Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Andras erfarenheter - Elektronisk databehandling vid SSPA, av GAH - Högmolekylär, linjär polyeten, av SHl - Påsfilter av silikonbehandlad glasfiber, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
punkter, räknats om till full skala och de nya
korrektionerna bestämts.
Detta visade sig vara en idealisk uppgift för
maskinen. Resultatet behövdes ej omedelbart; man
kunde utan nackdel vänta på ledig maskintid. Den
relativt långa tid som körningen tog, gjorde
spilltiden liten jämförd med effektiva tiden. Personal
besparades en längre tid av monotont och tröttande
beräkningsarbete. Däremot kan det bli svårare att
infoga en värdering av mätresultat med maskin i
den dagliga rutinen. Resultaten önskas snabbt och
man har svårt alt vänta på ledig maskintid.
Räkne-tiden är kanske förhållandevis liten, dvs. spilltiden
blir stor.
I samband med forskning och en hel del arbete av
mera långsiktig natur kan emellertid automatisk
databehandling komma till sin rätt även om SSPA
ej förfogar över en egen maskin. Sålunda provas vid
anstalten en stor serie av handelsfartygsformer, där
linjerna systematiskt varieras för att man skall finna
optimala skrovformer. Resultaten av dessa försök
kan samlas, tills en för maskinbearbetning lämplig
arbetsvolym uppnåtts.
Den nybyggda kavitationstanken för propellrar
producerar en stor mängd mätvärden som väl låter
sig bearbeta automatiskt.
Inom hydrodynamiken lockar vidare sådana
områden som propellerberäkningar, där
beräkningsarbetet är ganska betungande. Man har hittills nått
dithän att en viss analysmetod för propellrar
programmerats och använts. Mera arbete kommer dock
att läggas ner just på propellerberäkningar, närmast
på beräkningar enligt virvelteorin.
Allmänt har man funnit maskinberäkning väl
lämpad för flera uppgifter. Man har vunnit större
säkerhet och kunnat avlasta personal från tröttande
rutinmässiga räkningar. Kontroll av
beräkningsresultatet har kunnat slopas (annars räknas allting
två gånger), och kontroll av utskrift på skrivmaskin
samt felläsningar vid denna utskrift har kunnat
undvikas. Den automatiska räknemaskinen lämnar
resultatet direkt på kopierbart papper med på förhand
tryckta kolumnhuvuden och text. Det behövliga
antalet kopior till kund och egna arkiv kan erhållas
genom direkt kopiering.
Statens Skeppsprovningsanstalt har behov av en
maskin på platsen om automatisering av alla
räkningar skall kunna införas i rutinen. Nu är det inte
ekonomiskt motiverat att anskaffa en större egen
maskin av Alwac III E-typ men man motser med
intresse eventuella billigare och mindre maskintyper.
Kvar står dock kravet på samma storleksordning
på räknehastigheten och i stort sett samma
möjligheter att programmera (Bengt Bengtsson i
Föreningen för Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
den 19 november 1958). G AH
Högmolekylär, linjär polyeten
Med en ny katalysator har man i USA polymeriserat
eten till en produkt med hög molvikt som är nästan
utan förgrenade molekyler och dubbelbindningar
samt har mycket snäv molviktsfördelning. Plasten,
som ännu är på utvecklingsstadiet, har visat mycket
angenäma egenskaper i jämförelse med annan
linjär polyeten. Man har t.ex. bestämt följande data:
Ny Ziegler-
polyeten polyeten
Molvikt ........................................................85 000 10 000
Täthet .................... kg/dms 0,952 0,948
Elasticitetsmodul ......... kp/mm2 84 63
Sträckgräns ............... kp/mms 2,45 2,15
Slagseghet .............. ft • lb/in5 550 100
Den nya polyetenens resistens mot sprickning på
grund av inre spänningar uppges vara tio gånger så
stor som Ziegler-polyetens, och dess seghet vid låg
temperatur sägs vara något större. Mindre än 0,3 °/o
av den löses vid kokning i cyklohexan, medan
2—6 %> av annan linjär polyeten går i lösning. Detta
visar att den nya polyetenen har mycket liten halt
av små molekyler.
Det vid polymerens framställning använda
katalysatorsystemet består av 1 del tetrafenyltenn och
0,5—5 delar aluminiumklorid lösta i ett kolväte.
Viktigast är emellertid en tillsats av 0,1 °/o
vanadin-klorid utan vilken katalysatorn är oduglig. Den
används alltså i lösning till skillnad från
Ziegler-kata-lysatorn som är fast. När eten leds in i lösningen
vid 40—80°C och 0—3,5 kp/cnr tryck faller
poly-mer ut i fast form.
Katalysatorn sägs vara effektivare än någon annan
känd organometallkatalysator. Man har beräknat att
varje molekyl vanadinklorid polymeriserar mer än
10 000 molekyler eten per sekund. De förgrenade
molekylerna är få, ungefär lika många som i
Zieg-ler-polyeten men flera än i den amerikanska linjära
polyetenen Marlex (Tekn. T. 1957 s. 312).
Den nya polyetenens goda egenskaper kan
emellertid inte utnyttjas för närvarande därför att det är
praktiskt taget omöjligt att formspruta den med
dagens maskinutrustning (Chemical & Engineering
News 28 april 1958 s. 46). SHl
Påsfilter av silikonbehandlad glasfiber
En av de äldsta och mest använda apparaterna för
filtrering av stora gasvolymer är batterier av
påsfilter. De utnyttjas såväl för rening av luft och ångor
från medtryckta fasta partiklar som för uppsamling
av pulver som följer med en gasström.
Som material för påsarna har man på senare tid,
utom de traditionella bomull och ull, börjat
använda syntetfibrer, såsom nylon, Dacron och Orion
varigenom påsfiltrens användbarhet avsevärt ökats. Det
senaste påsmaterialet är glasfiber som tillåter högre
gastemperatur än de andra fibrerna.
Den övre gränsen för användbar temperatur
bestäms emellertid mera av appreturen än av fibern
själv. När sålunda en silikon anbringas på den
glödgade och värmebehandlade, ytaktiva glasväven binds
den kemiskt vid glaset och ger en smörjande,
värmebeständig beläggning. En sådan i USA använd
appretur är metylpolysilanolja.
Användningen av påsfilter begränsas ofta av att
gaserna är korroderande och förstör fibern. Är de
fuktiga, måste deras temperatur hållas över
daggpunkten. Om vatten kondenseras på filterduken, kan
denna nämligen täppas igen eller det uppsamlade
pulvret bli svårhanterligt. Ofta kan därför närvaro
av fuktighet helt omöjliggöra användning av
påsfilter. Påsar av glasfiberväv kan emellertid alltid
arbeta vid så hög temperatur att kondensation
undviks. Vid temperaturer på upp till 400—425°C lär de
hålla i flera år.
I de flesta fall måste påsar av organiska fibrer
då och då skakas, slås, skrapas eller bakblåsas med
luft för lösgörande av det uppsamlade fasta
materialet. Denna rengöring minskar filtrets livslängd,
och dess effektivitet är också lägst omedelbart efter
skakning. Silikonbehandlad glasfiberduk behöver
emellertid inte behandlas på detta sätt därför att de
fasta ämnena inte fastnar på den utan faller ned vid
svagt tryck på påsens utsida eller svag sug inifrån,
om gasströmmen flutit inifrån och ut vid
filtreringen.
På grund av svårigheten att rengöra filter av orga-
TEKNISK TIDSKE.IFT 1959 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
