Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Statisk elektricitet och explosioner, av Dietrich Müller-Hillebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statisk elektricitet
och explosioner
Professor Dietrich Müller-Hillebrand, Uppsala
Fig. 1.
Explosionsgränser jör
blandningar
med luft;
relativ stoftkoncentration 1
motsvarar stökio-metrisk blandning C, (i g per
m’ luft av 0°C,
t,013 bar).
Skadegörelserna genom explosionsartade
bränder spelar en allt större roll. Enligt de svenska
försäkringsbolagens statistiska uppgifter har
utbetalningarna för explosionsbränder inom
försäkrade företag blivit 6—7 gånger större
under de senaste tio åren. Tages hänsyn till
ökningen av försäkringsbeloppen kan man
fastställa, att antalet skador per år har
trefal-digats på tio år. Skadebeloppet är nu ungefär
4—5 Mkr/år med stigande tendens. Härtill
kommer de ej försäkrade skadefallen.
Samma symtom har man i utlandet. Med
anledning av att en stor cistern i ett raffinaderi
exploderade två gånger 1954 gjordes i Holland
mycket omfattande explosionsundersökningar.
En särskild konferens över temat statisk
elektricitet sammankallades i New York 1956.
Anledningen till överläggningarna var ett
oroväckande stort antal explosionsbränder på
grund av statisk elektricitet1. En lista på 58
"static fires" framlades. De flesta av dessa
explosioner måste ha varit föranledda av statisk
elektricitet.
Nu blir emellertid inte alla
explosionsskade-fall uppklarade. Någon gång fastställes som
orsak statisk elektricitet, men ofta är det svårt
att definitivt säga, om den statiska
elektricitetens fenomen varit direkt anledning till en
explosion.
Exempel på explosioner
I ett träsliperi rengjordes höga fönsternischer
och bjälklag med hjälp av långa kvastar2, s. Tä-
Bearbetning av föredrag i Mekanik den 7 oktober 1958.
614.83 : 537.2
ta moln av fint trädamm dalade ned. Plötsligt
uppstod en explosion i dammolnet. Två
arbetare slungades bort med svåra brännsår och
stora fönsterrutor krossades. Detta är ett
typiskt fall för "damm-åskan".
En underjordisk cistern för 5 000 m3 bensin,
och fylld med 1 300 m3 reabensin exploderade
1954 i Bitburg i Tyskland4,5. Explosionen
skedde under en visning och vid ett funktionsprov
med kolsyresläckanordningen, varvid 29
åskådare dog och nio blev svårt sårade genom
explosionslågan.
Anledningen till explosionen var följande.
Vid själva funktionsprovet släpptes 200 m3
kolsyra, dvs. 400 kg, in i behållaren. Detta var en
tiondel av den mängd, för vilken
kolsyreanläggningen var dimensionerad. Genom den
förhållandevis kraftiga expansionen i
rörledningen alstrades förmodligen mycket kolsyresnö i
den explosiva atmosfären och ett elektriskt
laddat kolsyremoln uppstod. En elektrisk gnista
tände denna blandning, såvitt man efteråt
kunde fastställa.
Ett annat olycksfall i samband med kolsyra
rapporterades 1955 från Hannover8. En
gasklocka på 55 000 m3 reparerades och i samband
med påbörjade reparationsarbeten släpptes
kolsyra in. En tändning skedde, förmodligen
genom statisk elektricitet.
En 1 600 m3 blandningscistern exploderade
1956 vid Billings raffinaderi hos Carter Oil Co7.
Cisternen hade ca 12 m diameter och var ca
14,5 m hög med ett koniskt tak.
Utetemperaturen var —16° C och bensinens temperatur
+ 8°C. Blandningsoperationen — det gällde
reabensin — var nästan avslutad. Mätaren
visade, att tanken var fylld upp till ca 70 cm
under taket.
Explosionen inträffade, när en man
hämtade upp ett prov genom provtagningsluckan
i taket. I själva tändningsögonblicket befann
sig provbehållaren ca 5 m under bensinens yta.
Alla arbetsoperationer gjordes enligt
föreskrift.
Anledningen till explosionen torde ha varit
en gnista till den jordade kedjan, med vilken
provbehållaren var upphängd.
TEKN ISK TI DSKRI FT 1958 1261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
