Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Explosioner i elektrisk utrustning, av Carl Bexell - Explosionsavlastning, av Dietrich Müller-Hillebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid är ett förstahandsönskemål, tyvärr ej alltid
möjligt att tillgodose, att explosions- och
brandfarlig utrustning såvitt möjligt förlägges
åtskild inbördes samt så långt möjligt från
andra, ömtåliga delar av anläggningen. Vid
ovanjordsanläggningar är detta önskemål lättare att
realisera genom att utrustningen antingen
placeras utomhus eller i bås, celler eller fack med
relativt svaga portar eller dörrar, ledande
direkt ut i det fria. I berganläggningar
kompliceras problemet bl.a. av önskemålet att
begränsa anläggningens omfång, kanhända också
av otillräcklig tillgång till berg. Om
uppställning här kan ske så att en explosion riktas mot
befintlig tillfartstunnel eller motsvarande
öppning utåt eller delvis uppfångas av
stötvågs-ficka, torde detta vara ändamålsenligt.
Som exempel på uppställning, olämplig ur
explosionssynpunkt, må nämnas den i ett flertal
äldre kraftstationer förekommande
placeringen av transformatorer (brytare) helt öppet
eller med otillräcklig sektionering i
maskinsalen eller på balkong vid dennas kortsida.
Även avskärmad uppställning i omedelbart
sammanhang med maskinsalen, t.ex. intill eller
i denna, är mindre önskvärd.
En inventering och ett bedömande av
skyddsanordningar på olika håll ger följande. Portar
(dörrar) av trä eller enkel järnplåt har
praktiskt taget intet skyddsvärde. Kraftigare por-
tar av dubbla plåtar med mellanliggande
förstärkning av järnkonstruktioner är ej helt
värdelösa vid små explosioner. Detsamma kan
sägas om skjutportar eller pendlande portar
av betong. De fjädrande portarna, som på sin
tid ansågs innebära en lösning av problemet,
är nu på avskrivning. En helt ny typ, bestående
av ett flertal mindre plåtar, utåtgående och
upphängda på gångjärn, avser närmast att
släppa igenom stötvågen och sedan hindra
spridning av lågor och rök. Deras värde ur
explosionshejdande synpunkt är alltså intet.
I fråga om väggar, framför allt mellanväggar
mellan celler, har konstruktioner av 25—30 cm
armerad betong förekommit. Deras
motståndsförmåga är dock mycket begränsad. Även om
man ansåg det ekonomiskt och tekniskt
försvarligt att utföra väggar, som stoppar mot
stötvåg av tryck 0111 ca 100 kp/cm2 — vilket
man ju ej gör — återstår alltjämt problemet
med de stora portarna, behövliga för
avstängning mot anläggningen i övrigt, och detta
problem torde knappast kunna lösas
tillfredsställande.
Det bästa skyddet mot explosionsverkningar
måste ur anförda synpunkter bli isärdragning
och undanflyttande i förening med försvarlig
avskärmning av riskfylld utrustning samt eller
alternativt så fritt utlopp som möjligt för
stötvåg, eventuellt anordnande av stötvågsfickor.
Explosionsavlastning
Professor Dietrich Miiller-Hillebrand, Uppsala
614.838.12
699.8
Explosionstillbud i Sverige har givit
Arbetarskyddsstyrelsen anledning att utarbeta ett
förslag till anvisningar angående förebyggande av
dammexplosioner. Härmed har ett värdefullt
arbete gjorts för att minska explosionsrisken.
Bland många skyddsåtgärder spelar
möjligheten till en tillförlitlig avlastning av ett
explosionsfarligt rum en väsentlig roll.
Explosionstryck
Explosionstrycket är i regel så högt, att vissa
byggnadsdelar inte kan motstå trycket, t.ex.
fönster eller tak. Dainm t.o.m. i den lägsta
koncentrationen motsvarande den undre
explosionsgränsen alstrar så höga tryck, tabell 1,
Föredrag i Mekanik den 7 oktober 1958.
att inte ens en mycket kraftigt konstruerad
byggnad kan tåla det. Ju fastare själva
byggnaden är, desto högre är explosionstrycket och
desto större är skadeverkningarna.
Tabell 1. Explosionstryck vid undre
explosionsgränsen
Ämne Koncen- Explosions-
tration tryck
kg/m3 kp/m2
Zirkonium ..............0,040 17 000
Socker ......................0,020 22 000
Aluminium ..............0,025 25 000
Svavel ......................0,035 12 000
Trämjöl ....................0,040 27 000
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
