Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Statisk elektricitet och explosioner, av Dietrich Müller-Hillebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligger mellan 24 nC/kg (exempel spannmål)
och 3,33 nC/kg (exempel trädamm).
Metalldamm glidande i rör av olika ledande eller
icke ledande material visar 1,4—2,7 ^iC/kg.
Enligt en undersökning av Peace17 erhölls för
hexamin (kornstorlek ungefär 150 |j.) glidande
över metallplattor maximalt 5,7 ^C/kg
beroende på kvantiteten och därmed beröringen med
metallen.
Uppvirvlad kolsyresnö har enligt Stäger18 en
specifik laddning av 2 ^C/kg och blåst genom
ett galler 16 (iG/kg. Svavel (0,04 ^G/kg)
beräknades efter mätningar vid en svavelkross
hos Svenska Skifferolje AB, Närkes Kvarntorp.
Svavel kan utan tvivel erhålla väsentligt högre
specifika uppladdningar än vad som fig. 11
anger.
För bensin har redan nämnts värden för
strömning genom 3 mm stålrör av 3 m längd,
och den effektiva specifika uppladdningen av
bensin i stora cisterner beräknade ur
Klinken-bergs elektriska fältstyrkemätningar.
Beräkningen härvid gjordes under förutsättning att
laddningarna är jämnt fördelade i bensin, att
en viss ytladdning finns på bensinens yta och
att fältstyrkevärdena återger sådana belopp,
som motsvarar ett starkt förenklat schema över
fältlinjernas utbredning i en cistern.
Laddningsvärdena är alltså fiktiva. Bensin med 5
resp. 10 % vattenandel i en 65 m3 cistern
uppladdas 2,2 resp. 3,6 gånger så högt som utan
vattentillsats och når 3,6 |xC/m3, fig. 11.
Relaxa-tionstiden för bensin utan vattentillsats var vid
dessa försök 12 s. Vid 1 000 m3 cisternen var
vatteneffekten i bensin ändå mer utpräglad.
Utan vattentillsats är den effektiva
uppladdningen mycket låg, 3,4 • 10"2 nC/m3. Med
vattentillsats av den ungefär 20 gånger så stor.
Flyter bensin genom ett 75 mm rör i stället
för ett 150 mm rör med samma hastighet,
nämligen 3,5 m/sek, så fyrfaldigas fylltiden.
Därmed har laddningarna ändå större möjlighet
att utjämnas och den specifika uppladdningen
beräknad ur fältstyrkan sjunker till 1/20
nämligen till 1,6 10~3 nC/m3. Vid dessa försök i
1 000 m3 cisternen hade bensinen utan
vattentillsats en relaxationstid av 9—18 s. I den
stora 13 000 m3 cisternen, som matades med ett
250 mm rör kunde inte några nämnvärda
uppladdningar fastställas varken med eller utan
vattentillsats. Fältstyrkan var inte högre än
8 kV/m.
Vid de stort upplagda försöken i Holland
uppmättes som högsta fältstyrka i en 65 m3
cistern + 590 kV/m. Härvid var bensinen
förorenad med 10"5 % råolja. I en annan
försöks-serie uppnåddes en fältstyrka av —140 kV/m
med en tillsats av "Al-Ac" (aluminium salt av
AC acid) i en koncentration av några tiondels
gram per m3. En tändning av bensinångorna
kunde härvid inte åstadkommas.
Däremot skedde tändningen, när en isolerad
tråd med ett litet gnistgap insattes i cisternen,
fig. 12.
En tredje grupp av uppladdningsfenomen må
kort omnämnas, nämligen statisk elektricitet
Fig. 10. Laddningar i bensin (efter Klinkenberg);
3 mm stålrör, längd 3 m, hastighet 3,1 A m/s.
som uppkommer genom sönderdelning av
vätskedroppar, speciellt vattendroppar.
Exempelvis vattenånga som strömmar ut ur en ventil
är alltid elektriskt laddad. Ur Armstrongs 1840
beskrivna elektricitetsmaskin18 kunde 560 mm
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
Fig. 11. Specifik laddning för olika ämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
