Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Oljeexplosioner och oljelagring, av Alfred Billberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
även om man inte lyckats kyla cisternmanteln.
En viss risk för oljeläckage kan emellertid inte
uteslutas och i den mån så är möjligt bör
därför sådant läckage kunna avledas till någon
förhållandevis ofarlig plats eller dräneras till
ett avlopp med en rejäl oljeavskiljare. Det
viktigaste är att man utnyttjar topografin eller
genom ledvallar, diken eller avlopp söker
hindra läckningen att sprida eventuell brand.
Beträffande rekommenderade minimiavstånd
emellan eldningsoljecistern och byggnad
hänvisas till Statens Brandinspektions cirkulär
nr 21.
I detta sammanhang bör påpekas att det är
fördelaktigt att värmeisolera cisterner
innehållande tjock eldningsolja som behöver värmas.
Härigenom erhålles samtidigt större säkerhet
mot att eldningsoljan uppvärmes till farlig
temperatur av eventuell brand intill den.
Eftersom det icke är möjligt eller ekonomiskt
rimligt med sådana anordningar som kan
stänga in oljan i händelse av cisternkollaps,
så är det ytterligt viktigt att cisternen är av
lämpligt material, fullgott svetsad samt
uppställd på ett tillräckligt stadigt fundament. De
nya cisternnormerna måste därför noga
efterlevas, när det gäller plåtcisterner, och om det
gäller betongcisterner, måste sakkunnig
kontrollant anlitas både när det gäller själva
konstruktionen och för kontrollen under
gjutningen.
Det är givetvis svårt att ge några detaljerade
anvisningar för cisternfundamentet, enär
utförandet kan variera i hög grad beroende på
olika förutsättningar. Grunden måste
emellertid alltid undersökas ordentligt så att inte
fundamentet t.ex. råkar i glid då den ökade
belastningen på markytan till följd av den
fyllda cisternen tillkommer.
Vid dålig grund måste pålning tillgripas, och
det finns flera olika metoder härför som
oljebolagen praktiserar, men som kanske inte är
så vanliga i den allmänna byggnadstekniken.
Särskilt när det gäller tjocka eldningsoljor,
som oftast är mycket svavelhaltiga, måste man
tänka på korrosionsrisken. Det förekommer
med hänsyn härtill mer och mer att man
vänder cisternens bottenkon nedåt för att hindra
att det sura bottenvattnet samlar sig utmed
svetsen mellan bottnen och manteln, vilken
svets ur hållfasthetssynpunkt är den viktigaste
i hela konstruktionen.
En detalj som ofta förbises är tillräcklig
dimensionering av avluftningsrören samt deras
placering. Avluftningsrören skall vara rikligt
dimensionerade, så att inte farligt övertryck,
som kan kasta av cisterntaket, uppstår om
cisternen skulle upphettas av en omgivande
markbrand. Vidare får avluftningsrörens
mynning (eventuellt svanhals) icke vara så belägen
eller riktad att en eventuell låga ur denna
upphettar cisterntaket, enär denna upphettning
bl.a. kan föranleda antändning och explosion
av atmosfären under tanktaket. (Svanhalsarna
på avluftningsrören är ofta felkonstruerade i
detta hänseende.)
Underjordiska cisterner
När det gäller inte alltför stora kvantiteter och
när det är ont om markutrymme, använder
man ofta nedgrävda eller nedsprängda
cisterner. Dessa har hittills inte erbjudit några
speciella problem, men på senare år har
uppmärksamheten blivit riktad på risken för
vattenförorening på grund av läckning från
sådana cisterner. Det föreligger nämligen
korrosionsrisk både utifrån och inifrån på sådana
cisterner och dessutom kan rörledningarna gå
läck på grund av tjälskjutning eller dylikt. Vid
planering bör därför i första hand sådan plats
väljas som inte innebär risk för
vattenförorening om läckningsolja kommer ut i marken.
Härvid måste lämplig expertis anlitas så att
hänsyn kan tas till grundvattenströmmarnas
riktning och deras betydelse för traktens
vattenförsörjning. Det kan emellertid också
ifrågasättas, huruvida man inte genom riktiga
tekniska arrangemang och ordentlig kontroll och
skötsel av lagringsanläggningen kan undvika
korrosion och läckrisk. Åtminstone vid större
industriföretag, som ju i regel har en
ordentlig teknisk organisation, borde man kunna
räkna härmed. I detta sammanhang kan
tilläggas att kontroll av att läckning inte föreligger
relativt lätt kan anordnas genom lämpligt
placerad inspektionsbrunn eller brunnar.
Tilläggas må också att utvändig korrosion på grund
av marksyra kan hindras genom kringfyllning
med dolomit.
Inomhuslagring
Som tidigare sagts innebär en
eldningsoljecistern inte primär brandrisk. Det gäller
därför att välja en sådan plats att någon nämnvärd
risk för cisternens upphettning till farlig
temperatur i händelse av eldsvåda i pannrummet
eller fabriken i övrigt inte föreligger. Vid
kvantiteter över 10 m3 innebär detta i regel, att ett
brandsäkert cisternrum fordras. Då det
vanligen är fråga om placering i källare, är denna
fordran knappast något större problem med
vårt nuvarande byggnadssätt i betong.
Äldre anläggningar
En viss modernisering av äldre anläggningar
kan givetvis vara önskvärd, men i praktiken
är det väl så att man knappast kan göra detta
annat än i samband med andra reparations- och
ombyggnadsarbeten. Viktigt är emellertid, att
man på ett eller annat sätt kontrollerar att
läckning inte föreligger från underjordiska
cisternanläggningar. Vid ovanjordscisterner
gäller det att hålla ett öga på att farliga
funda-mentsättningar inte har uppkommit, liksom
även att svetsen mellan bottnen och manteln
icke blivit utsatt för farlig korrosion. Tanken
bör rengöras vid lämpligt tillfälle därför att
bottenslammet vanligen är surt och innebär stor
korrosionsrisk särskilt utmed periferin. Man
kan överväga att införa periodisk kontroll av
bottenvattnets surhetsgrad och eventuellt
komplettera detta med tillsats tid efter annan av
lämpligt basiskt buffertsalt, t.ex. metafosfat.
TEKN ISK TI DSKRI FT 1958 1271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
