Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 46 - Elektronisk databehandling och verktygsstyrning i verkstadsindustrin, av Sven Iwan Bratt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sett. Detta skapar stora möjligheter till en
friare formgivning, obunden av önskemål om
rät-linjiga eller cirkulära konturer, och ger således
konstruktören friare händer att utrusta
produkten med optimala egenskaper.
Precisionen hos de elektroniska
styrningssystemen är i allmänhet mycket god. Styrningens
noggrannhet är normalt en tiopotens bättre än
bearbetningsmaskinens och begränsas endast
av mättekniska problem. För att minska
felansamling på grund av glapp, elastisk
deformation och upphettning utför man mätningen
i allmänhet inte på matarskruvarna utan i så
nära anslutning till arbetsstycket och
verktyget som möjligt. Den reella noggrannheten
blir därför i allmänhet mycket god och är i de
bättre systemen oberoende av den bearbetade
ytans riktning eller kurvatur.
Om man har en gemensam princip för
utformning av ett stort antal detaljer och varje detaljs
form är komplicerad, som vid t.ex. propellrar,
kan det vara mycket lämpligt att överlåta
detaljprogrammeringen åt en elektronisk
databehandlingsmaskin, som kan ges korta och
relativt enkla instruktioner. Härigenom reduceras
sannolikheten för programmeringsfel till ett
minimum sedan en gång det första
programmet byggts upp. Det ligger då givetvis nära till
hands att knyta ihop förfarandet till ett helt
integrerat system.
Ekonomiska fördelar
Som framgår av detta, är det oftast olika
former av förberedelsearbete, som man vill
eliminera med hjälp av elektronisk styrning, t.ex.
tillverkning av verktyg. Här kan man då göra
goda besparingar, men det är viktigt att ta
hänsyn till att de fasta kostnaderna för
anläggningen är betydligt högre än vid en
konventionell maskin och att därför tiden för den
mekaniska uppspänningen av arbetsstycket
måste nedbringas avsevärt. Ändringen av
maskinens program sker i allmänhet genom byte
av ett magnetband, en hålremsa eller en bunt
hålkort och går mycket snabbt.
I tillverkningen kan införandet av elektroniskt
styrda maskiner innebära väsentliga
besparingar. Även här är det fråga om ett djupt
ingripande i tillverkningstekniken, och det är
därför väsentligt att man betraktar den
ekonomiska betydelsen av olika faktorer, som
påverkar kostnaden.
Val av anläggningens typ innebär ofta en
dragkamp mellan lönekostnader och
investeringskostnader. Om dessa faktorer enbart skall
bestämma valet mellan konventionell
bearbetning och elektroniskt styrd bearbetning, måste
man ta hänsyn till dels den elektroniska
maskinens högre produktivitet, vilken framför allt
gör sig gällande vid komplicerade
arbetsstycken, dels den mindre övervakning som fordras.
Vid fräsning av komplicerade detaljer med en
numeriskt styrd maskin har man i många fall
kunnat avkorta arbetstiden för en detalj med
en faktor 5—10. Relationen mellan investe-
ringskostnaderna för verktygsmaskinen och
styrsystemet är av storleksordningen 1—3. För
den elektroniskt styrda maskinen föreligger i
allmänhet de gynnsammaste förhållandena, då
arbetsstyckena är komplicerade och
verktygsmaskinen är dyrbar.
Kostnadsmässigt kan maskinen och
operatören betraktas som en enhet och vid manuell
styrning är resultatet starkt beroende av
operatörens yrkeskunnighet. Under tillverkningen
av en relativt lång serie stiger hela tiden
operatörens yrkeskunnighet med avseende på den
speciella arbetsuppgiften. Vid en elektroniskt
styrd maskin uppnås full
tillverkningskapacitet redan vid bearbetningen av det första
arbetsstycket. Maskinen kan också utföra
arbetsoperationer, som inte kan utföras med manuell
styrning, dvs. är på det hela taget mera
anpassbar, varför investeringsrisken minskar.
En jämförelse mellan kostnaderna för
förberedning av tillverkningen vid manuell och
elektroniskt styrd bearbetning utfaller väsentligt
olika beroende på arbetsuppgiftens art och
utformningen av konstruktionen med hänsyn till
respektive bearbetningsförfaranden. Det finns
exempel, där man nått radikala
kostnadssänkningar just genom att redan på
konstruktionsstadiet utnyttja den elektroniska styrningens
möjligheter vid bearbetningen.
Den högre produktiviteten för de elektroniskt
styrda maskinerna gäller i allmänhet också en
högre produktivitet per kvadratmeter golvyta.
Till denna minskning i utrymmesbehov bör
läggas utrymmesbesparingen genom minskat
antal specialverktyg av olika slag.
Kostnadsposten är väl i och för sig inte stor men kan
ha en viss betydelse, då det gäller en ökning av
tillverkningskapaciteten, där golvutrymme inte
står till disposition utan man måste överväga
en nybyggnad.
Genom att ett betydligt större antal
operationer ofta kan genomföras i en och samma
uppsättning minskas antalet buffertlager. Den
kortare uppsättningstiden tenderar också till att
minska den optimala buffertlagerstorleken. Det
minskade antalet uppsättningar innebär ju
också i och för sig en sänkning av arbetskostnaden
och en höjning av precisionen vid
tillverkningen.
Ett minskat antal bearbetningsställen och en
exakt fixerad genomgångstid innebär en stark
förenkling av planeringsproblemet. Detta
innebär givetvis i och för sig en minskad kostnad
men gör också att buffertlagrens storlek kan
minskas.
Vid bearbetningen med elektroniskt styrda
maskiner reduceras operatörens uppgift till två
funktioner, nämligen att sätta upp och ta ner
arbetsstycket samt att ingripa på ett eller
annat sätt, om skärverktyget skall bytas eller om
maskinen skulle stoppa på grund av
felfunktion. Det strängt tidsbundna programmet vid
elektroniskt styrd bearbetning öppnar
möjligheter att låta en operatör sköta flera maskiner,
som fasas ihop i lämplig sekvens. Detta kan
ske utan att kassationsrisken ökar. Det exakta
TEKN ISK TI DSKRI FT 1958 1229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
