Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Dammexplosioner, av Hilding Starland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inträffade i ett företags ångcentral. Byggnaden var
ca 15 m hög i den del där explosionen skedde och
ca 10 m där ångpannan var uppställd. Som bränsle
i ångpanneanläggningen användes en blandning av
grovt och fint träavfall från företagets såg och
snickerifabrik. Bränslet matades från en plåtsilo
ner i panneldstaden med skraptransportörer,
cykloner och matarskruvar. De sistnämnda var placerade
i en låda i nedre delen av en bränsleficka. Genom
en puff i eldstaden antändes dammet i skruvlådan,
där en mindre dammexplosion uppstod. Härvid
sprängdes lådan och damm kastades ut i
panncentralen. I denna uppstod en kraftigare
sekundärexplosion. Denna var så kraftig, att ungefär en fjärdedel
av takets lättbetongplattor ramlade ned, medan de
övriga blev mer eller mindre skadade. Ett 25-tal
fönster med trådglasrutor trycktes ut och övre delen
av två väggar i byggnaden pressades ut så mycket,
att några av betongbalkarna i taket var ytterst nära
att förlora sitt fäste och störta ned.
Orsaken till explosionen var att bränslet vid
tillfället innehöll mycket fint damm från en del
putsmaskiner i snickerifabriken. Explosionen hade
sannolikt föregåtts av en puff i pannans eldstad. Det
var dock inte uteslutet, att puffen kan ha orsakats
av en brand i skruvlådan, där tidigare en sådan
konstaterats. I anledning av explosionen har olika
förebyggande åtgärder vidtagits (jfr Tekn. T. 1958
s. 1286, fig. 1).
Kolpulver
Vid ångcentraler med kolpulvereldning har ett
flertal dammexplosioner inträffat.
Betingelserna för en koldammexplosion kan vara mycket
olika, beroende på kolets beskaffenhet. Några
säkra uppgifter om dammängd, partikelstorlek
m.m. kan därför inte anges. Vissa källor anger
den undre explosionsgränsen för koldamm till
17 g/m3. En koldammexplosion kan orsakas av
att kolpulvret har för hög temperatur, t.ex.
genom självvärmning i kolupplaget, att pulvret
hopas i fickor i kvarn eller rörledningar och
självantändes eller att varmluften har för hög
temperatur, då den kommer in i kvarnen, eller
att gnistor medföljer luften. Den största risken
för antändning synes av tillgänglig statistik att
döma föreligga dels i kolkvarn och dels genom
bakslag från brännare. Antändning av koldamm
genom statisk elektricitet anses i allmänhet
vara liten men man bör ändå räkna därmed.
Exempel 1 (1915). I en cementfabrik skulle två
arbetare reparera en elevator för kolpulver. Arbetet
i fabriken hade stoppats på grund av att den
elektriska strömmen brutits. Reparationen skulle utföras
på elevatorns nedre del, som var belägen i en
fördjupning ca 1,8 m under golvet. Då det var ganska
mörkt i fördjupningen, tände arbetarna ett par ljus
och två fotogenlampor. De sistnämnda hängdes på
elevatortrumman. Vid några slag med hammare på
trumman föll en del koldamm ned. Därvid
inträffade en häftig explosion, och de båda arbetarnas
kläder antändes och förbrändes, innan tillskyndande
arbetskamrater hann släcka elden. Båda avled av
brännskadorna. Arbetsledningen hade muntligen
förbjudit arbetarna att använda brinnande ljus i
arbetslokalerna, vilket dock ej alltid iakttogs.
Exempel 2 (1948). En kraftig koldammexplosion
inträffade i kolpulveranläggningen vid ett
ångkraftverk. Varje kolkvarn var försedd med en sikt av
cyklontyp, belägen ovanför kvarnen, och med en
kolpulverfläkt, placerad i en särskild källare under
ångpannan. Vid explosionen sprängdes en
inspektionslucka i bottenplanet till rummet mellan sikten
och fläkten, fläktkåpan slets upp, durkplåtarna över
fläktkällaren kastades upp och fönstren i
bottenvåningen sprängdes. En flamma slog upp mot
brän-narplanet, där en arbetare tillfogades brännskador.
Enligt vad som konstaterats orsakades explosionen
av eld, som uppstått i en kolkvarn. En mindre
explosion inträffade först i fläkten, vars kåpa då
slets upp (fig. 3). Genom den öppning, som
uppstått i fläktkåpan, hade kolpulver blåst ut i
fläkt-källaren. Den koldammluftblandning, som där
bildats, har sedan antänts och exploderat med de
nämnda verkningarna. Tiden mellan de båda
explosionerna har uppskattats till ca 1 min. Enligt
uppgift hade tre dammexplosioner tidigare inträffat vid
kraftverket. En av dessa explosioner hade
förorsakats av gnistor, som följt med varmluften från
luftförvärmarna.
För att förebygga ett upprepande av
dammexplosioner av detta slag har en serie åtgärder
rekommenderats. Bland annat borde samtliga anordningar
för kolpulvrets frammatning och transport
ombyggas, så att de tålde ett övertryck av ca 3,6 at.
Kvarnar, siktar och fläktar borde vidare förses med
explosionstrummor, som ledde ut till det fria. Man
skulle dessutom meddela mera detaljerade
instruktioner för skötsel av kolkvarnarna.
Exempel 3 (1952). Vid en cementfabrik inträffade
en koldammsexplosion. Kolpulvret, som tillfördes
roterugnarna, framställdes i kolkvarnar, en för varje
ugn. Efter målningen fördes kolpulvret med en
luftström till en cyklon. Hela systemet från kolkvarnen
till cyklonen brukade tid efter annan rensas. När
sista fasen i en sådan rensning höll på att utföras,
inträffade en explosion.
Explosionen synes ha orsakats av att det kolstoff,
som rensades ut genom kvarnens lucköppning, inne-
TEKN ISK TI DSKRI FT 1958 1277
Fig. 4.
Verkningar av
dammexplosion
i
torvbrikett-fabrik (1954);
t.v. siktrummet,
t.h. torkrummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
