Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 44 - Nya metoder - Utvinning av rent torium ur monazitsand, av SHl - Konservering av papper, av SHl - Extraktion va gallium, av SHl - Elektrolytisk oxidation av stärkelse, av SHl - Luftstrålsiktning, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slörs och allt cerium oxideras till fyrvärt; de Iösps
sedan i salpetersyra varefter cerium och torium
extraheras med tributylfosfat. Cerium reduceras till
trevärt med natriumnitrit varefter torium kan
extraheras med tributylfosfat och fällas som oxalat.
Genom detta förfarande kan man utvinna allt
torium, ca 98 "/o av ceriet och ca 90 °/o av uranet i
monazitsanden. Uranet erhålls fritt från
föroreningar av katjoner och toriet fritt från uran. Vidare skils
cerium . från-lantaniderna (Chemical & Engineering
News 21 april 1958 s. 61). SHl
Konservering av papper
Med tiden växer pappers aciditet och därmed dess
skörhet. Orsaken är en långsamt fortskridande
oxidation av cellulosan. Då historiker, arkivarier,
bibliotekarier och bibliofiler har stort intresse av att
originalet till ett dokument eller en bok bevaras, har
amerikanaren Barrow utarbetat en metod att
konservera papper. Tusentals värdefulla dokument,
däribland USA:s oavhängighetsförklaring och Virginias
frihetsbrev, har redan behandlats.
Det sköra papperet dränks in med en lösning av
kalciumhvdroxid och badas sedan i en lösning av
kalciumkarbonat. De basiska ämnena neutraliserar
härvid syrorna, och små mängder kalciumkarbonat
stannar i papperet, fäster ihop fibrerna och
motverkar oxidation.
Bladen får lufttorka och lamineras sedan på båda
sidor med cellulosaacetat genom en komplicerad
process. Man får en homogen massa, trycket
förblir läsbart, vik- och draghållfastheten ökas
mycket, och papperet har vid åldringsprov stått sig bra.
Processen är tidskrävande och dyrbar, varför den
kan utnyttjas bara för mycket värdefulla
dokument. En allmänt användbar metod har man ännu
inte utarbetat.
Barrow tvivlar emellertid inte på att hans metod
kan förbättras. Då han tror att papperet vid
nedsänkning en gång i kalciumkarbonatlösning
absorberar för litet kalciumkarbonat, studerar han
användning av kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat i
blandning. Han lär härvid ha nått lovande resultat.
Det förefaller redan säkert att man kan förlänga
livstiden för dagens papper till minst 100 år.
Om behandlingen utförs vid papperstillverkningen,
blir det konserverade papperets pris enligt Barrow
bara obetydligt högre än likadant obehandlat
papper. Försök härmed pågår vid ett amerikanskt
pappersbruk (E Hallström i Svensk Papperstidning
15 aug. 1958 s. 483). SHl
Extraktion av gallium
Ännu har gallium visserligen inte fått någon kom
mersiell användning, men man har dock utarbetat
processer för metallens utvinning. Enligt en
amerikansk metod kan man sålunda enligt uppgift
extrahera betydande mängd gallium ur flera olika
malmer, framför allt aluminiummalmer, t.ex. bauxit
från Georgia och Arkansas, i vilka metallen oftast
förekommer ehuru i mycket låg koncentration
(< 0,001 %>).
Processen består i behandling av den malda
malmen med en ström av torrt klorväte eller bromväte
vid 700—950°C. Används tillräckligt mycket
halo-genväte förångas galliumhalogenid tillsammans med
halogenider av vissa tunga metaller, såsom järn och
zink. Halogeniderna kondenseras, löses i vatten och
separeras genom fällning med natriumhydroxid
varvid lösligt natriumgallat bildas. Vid elektrolys av
lösningen skils metalliskt gallium ut.
Reaktionen med halogenväte utförs i ett kvartsrör.
Detta beskickas med malm som upphettas till
reaktionstemperaturen innan halogenväteströmmen
släpps på. En del av de förångade halogeniderna
kondenseras till en fast beläggning i en kondensor,
placerad efter ugnen; en annan del fås löst i
flytande halogenväte som tas upp i ett förlag efter
kondensorn (Chemical & Engineering News 3 mars
1958 s. 94). SHl
Elektrolytisk oxidation av stärkelse
Vid US Department of Agriculture och Newark
College of Engineering studerar man en ny, billig
metod för framställning av dialdehydstärkelse som med
fördel kan användas till garvämne och klister, som
förtjockningsmedel, mjukningsmedel, för limning av
papper och som utgångsmaterial i kemisk
industri (Tekn. T. 1958 s. 659).
Processen beslår i elektrolytisk oxidation av
majsstärkelse. Härigenom vill man undvika den höga
kostnaden för perjodsyra som annars måste
användas vid tillverkning av oxiderad stärkelse. Vid
elektrolytisk regenerering av perjodatet, som alltjämt
används för oxidationen, behövs bara en liten
utgångsmängd perjodat (Tekn. T. 1956 s. 301).
Vid den ifrågavarande processen är den
elektrolytiska cellen delad i ett katod- och ett anodrum
med ett semipermeabelt membran. Katoden är av
stål, katolyten 5 °/o natriumhydroxidlösning.
Anoden är av bly, belagd med blyoxid, och anolyten
är 10 o/o natriumperjodatlösning. Stärkelsen matas
in i anodrummet (Chemical Engineering 28 juli 1958
s. 56). SHl
Luftstrålsiktning
Vid kornstorleksbestämning genom nätsiktning visar
det sig, särskilt vid siktar med mycket liten
maskvidd, att det finaste stoftet först efter mycket lång
siktningstid någorlunda fullständigt passerar sikten.
Detta gäller såväl vid siktning för hand som vid
siktning med de numera vanligen använda
sikt-ningsmaskinerna av skaktyp och vibrationstyp.
För att förbättra siktningen har man försökt med
Fig. 1.
Luftstrål-sikt; a siktduk, b
roterande
luft-munstycke, c
utloppsrör för
luft och stoft
som passerat
sikten, d
akryl-glasskiva.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
