Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Mätmetoder vid stoftavskiljning, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 9. Stoftcentrifug med tillbehör (Bahco); A hjälphandtag, B
trefotsnyckel. C distansstycken.
Vid utförandet av en siktanalys har man först
det centrala luftinloppet stängt, varvid man
får den största tangentiella hastigheten och
endast de finaste partiklarna passerar
siktrum-met. Återstoden, som samlas i
uppsamlingstratten, vägs.
Sedan upprepar man siktningen med den
erhållna återstoden successivt med användning
av allt större strypskivor, motsvarande allt
större kornstorlekar.
Den av Bahco konstruerade stoftcentrifugen8,
fig. 9, är monterad på en elmotor, som driver
centrifugen och den inbyggda fläkten, fig. 10.
Med olika stora distansstycken 16 ger man
strypkroppen 15 olika lägen, varvid luftflödet
genom apparaten får olika värden. Härigenom
kan man variera den radiella hastigheten i
siktrummet 4, under det att den tangentiella
hastigheten är praktiskt taget konstant. Med
de olika distansstyckena får man då olika
korngränser för siktningen.
För vindsiktarna kan man teoretiskt beräkna
de kornstorlekar som motsvarar olika
hastigheter. I regel kalibreras emellertid apparaterna
med stoft vars kornstorlek bestäms på annat
sätt. Ofta anges då kornstorleken som
fall-hastighetsekvivalent diameter.
Stofts täthet och volymvikt
För bestämning av kornstorlek och
fallhastig-hetsekvivalent kornstorlek genom
sedimenta-tion och vindsiktning måste man känna
tätheten hos materialet i stoftet samt de enskilda
stoftkornens volymvikt, inberäknat eventuell
porositet. Materialets täthet mäts i pyknometer
och volymvikten genom skakning eller hellre
vibrering av ett mindre prov i ett glasrör med
4—8 mm diameter. Stoftmängden bör vara så
stor att stoftpelarens höjd blir minst 50 mm,
då stoftet är sammanpackat. I allmänhet kan
man räkna med att 45 % av volymen i röret
upptas av mellanrum mellan stoftkornen2.
Fig. 10. Schema för stoftcentrifug enligt fig. 9; 1
elmotor, 2 spindel, 3 lamellapparat, 4 siktrum, 5
uppsamlingsrum, 6 rotorns ytterdel, 7 sarg för
avsättning av stoft, 8 fläktskovlar, 9 stoftinmatning,
10 inmatningshål, 11 rotorns överdel, 12 kanal för
stofttransport, 13 slits, 14 fläktutlopp, 15 inställbar
strypkropp, 16 distansstycke.
Omräkning till fallhastighetsekvivalent
diameter
Genom nätsiktning (eller mikroskopering)
erhållen kornstorlek kan omräknas i
fallhastighetsekvivalent diameter med diagrammet fig.
11. Man måste vid denna omräkning även ta
hänsyn till kornens form.
Fig. 11. Omräkning av nät siktad diameter till
fallhastighetsekvivalent diameter dt; ——- sfäriska korn,
–-kubiska korn.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
