Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 3 - Andras erfarenheter - Dimensionsstabilt papper, av SHl - Manganföreningar som antiknackningsmedel, av SHl - Pimesonens direkta övergång till en elektron, av SHl - Självlysande material, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen avtar papperets styrka genom försprödning.
Denna spelar emellertid en underordnad roll vid
tvärbindning med formaldehyd, genom vilken
papperets torrstyrka växer något med växande
minskning av svällningen. Vid ca 60 °/o minskning får
papperet den största torrstyrkan. Dess våtstyrka
växer mycket genom behandlingen.
Tvärbindning med formaldehyd anses mest
lovande för allmänt bruk, då den inte medför stor
försprödning av papperet. Värmebehandling bör
användas, bara om papperets sprödhet är utan betydelse
(Chemical & Engineering News 22 sept. 1958 s. 51).
SHI
Manganföreningar som antiknackningsmedel
En ny typ av tillsatser för höjning av
motorbränslens oktantal är organiska manganföreningar vilka
har kommersiella möjligheter särskilt i kombination
med tetraetylbly. Det hittills mest studerade av dessa
ämnen är metylderivatet av
cyklopenladienylman-gantrikarbonyl som kallats AK-33X (Tekn. T. 1958
s. 998). Det är en ljusgul vätska med tätheten 1,39
kg/dm3, fryspunkten 1,5°C och kokpunkten 233°C.
Man har provat AK-33X bl.a. i ett syntetiskt bränsle
TD-3, bestående av 40 % toluen, 30 °/o
normalhep-tan, 20 °/o diisobutylener och 10 °/o isooktan. Härvid
höjde AK-33X research-oktantalet ungefär dubbelt
så mycket som tetraetylbly, medan motor-oktantalet
höjdes ungefär lika mycket av båda tillsatserna.
AK-33X:s effektivitet i kommersiella bränslen av
premium- och superpremiumkvalitet varierar med
dessas sammansättning. Den varierar mindre för
bränslen utan än för bränslen med tetraetylbly.
AK-33X tycks ha största verkan på bränslen med
låg halt av aromater, men bränslen med samma
aro-mathalt kan förhålla sig ganska olika. AK-33X:s
verkan har inget samband med bränslets oktantal eller
med dess halt av olefiner eller svavel.
Kommersiella bränslen innehållande tetraetylbly
förhåller sig ungefär på samma sätt. Verkan av en
AK-33X-tillsats varierar mycket med bränslets
sammansättning. Vid hög koncentration av AK-33X
växer emellertid dess verkan med fallande
tetra-etylblykoncentration. Vid låg halt av AK-33X
däremot växer dess effekt med stigande
tetraetylbly-koncentration; den tycks bli störst vid största
till-låtliga halt av tetraetylbly.
Resultat, erhållna med TD-3, som kan anses visa
kommersiella bränslens beteende, anger de
möjligheter som AK-33X erbjuder. TD-3:s
research-oktan-tal, som är 89,0, kan höjas till 98 genom tillsats av
0,77 ml tetraetylbly eller 0,41 g Mn per liter. Samma
resultat uppnås t.ex. med 0,66 ml tetraetylbly och
0,013 g Mn per liter eller med 0,53 ml tetraetylbly
och 0,04 g Mn per liter. Ett research-oktantal på
100 kan uppnås med 0,8 ml tetraetylbly och 0,09 g
Mn per liter.
Vid vägprov enligt "Modified Borderline"-metoden
med tre bränslen A, B och C i en modern motor,
modifierad till kompressionsförhållandet 11: 1,
erhölls för A vid olika manganhalter oktantal mycket
nära överensstämmande med research-oktantalen
både med och utan tillsats av tetraetylbly. För B
gav 0,066 g/1 Mn i tetraetylhaltigt bränsle en större
ökning av oktantalet vid vägproven än av
research-eller motor-oktantalet. För C slutligen blev ökningen
av motor-oktantalet obetydlig, medan vägproven
visade en betydande ökning vid alla provade
manganhalter. I allmänhet är ökningen av oktantalet
oberoende av motorns varvtal (J E Brown & W G
Lovell i Industrial & Engineering Chemistry okt.
1958 s. 1547—1550). " SHI
Pimesonens direkta övergång till en elektron
Inte långt efter det att jr-mesonen upptäckts i
kosmisk strålning förutsade man på teoretisk grund att
den ibland borde övergå direkt till en elektron i
stället för att först ge en |i-meson. Den förra
processen borde inträffa en gång på tiotusen sönderfall.
Vid experiment, utförda i USA, kunde man inte
påvisa direkta övergångar och har därav dragit
slutsatsen att de är åtminstone mera sällsynta än en på
hundratusen. Med Cerns 600 Me V synkrocyklotron
har man emellertid 1958 påvisat ?r-mesonens direkta
övergång till en elektron med ungefär den teoretiskt
förutsagda frekvensen (enl. European Organization
for Nuclear Research, Cern). SHI
Självlysande material
I ljuskällor, som fungerar utan energitillförsel
utifrån, utnyttjas självlysande material. Dessa består
av ett radioaktivt ämne och ett lysämne som
omvandlar den radioaktiva strålningen till synligt ljus.
Det första utnyttjade självlysande materialet
innehöll radium. Det används alltjämt bl.a. för urtavlor.
Radium finns i naturen och var därför det enda
lämpliga radioaktiva materialet som var tillgängligt
innan atomreaktorn konstruerats. Det är emellertid
besvärligt att hantera på grund av sin stora
giftighet och dess æ-strålning förstör
lysämneskristaller-na relativt fort. Därför har självlysande material,
innehållande radium, fått bara begränsad
användning.
Från atomreaktorer kan man emellertid i dag
erhålla åtskilliga radioisotoper som kan lämpa sig för
självlysande material (tabell 1). Alla dessa isotoper
har olika halveringstid, mot vilken de av dem
framställda ljuskällornas livslängd är direkt
proportionell. Isotopernas strålning är också av olika natur,
varigenom den grad av skärmning, som fordras för
att den inte skall bli hälsovådlig, varierar.
Strontium 90 ger t.ex. ß- och y-strålning, medan tritium
ger bara jö-strålning som fordrar mindre skärmning
än y-strålningen.
Skärmningsbehovet kan givetvis vara avgörande för
en viss radioisotops användbarhet för ett visst
ändamål. Detsamma gäller för den ljusstyrka som kan
uppnås; ibland är en ganska liten tillräcklig, ibland
behövs den största som kan erhållas. Man arbetar
på att höja de självlysande materialens ljusflöde
och hoppas kunna öka det något.
Tritium är nu populärt som energikälla därför att
det fordrar liten skärmning, har relativt lång
halveringstid och ger ganska stor luminans. I fast form
eller som gas kan tritium användas i kapslar.
Krossas en sådan innehållande gas, sprids tritium snabbt
i luften och är därför oskadlig. Detsamma gäller
Tabell 1. Egenskaper hos radioisotoper för självlysande material
Halve- Erfor- Största erhållna luminans på 1 cm
rings- derlig avstånd från ljuskällan i
tid
skärmning* blått grönt gult orange rött
år mm asb asb asb asb asb
Tritium
i fast förening ........................12,5 0,25 1,25 4 4 1,25 0,5
i gasform ..................................12,5 0,25 2 8 — 1 2
som färg ....................................12,5 ingen 0,1 0,6 0,4 0,05 0,1
Krypton 85 ................................9,4 3 2,5 8 8 2,5 1
Strontium 90 ............................25,0 9 0,5 4 2 0,5 0,3
Prometium 147 ........................2,36 1,5 0,05 0,3 0,15 0,05 0,03
Tallium 204 ..............................2,7 3 0,15 0,7 0,5 0,15 0,1
Kol 14 ..........................................5 720 1,5 0,015 0,03 0,03 0,015 0,01
* Typiska skärmningsmaterial är plast, glas och bly.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
