Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 4 - Böcker - STF december - Hänt inom tekniken - Svenska Kemiingenjörers Riksförening - Kurs »Elektriska distributionssystem inom industrin»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter en första del med redogörelse för arbetssätt
och egenskaper hos de vanligaste elektroniska
datamaskinerna jämte en kortfattad genomgång av
programmeringens principer följde ett avsnitt om
maskiner på marknaden cch synpunkter på ekonomin.
Därefter följde kursens tillämpningsdel, som i
princip var upplagd så att företrädare för skilda tekniska
fackområden redogjorde för beräkningar, som
utförts med automatiska datamaskiner inom dessa
områden. Denna breda översikt gav ett starkt
intryck av vilket värdefullt hjälpmedel ingenjören fått
tillgång till i de automatiska räknemaskinerna. Ett
mycket stort antal beräkningar på olika fält, från
produktionsplanering inom en industri till
neutrontransporten i en atomreaktor, kan nu angripas med helt
andra medel och möjligheter att nå resultat än
tidigare. Ofta är det inte särskilt svåra beräkningar i
och för sig men man kan med maskinernas hjälp
utföra räknearbeten med för manuell beräkning
fullkomligt orimliga sifferserier och siffermängder.
I det avslutande föredraget om militärtekniska
datasystem behandlades i samband med
luftförsvarssystem ett exempel på hur en mänsklig
beslutsfunktion kan automatiseras. Inför detta både
fascinerande och skrämmande framtidsperspektiv var
det emellertid lugnande att höra föreläsarens
slutord: "När det gäller mera komplicerade beslut är
emellertid människans hjärna fortfarande oersättlig,
bl.a. genom sin stora minneskapacitet och korta
åtkomsttid. Människan kan, med stöd av tidigare
erfarenhet, handlägga nya situationer på ett sätt som
det ännu knappast är praktiskt möjligt för en
maskin."
Geoteknik, Stockholm 15—17 december 1958. För
en icke fackman framstår gärna geotekniken som
en osäker och diffus vetenskap. Kursen gav vissa
förklaringar till detta förhållande. Den visade att
många faktorer påverkat lagerföljden, varför en del
till synes förvirrande företeelser påträffas, t.ex. lera
överlagrad av bottenmorän. I samband med
behandling av konsolideringstillstånd, dränerad och
odränerad skärhållfasthet m.m. påvisades att en
vägbanks stabilitet förbättras men en
skärningsstabilitet försämras med tiden vid användning av
ko-hesionsmaterial.
Av intresse var de föreslagna empiriska
tryckfördelningarna för bestämning av krafter i stämp och
hammarband. Något försök till behandling av
problemet att dimensionera en spont i lera (jämte risk
för bottenupptryckning) gjordes dock tyvärr aldrig,
utan problemet förbigicks med tystnad, trots att
flera föredragshållare framhöll, att detta är en
konstruktion, som ofta misslyckas.
Olika grundundersökningsmetoder beskrevs, varvid
fältapparatur och laboratorieutrustning
demonstrerades. För den oinvigde föreföll det finnas alltför
många konkurrerande provningsmetoder, varigenom
möjligheterna att kunna direkt jämföra resultaten
från olika undersökningar minskas. Det vore
önskvärt med standardisering på denna punkt. I samband
med genomgång av grundläggningsmetoder och
grundläggningens utförande lämnades rikhaltiga och
lärorika exempel på inträffade skador och
misslyckanden.
Det avslutande estradsamtalet handlade om
norm-och säkerhetsfrågor med tyngdpunkten lagd på en
principiell diskussion av de senare. Det framgick att
den verkliga säkerheten är svår att fastställa vid
markstabilitetsproblem. Det föreföll dock som om
en högre skadesannolikhet, dvs. ett större
risktagande, accepteras i geotekniska sammanhang än
vad som är fallet t.ex. för normala stål- och
betongkonstruktioner.
hänt inom tekniken
Svenska Kemiingenjörers Riksförening började
den 1 januari 1959 sin verksamhet. Den nya
föreningen, som är ansluten till Svenska
Teknologföreningen, har uppstått genom fusion av Föreningen
för Kemiteknik (FK) och Svenska Kemiingenjörers
Riksförbund (SKR). Verksamheten fram till första
arbetsårets slut den 31 augusti 1959 handhas av en
interimsstyrelse.
Liksom flera andra till Svenska
Teknologföreningen anslutna föreningar har Svenska Kemiingenjörers
Riksförening eget kansli. Härigenom hoppas man
kunna effektivera såväl den ideella som den
intresse-betonade verksamheten. Särskilt den förstnämnda
har under senare år visat sig mycket svår att driva
på ett tillfredsställande sätt.
Den nya föreningens årsavgifter skall
fortsättningsvis bestämmas av fullmäktige. Då dessa emellertid
kan väljas först efter årsskiftet, har KF:s och SKR:s
styrelser i samråd med Svenska Teknologföreningen
upprättat en budget för det första verksamhetsåret.
För medlemmarna i den nya föreningen är
anslutning till Sveriges Civilingenjörsförbund frivillig,
liksom deltagande i föreningens intresseverksamhet.
Kurs "Elektriska distributionssystem inom
industrin" anordnas som upprepningskurs den
1—6 februari 1959 i Rättvik av Svenska
Teknologföreningen, Svenska Elektroingenjörers Riksförbund
och Tekniska Läroverkens Ingenjörsförbund.
Industrins elektroingenjörer på både drift- och
anläggningssidan har sedan länge haft behov av en
möjlighet att utbyta erfarenheter och framlägga
nyheter inom den industriella kraftdistributionens
speciella område. I december 1954 anordnade Svenska
Teknologföreningen en kurs i dimensionering av
elektriska distributionssystem (Tekn. T. 1954
s. 1018), vari ingick en särskild sektion för
industrinät. Denna kurs följdes i oktober 1958 av en ny
kurs (Tekn. T. 1958 s. 856), som enbart behandlade
elektriska distributionssystem inom industrin, jämte
planering och apparatkonstruktion. Intresset för den
senare kursen visade sig vara så stort att en
upprepning nu är aktuell. En ändring i förhållande till
oktoberkursen är att föreläsningstiden med
redogörelser för väsentliga data och principer liksom
översikter och nyheter på material- och
apparat-området har kortats något. I stället sändes
kursmaterialet oavkortat i förväg till dem som anmäler
sig. Man vinner härigenom ökat utrymme för
diskussion och grupparbete, som under internatkurser
brukar ge ett värdefullt erfarenhetsutbyte.
Grupparbetet är baserat på verkliga anläggningsfall
En grupp kan arbeta på ett exempel från, ur
elektrisk synpunkt, tyngre industri (cellulosaindustri),
en annan grupp får ett exempel från en lättare
industri (verkstadsindustri). Deltagarna bör redan
vid anmälan ånge sina önskemål om grupparbetet så
att jämn fördelning kan erhållas.
Kursen har visserligen planerats främst för den
kraftförbrukande industrins elektroingenjörer, men
även konsulterande ingenjörer inom området samt
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
