Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Naturskydd och kraftproduktion. Diskussion - Ett experimentkraftverk som utnyttjar vågenergi - 11 000 t räls levereras till Sudan - Varmaluminering av stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. A.
Modellerade stentippav
vid Fors mo
kraftstation.
Herr Gustav Park: Samerna är Lapplands äldsta
yrkesutövare i fjällen, med en mer än tusenårig
tradition. Det förvånar oss, att samernas lagliga rätt
till renarbeten inom dessa områden och även
nedanför odlingsgränsen numera icke alls beaktas vid
planeringen av vattenregleringar. Det är verkligen
beklämmande och man får säga, att det är en olycka
för samerna att leva just nu under sådana
förhållanden, att deras existens som en folkspillra, som
näringsidkare, står på spel. Genom de stora
regleringsarbeten som pågår i fjällvärlden blir renarnas
betesmarker i hög grad begränsade, även genom de
översvämningar som åstadkommes i fjällsjöar och
älvdalar däruppe. Samerna ser mörkt på sin
situation. De anser sig bli urståndsatta att driva sin
näring så att det lönar sig, och de känner sin
existens hotad. Även de vägar utefter vilka samerna
flyttar sina renhjordar mellan olika betesmarker
blir ofta avstängda genom regleringsarbeten, så är
det t. ex. i Jämtland vid Blåsjöarna.
Har verkligen Statens Vattenfallsstyrelse rätt att
utföra sina regleringar så, att samernas existens
som en renskötande folkgrupp skall omöjliggöras,
och att de på detta sätt till stor del måste
försvinna?
Professor Gunnar Beskow: Det är glädjande att
ett samarbete äger rum mellan naturskyddsvänner
och kraftintressenter. Vattenfalls försök att bara
visa vackra bilder från regleringsarbeten måste dock
ses med skepsis. På sin tid visade man ju även
vackra bilder från de tyska koncentrationslägren.
Docent Israel Buong: Vi måste se hela problemet
på litet längre sikt än bara vår egen generations
materiella väl och ve. All denna fantastiska
tekniska exploatering av naturen betyder i själva
verket en rovdrift av vår generation på värden som
sedan inte kommer att finnas kvar för våra
efterkommande. Därför anser jag att den ekonomiska
förlust man eventuellt gör genom att spara fallet i
Lilla Lule älv inte spelar någon roll. Vi är väl ändå
skyldiga att se litet grand in i framtiden.
Generaldirektör Bolf Dahlgren: Statsmakterna
måste överta ansvaret för hur vi skall göra med
vårt svenska land. Det är inte riktigt att som nu
kraftexploatörerna själva skall få bestämma
ordningen. Den enskilde kraftexploatören har givetvis
endast sina egna intressen för ögonen. Det bör inte
vara toppfigurerna inom Vattenfall som bestämmer
utan regering och riksdag. Därigenom skulle man
nå den fördelen, att nuvarande tvister mellan
kraftexploatörer och naturskyddare försvinner. Har
regeringen sagt sitt ord, är det inte mycket mera att
tvista om. Problemet skulle då reduceras till enbart
detaljfrågor. Dessa synpunkter har preciserats
gemensamt av fyra ämbetsverk, Domänstyrelsen,
Fis-keristyrelsen, Kammarkollegium och
Lantbruksstyrelsen vid en uppvaktning inför statsministern.
Generaldirektör E Höijer: Vi kräver inte att all
utbyggnad av vattenkraft skall inställas utan anser
endast, att en del av utbyggnaden skulle kunna
ersättas med annan kraft. Det är i dag bara frågan
om att vi vill ha litet uppskov med utbyggnaden för
att göra en skälig bedömning av de olika intressenas
åsikter.
Ett sådant uppskov kommer att kosta miljoner,
men den kostnaden får vi ta. Vi vill inte att
utbyggnadsarbetena skall ledas av enskilda
intressen.
Ett experimentkraftverk som utnyttjar
vågenergi körs i gång nära Barcelona. Gejdstyrda
pontoner och ett hävstångssystem pumpar upp vatten
till en bassäng. Fallhöjden utnyttjas sedan på
konventionellt sätt med en turbin på 500 kW vid en
vattenföring 5 m3/s.
11 OOO t räls levereras till Sudan från
Norrbottens järnverk AB. Leveransen som avser medeltung
räls, 75 kg/m, är den första av denna tvp från
företaget.
Varmaluminering av stål tycks man i USA
föredra framför varmförzinkning. Kostnaden blir
ungefär lika stor för båda metoderna, och
aluminium-skiktet har större livslängd, fordrar mindre
underhåll och är mera värmetåligt än zinkskiktet.
TEKN ISK TI DSKRI FT 1959 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
