Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Naturskydd och kraftproduktion. De omistliga värdena, av Gösta Walin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värdefullaste ur alla betydelsefulla synpunkter.
Han kommer att omkring årsskiftet 1958/59
redovisa resultatet av sitt arbete. Under tiden
har exploateringen fortgått ocli möjligheterna
att göra en rationell värdering minskats.
Från naturvårdshåll krävs i första hand en
riksplanering, så att man i god tid så
definitivt som möjligt avsätter ett antal absolut
omistliga objekt. Hur många, är en
omdömes-och värderingsfråga. Till de allra främsta har
räknats Lilla Lule älv och Kultsjöån. Den
senare har redan helt offrats, frånsett en mindre
vat-tenframsläppning. Även Kultsjön skall regleras.
I Lilla Lule älv har tillstånd getts till
Porsi-forsens utbyggnad i sammanflödet med Stora
Lule älv. Anspråken på övriga fall i älven och
regleringsmagasin kommer på löpande band.
Mycket stora kraftverksenheter kan tekniskt
skapas men är det nödvändigt att exploatera
dessa objekt just nu?
Yi har också framhållit nödvändigheten av en
planering för varje nederbördsområde. Det
borde var ett för länge sedan passerat stadium
att komma med än det ena än det andra
företaget inom ett visst älvsystem utan att man
vet något om hur det hela skall gestalta sig.
Vattenbyggarna har kanske räknat ut hur man
skall utnyttja all fallhöjd och reglera alla
sjöar eller göra nya magasin. Men detta skall
inte vara en intern fråga utan ett
planeringsspörsmål på högsta nivå. Den kungörelse om
förberedelse i vattenmål i samarbete med
vederbörande länsstyrelse som finns är endast
ett tuppfjät i den riktningen.
Denna planering skall avse att skapa så goda
förhållanden som möjligt inom området.
Befolkningscentra skall ha sina
rekreationsområden. Turistintresset skall beaktas, liksom
jordbruket, skogsbruket, fisket samt djur- och
växtvärlden. Inte minst skall i Lappland
sa-mernas rätt respekteras. Den gränsdragning
som här skett mellan minoriteten och det
övriga Sveriges folk bör ha samma helgd som
gränsen mot ett grannland. Det är för övrigt
för hela Sverige av oskattbart värde och
intresse, om samerna kan bibehållas som
folkgrupp med sin särpräglade kultur och
livsform.
Kraven på översiktsplanering — inte minst
från länsstyrelser och kommuner — har
resulterat i att planerna på exploatering av
Ume-älvs övre del och Lilla Lule älv från
vattenfallsstyrelsens sida har framlagts i översiktlig
form.
Denna planering är emellertid något helt
annat än t.ex. den regionplanering som skall
äga rum enligt byggnadslagen. Det är ju icke,
som här skett, exploatören själv som skall
avväga olika intressen mot varandra.
Undantag och modifikationer
i existerande planer
Dessa exploateringsplaner ger emellertid
åtminstone en bild av hur långt
Vattenfallsstyrelsen syftar — och en mycket skrämmande
bild. Med utgångspunkt från detta
maximipro-gram får man ur andra synpunkter granska,
TEKNISK TIDSKE.IFT 1959 3
Fig. 3. En
dyrgrip som bör
bevaras,
Kamajokk med
Portefjällen i
bakgrunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
