Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Explosioner i elektrisk utrustning, av Carl Bexell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orsaker
Explosionerna kan i stort sett hänföras till två
typer, nämligen vållade av yttre och av inre
impulser. Till de förra hör jordfel, åskslag och
felmanöver, till de senare kortslutning,
apparatfel, överbelastning, bristande brytförmåga
och oljans åldring. I de redovisade 26 fallen
har man uppgivit följande arter av
tändimpul-ser som sannolika (oklarhet råder i flera fall):
apparatfel ......... 10 jordfel ............. 1
åskslag ............ 6 överbelastning ...... 1
kortslutning ....... 3 obekant ............ 3
felmanöver ........ 2
Som bidragande orsak i de fall det här rört
sig 0111 äldre utrustning, har kanhända oljans
åldring (upptagande av fuktighet, uppslamning
av fasta partiklar förändringar av kemisk art),
påskyndad genom förhöjd temperatur, spelat
en roll, som underskattats vid bedömande av
explosionsorsaken. Det siam, som vid åldringen
avsätter sig på kärnans lindningar o.d., verkar
med tiden förstörande på lindningarnas fasta
isolationsmaterial. Det är också en dålig
värmeledare, varför isolationen kan utsättas för
riskabel uppvärmning.
Förlopp
Händelseförloppet vid explosion och tändning
i elektrisk utrustning är i stort sett följande.
Det aktuella felet åtföljs av ljusbåge, som
upphettar och förångar en del av oljan i kärlet.
Den alstrade oljeångan består av explosiva och
brandfarliga gaser, 69 % väte, 23 % acetylen,
5 % metan och 3 % etylen. Explosionsverkan
kan förstärkas av brandgaser, bildade av
ljusbågen.
På grund av ljusbågens höga temperatur får
förångningen i regel ett mycket snabbt förlopp
och den alstrade ångan vållar en lika snabb
tryckökning av sådan storleksordning, att del
av kärlet ger vika. Stundom kan ljusbågen
skära hål på kärlets vägg, fig. 1.
Explosionsförloppet är stundom så momentant, att
befintliga säkerhetsanordningar, såsom
sprängmem-bran, icke hinner träda i funktion. Då kärlet
spränges, varvid skärvor stundom flyger kring
som projektiler, utkastas finfördelad olja och
utsprutas oljeånga, båda av mycket hög
temperatur, vilka, i samma ögonblick som de
kommer ut i luften, antänds mer eller mindre
explosionsartat.
Lufttillförseln är en för både ångexplosionen
och antändningen nödvändig faktor, enär
kärlet icke innehåller luft och oljan i sig själv är
mycket syrefattig; den innehåller maximalt 1 %
syre. Det explosionstryck, som uppstår, kan
variera mellan högst något kp/cm2 och 100
kp/cnr. Vid försök inom Vattenfallsverket med
en särskilt konstruerad tryckmätare erhölls ett
tryck, som beräknades till ca 90 kp/cm2.
Blandningen oljeånga—luft var därvid 1 : 30
och temperaturen + 260°C.
Undantag från här skildrat explosionsförlopp
kan förekomma. Explosionen kan föregås av
någon eller några sekunders kokning av oljan
i kärlet, beledsagad av vibrationer i detta samt
ett mullrande ljud. Det har också förekommit
att kärlet sprängts, utan att ånga eller olja
tänts.
Ett par fall har konstaterats, där två
explosioner förekommit. Därvid har den första
explosionen brutit upp kärlet och vållat
utkastning av olja, som brunnit på golvet under och
kring kärlet. I kärlet kvarvarande olja har
därvid förångats och ångan spritt sig i lokalen för
att explodera, när den nått explosionsgränsen.
I det ena fallet öppnades efter några minuter
dörren i och för släckning. Därmed bragtes
blandningen oljeånga—luft inom
explosionsgränserna och en kraftig explosion blev
följden. Genom denna, vars tryck dock ej
bedömdes till mer än högst 2 kp/cm2, sprängdes bl.a.
tegel- och betongmurar i samma våning, s.k.
explosionssäkra branddörrar slets bort jämte
infattningar, och släckningspersonalen
skadades.
Oljeångans explosionsverkan belyses
ytterligare genom ett försök, utfört vid
Vattenfallsverket. I ett försöksskjul av järnplåtar,
sammanfogade med kraftiga träkonstruktioner och
av ca 12 m3 rymd, inleddes ånga från ca 2 kg
transformatorolja. Då eld efter 13 min infördes
i skjulet, inträffade en häftig explosion.
Skjulet, som var fastfruset vid marken, lyftes ca
10 cm, dörren och alla luckor slets upp och
försökspersonalen brändes av de intill 3 m
långa lågor, som slog ut ur skjulet.
För oljeångans explosionsgränser saknas
tillförlitliga värden. Att döma av erfarenheten
och de väsentliga komponenternas gränser bör
dessa dock vara ganska vida (väte 9—66 %,
acetylen 2—80 %).
I fråga om de skador på kärlet som kan
vållas av explosionen gäller, att sådana kan
väntas snart sagt överallt. Tämligen vanligt är att
locket slites av, spricker (fig. 2) eller glappar
och släpper ut ånga och olja. I ett fall av
glapp-ning hade bultarna, som höll fast locket, tänjts
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
Fig. 2. Sprängt [-transformatorlock,-]
{+transformator-
lock,+} 22 mm
gjutjärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
