Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Dynamiska stoftavskiljare, av Gösta Rosenblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7, dock på ett helt annat sätt än Centriklonen.
Rågasen strömmar in genom en axiell
led-skeneanordning, som ger en viss rotation, tack
vare vilken det sker en separation ut emot
höljets vägg. Detta är alltså centrifugalverkan.
Den delvis renade gasen avsugs genom en
konisk insats, försedd med slitsar, i vilken den
bekanta omlänkningen av gasströmmen med
ca 180° sker. Genom denna omlänkning kastas
en stor del av partiklarna ut emot
ytterhöl-jets vägg och blir därigenom avskilda.
Naturligtvis kan Duodynen mynna direkt
eller via en virvelfälla i en stoftbehållare. Vid
större gasmängder kopplas flera aggregat
parallellt. Under sådana omständigheter vinner
man vissa fördelar med att transportera det
i Duodynen anrikade stoftet i en särskild krets
till en sekundäravskiljare. Den renade gasen
avgår axiellt uppåt. Vid flera enheter måste
såväl inlopp som utlopp sammankopplas med
fördelnings- och samlingstrummor.
Duodynen har en avskiljningskarakteristika,
som motiverar dess användning vid krav
på låg stofthalt i rengasen. En fördel hos
Duodynen är dess goda slitbeständighet. Den
slitsade könen ligger i en gasström, i vilken
huvuddelen av det slitande materialet redan
avskilts, varför någon nämnvärd slitning på
denna icke uppkommer. Naturligtvis slits hölje
och sekundärkrets, men dessa delar kan från
början dimensioneras med hänsyn härtill.
Duodynen bör vara tämligen ren för
stänk-ning och medryckning av grova partiklar,
vilket också visar sig i att
fraktionsavskiljnings-gradskurvan tämligen brant går upp emot
100 % i storleksområdet 20—25 li
fallhastig-hetsekvivalent kornstorlek.
Cykloner
Cykloner för stoftavskiljning finns i ett stort
antal typer och former från jättestora cykloner
med diametrar upp till 4 m och mera ner till
små cyklonenlieter med diametrar på 100—
150 mm. Små cykloner sammanbyggs
praktiskt taget alltid i större enheter till
multicy-klonaggregat. För större cykloner finns nog
också en viss tendens att bygga samman
flera cykloner i ett batteri. Anledningen härtill
är en strävan efter hög avskiljningsgrad. Dock
förekommer det fall, då man nöjer sig med en
relativt måttlig avskiljningseffekt och därför
endast använder en cyklon också vid stora
gasmängder.
Skall man vid en cyklon för en någorlunda
stor gasmängd uppnå en hög avskilj
ningsgrad, är det viktigt att göra cyklonen relativt
slank med ett inlopp, vars höjd är större än
bredden. Därigenom blir det gasskikt genom
vilket stoftet har att passera tunnare,
samtidigt som vid oförändrad inloppshastighet
diametern kan göras mindre och därmed en
större centrifugalkraft kan uppnås. Detta är
anledningen till den relativt slanka utformningen,
som moderna cykloner har fått, exempelvis
enligt van Tongeren (Svenska Fläktfabriken),
Fig. 8. van Tongeren-cyklon.
fig. 8, eller Balicos battericyklon.
Kännetecknande för van Tongeren-cyklonen är den
karakteristiska avskiljningsspiralen, vilken skall
avleda stoft som separerats ut i cyklonens
cylindriska del. Genom denna spiral uppges
slitningen kunna nedbringas och
avskiljnings-graden i någon mån höjas. Tyvärr har
veterligen ej publicerats jämförande prov mellan
cykloner med och utan sådan spiral.
Cykloner kan som nämnts sammankopplas
till större aggregat, fig. 9. Denna tvp av
cykloner användes speciellt för
utsugningsanläggningar inom järn- och verkstadsindustrierna.
Sådana anläggningar har en tillfredsställande
avskiljningsgrad utan att ligga i absolut topp-
Fig. 9.
Sammanbyggnad av flera
cyklonenheter
(Bahco ).
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
