Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Kornstorlek och avskiljningsgrad, av Bo Månsson - Fysikaliska principer för stoftavskiljning, av Claes Allander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 11.
Totalav-skil jningsigraden
för cykloner
med olika
diametrar.
en att klassificera en anläggning genom att
fastställa dess avskiljningskarakteristika och
jämföra den med avskiljarens normalkurva för
rådande gasbelastning och temperatur.
Jag vill sluta med en förhoppning att
leverantörerna av stoftavskiljande apparater blir
mindre restriktiva när det gäller
offentliggörande av avskiljningskarakteristikor, samt att
metoderna när det gäller kornstorleksanalys
inom det för stoftavskiljningsteknikerna
intressanta området standardiseras, så att
jämförelser mellan apparater baseras på likartade
grundförutsättningar.
%
Fig. 12. Exempel på totalavskiljningsgradens beroende av
inloppshastigheten i en cyklonavskiljare.
Fysikaliska principer för
stoftavskiljning
Tekn. dr Claes Allander, Stockholm
621.928.9
För lösning av problemet att separera partiklar
från en gas kan man utnyttja olika krafter på
partiklarna. Dessa partiklar har synnerligen
skiftande storlek, från 0,01 \i och mindre ända
upp till 2 000—5 000 n; dvs. storleksområdet
sträcker sig över ca 5—6 tiopotenser.
All stoftavskiljning grundar sig på principen
att utnyttja på partiklarna verksamma krafter
och att med dessa krafter lagbundet förflytta
partiklarna gentemot gasen. Då partiklarnas
storlekar kan variera inom ett så vitt område,
kan olika krafter utnyttjas alltefter storleken.
Friktionskraft
Innan dessa krafter närmare behandlas, skall
dock några ord ägnas den kraft, som motver-
Föredrag vid STF:s kurs "Stoftavskiljning" den 20
november 1958.
kar partiklarnas rörelse relativt gasen. Denna
kraft, friktionskraften, är beroende av
relativhastigheten mellan partikeln och gasen,
partikelns form och storlek samt gasens viskositet.
Vanligen uttryckes kraften F genom
iv^
F = Cm A Qo — (1)
Motståndskoefficienten cm är en funktion av
Reynolds tal (se Tekn. T. 1959 s. 82); A är
kroppens projicierade yta vinkelrätt mot
rörelseriktningen, Qo gasens täthet och w
relativhastigheten. För en sfär övergår ekv. (1) till
F = Cm-^Qod* lV* (2)
o
där d är sfärens diameter. Något enkelt
samband mellan cm och Re finns ej, men vid alla
normala stoftproblem är Re relativt litet, var-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
