Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 4 - Kabin för USA:s förste man i rymden, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kabin för USA:s
förste man i rymden
629.19
Förenta Staternas National Aerodynamics and
Space Administration (Nasa) har erbjudit 29
amerikanska firmor att inge anbud på en
kabinhylsa för en satellit som skall kunna bära en
man minst 2 och högst 18 varv över atmosfären
runt jorden. Firmorna har tillställts
specifikationer och flygprogram och anbuden skall
innehålla detaljspecifikationer,
tillverkningsprogram samt uppskattningar av kostnaderna.
Uppbyggnad
Kabindelen, fig. 1, skall utformas så att den
ersätter noskonen på en interkontinental
bal-listisk missil av typ Atlas D, vilken utan
modifikationer i fråga om framdrivningssystemet
skall användas för samtliga försök. Formen
skall vara rent ballistisk vilket anges ge största
tillförlitlighet och säkerhet, eftersom ännu icke
något system för styrning av en missil i
glidflykt vid återinträdet i atmosfären utvecklats.
Konstruktionen skall utformas för att tåla
påkänningar motsvarande g-talen 25 axiellt och
4 radiellt under start och återinträde, 15 vid
nedslag i vatten och 25 under
räddningsmanöver. Inre övertrycket anges till 1 at, kabinen
måste vara fullständigt vattentät och kunna
motstå meteorskador med en sannolikhet av
0,01 under 28 h (motsvarande en väggtjocklek
av 0,25 mm stål).
Nosen på det koniska ytterhöljet skall vara
mycket trubbig och torde utföras antingen i
en honungskake-sandwichkonstruktion eller
alternativt som en självbärande svetsad
trycktank i titan eller rostfritt stål. Under kabinen,
som torde bli sfärisk, skall monteras
bromsraketer och värmesköld, i mittpartiet sitter
manhål och observationsfönster. Ovanpå
kabinen ligger fallskärmar ocli där är också fästad
en ställning för räddningsraketer.
Fig. 2. Utskjutning och räddning av satellitkabin;
upptill normalt förlopp, 1 räddningsraket och
ställning kastas, 2 rakethylsan kastas, 3 kabindelen vänds
före nedfarten, A bromsraketerna tänds, 5
broms-rakethylsorna kastas, 6 och 7 skölden kastas ocli
en första fallskärm släpps ut, 8 den stora
fallskärmen släpps ut och landningskuddarna blåses upp;
nedtill räddning vid misslyckad start, A raketer
lyfter kabindelen från raketen, B
räddningsrakethylsor och ställning kastas, C, D och E
landningsmanövrer.
Värmeproblem
En stor svårighet är värmeskyddet. En
nedslagsvinkel av 0,5—3° under den 500 s långa
infarten i atmosfären beräknas ge ett maximalt
värmeinflöde av 0,5—1 MW/m2, motsvarande
totalt 90 MWs/m2 vid den ogynnsammaste
nedslagsvinkeln 0,5°. Värmet skall upptas av
sköldar. Frontskölden av beryllium beräknas nå
750—850°C. Sidosköldarna, som torde få
motta en total högsta värmemängd av 10 MWs/nr,
kan tillverkas av en nickellegering.
Start och landning
Totalt kommer kabindelen att väga 1 100 kg
vid starten och 910 kg under banflykt då de
anordningar som skall rädda observatören vid
en misslyckad start kastats. Raketen torde
Fig. 1. Skiss
över bemannad
satellitkabin.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
