Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 44 - Tekniska högskolorna - CTH - KTH - Debatt: Säkerhetsfaktorn, av Åke Holmberg och Hjalmar Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är professor Robert Kristensson och civilingenjör
O Rimér.
Civilingenjörerna A Stomberg och Kjell-Olof
Yngvesson uppehåller befattningen som biträdande
lärare i elektronik läroåret 1958/59. Under samma
tid är civilingenjör Rune Adolfsson biträdande
lärare i elasticitets- och hållfasthetslära III,
civilingenjör B Våge i byggnadskonstruktion, civilingenjör Ulf
Johansson i telekommunikation III, civilingenjör A
Lidholm i elektrisk anläggningsteknik III,
civilingenjör Jan Petersson i matematik II och fil. dr A
Wahlund i matematik IV. Civilingenjörerna Bertil
Nilsson och E Soomägi uppehåller befattningen i
elektricitetslära och elektrisk mätteknik III samt
civilingenjörerna L Carlander och A Nordin i
elektromaskinlära III. Tekn. lic. N Björk har erhållit
begärt entledigande från 1 juli 1958 från befattningen
som biträdande lärare i elektricitetslära och
elektrisk mätteknik II. Befattningen uppehälles 22
september-—30 juni nästa år av civilingenjör B
Wedelin. Förste driftingenjör S Lagerkvist är läroåret
1958/59 förordnad att även uppehålla befattningen
som biträdande lärare i elektromaskinlära II. Lektor
Ingvar Svensson är innevarande hösttermin
biträdande lärare i ultrakortvågsteknik och civilingenjör
Eskil Johnson under läroåret 1958/59 i allmän
teleteknik II. Befattningen i allmän teleteknik III
uppehälles 22 september—20 december av tekn. lic.
Charles Davidson.
KTH
Professorn i vattenbyggnad E Reinius har för
sakkunniguppdrag beviljats tjänstledighet 22 september
—21 december. Vikarie är docent L Rahm. Professor
0 Stelling var partiellt tjänstledig från professuren
1 oorganisk kemi 6 oktober—22 november. Vikarier
var civilingenjörerna Lars Olof Johansson, O von
Krusenstierna och Bertil Andersson samt tekn. lic.
S Lundin. Professorn i cellulosateknik L Stockman
är tjänstledig 23 februari—25 mars 1959.
Överstyrelsen har beviljat laboratorn i fysik I
Bergström tjänstledighet 2 oktober 1958— 22 juni 1959
och förordnat tekn. lic. B Sjögren som vikarie.
La-boraturen i elektrisk mätteknik uppehälles under
läroåret 1958/59 av — förutom tidigare förordnade
laborator L Fornaeus och forskningsingenjör C de
Zalenski — lektor Åke Bengtsson.
Ingenjör N Lindgren har av K.M:t förordnats att
från 1 oktober i år vara e.o. driftingenjör.
överstyrelsen har beviljat fil. dr B Halden
tjänstledighet innevarande hösttermin från
speciallärar-befattningen i allmän geologi. Vikarie är direktör
C-0 Morfeldt. Civilingenjör Gösta Magnusson är
tjänstledig från befattningen som speciallärare i
flygmotorteknik 20 juni 1958—8 februari 1959.
Byrådirektör A Mothander vikarierar från 2 oktober.
Specialläraren i allmän kemi, fil. dr A Magnéli är
partiellt tjänstledig 1 oktober 1958—31 januari 1959,
med fil. lic. P Kierkegaard som vikarie.
Speciallärartjänsten i husbyggnadslära II uppehälles
innevarande läroår av arkitekt O Thunström.
Överstyrelsen har förordnat civilingenjör B Krüger
att uppehålla befattningen som biträdande lärare i
radioteknik IV 22 september 1958—8 februari 1959.
Laborator L Huldt har beviljats tjänstledighet 1
oktober—21 december 1958 från befattningen som
biträdande lärare i fysik II, med docent J Nyström
som vikarie.
Överstyrelsen har förordnat tekn. dr N Frössling
till docent i värme- och strömningslära samt tekn.
dr G Fant och tekn. dr S Ekberg till docenter i
telegrafi och telefoni. Laborator B Holmberg har
erhållit begärt entledigande från docenturen i teoretisk
kärnfysik. Docent Lars-Eric Ericson var tjänstledig
22 september—31 oktober i år.
Överdirektör F Petri har från 1 oktober i år
erhållit begärt entledigande från uppdrag att vara
ledamot av avdelningsrådet E. Till ersättare för Petri
har överstyrelsen för återstoden av mandattiden
förordnat överingenjör G Jancke.
debatt
Säkerhetsfaktorn
Om hållfasthetens sanna väsen må man disputera;
redan dess mätbara yttringar bjuder stora
svårigheter. Man kan t.ex. ställa frågan huruvida
hållfasthet alls är någon materialen tillhörande egenskap.
Den måste alltid få sin manifestation hos föremål,
och att dessa föremåls form och storlek avsevärt
påverkar den s.k. hållfasthetens mätta värden är
bortom diskussion.
Dessa truismer är nedtecknade med anledning av
en artikel av Hjalmar Granholm (Tekn. T. 1958
s. 1017). Han baserar en utläggning av frågan om
säkerhetsfaktorer på tesen att ett material måste
ha en minimihållfasthet skild från noll. Hans tes
är förmodligen falsk.
Om materialens hållfasthet, såvida de nu har
någon, vet vi intet. Om föremålens kan vi
naturligtvis alltid med Granholm säga, att inga sådana med
nollhållfasthet kommer fram till byggnadsplatsen
eller provningsanstalten. Att därmed förneka deras
existens är emellertid i hög grad överdrivet. Av
varje slag finns föremål sådana, att de av en eller
annan anledning brister spontant; exemplifikation
skulle sänka framställningen.
Som konklusion må därför skrivas, att Granholms
påstående om en för varje material karakteristisk
minimihållfasthet skild från noll, varpå hans
resonemang vilar, inte är styrkt. Därmed följer, att
resonemanget svävar i luften. Åke Holmberg
Åke Holmberg har sökt nalkas problemet om
materialens hållfasthet från den kunskapsteoretiska sidan.
Vilken väg hans tanke vandrat när han kommit till
den slutsatsen att det är tvivelaktigt huruvida
materialens hållfasthet över huvud taget existerar
framgår ej av hans inlägg. Exemplifikation skulle ha höjt
framställningen.
Om ett material i sig självt utan att existera i ett
föremål av en eller annan form kan tilldelas
egenskapen hållfasthet, förefaller mig vara ett filosofiskt
problem, som kanske kan ha intresse för personer
av viss läggning, men som saknar relevans i ett
allvarligt resonemang om säkerhetsfaktorn och dess
praktiska tillämpning. När jag i min uppsats om
säkerhetsfaktorn omtalar, att ett materials lägsta
hållfasthet bestäms med ett visst standardiserat prov,
förutsätter jag, att mina läsare förstår att detta prov
utföres på vissa av materialet bestående föremål.
Holmberg har kommit långt i ödmjukhet inför
forskningen när han bekänner att han intet vet om
materialens hållfasthet, såvida de nu har någon. Är
Holmberg villig att ersätta orden "materialens
hållfasthet" med "brottgränsen för armeringsjärn HJS
70"? Hjalmar Granholm
TEKN ISK TI DSKRI FT 1958 325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
