Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Dynamiska stoftavskiljare, av Gösta Rosenblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
re och luftförvärmare, som lanserats av Feifel.
Tanken att utnyttja en cyklons utsida som
luftvärmande element är naturligtvis icke
orimlig. En multicyklon har ju en stor gasberörd
yta. Av avskiljningstekniska skäl hålles hög
gashastighet på cyklonens insida, vilket bör
leda till ett gott invändigt
värmeöverföringstal. Feifel har som utveckling av sin
"Wirbel-sieb" kommit med en sådan konstruktion.
Cyklonerna är utformade som gjutna cirkulära
celler med axiella ledskenor i inloppet för att
ge erforderlig rotation. Inlopp och utlopp är
således rent axiella. Avskiljarrummet är
utformat cylindriskt. För att förbättra
värmeöverföringen på luftsidan är cykloncellerna på
utsidan utrustade med kamflänsar. Denna
utsida är tätad emot gasströmmen, varför luft
kan förvärmas, om den bringas i kontakt med
kamflänsarna.
Fördelen med konstruktionen är naturligtvis,
att både stoftavskiljning och luftförvärmning
kan ske i ett aggregat. När behov finns av
bådadera, är konstruktionen onekligen
platsbe-sparande. Nackdelarna är huvudsakligen två,
nämligen dels risken för beläggningar i
samband med kondensation, dels den
omständigheten, att en sådan anordning ej gärna kan
arbeta i motström. Det är därför svårt att nå
höga lufttemperaturer eller att åstadkomma
ett avsevärt värmefall på den gas, som renas
i avskiljaren.
Roterande trumavskiljare
I kommersiell drift finns i Tyskland
roterande trumavskiljare, fig. 15, ehuru knappast i
någon större omfattning. En trumma, som i
enklaste fall består av en ring men som kan
bestå av flera koncentriska ringar, bringas i
rotation med en relativt hög periferihastighet.
I mellanrummen mellan trummans
koncentriska ringar får den gas passera som skall
renas. Genom särskilda medbringare eller
led-skenor bringas gasen att rotera med samma
hastighet som trumman. Därvid utsättes
stoftpartiklarna i gasen för en centrifugalkraft,
vilken kastar ut dem mot gaskanalernas
ytteryta. Stoftet avskiljes här, därigenom att det
lägger sig på plåten. Efter att avskiljaren arbetat
en viss tid, har mellanrummet mellan de
koncentriska ringarna på grund av stoftavlagringar
blivit så litet, att den hastighet, med vilken
gasen passerar trumman, stegras så mycket,
att avskiljningsgraden börjar sjunka.
Trumman tas då ur drift ocli görs ren. Detta
åstadkommes genom att den får rotera med ett lågt
varvtal. De på de koncentriska cylindrarna
anbragta hamrarna kommer då under rotationen
att slå emot plåten, så att stoftbeläggningarna
knackas loss och matas ut. Trumman är
fördenskull uppställd med en viss lutning.
Det är relativt lätt att utgående från Stokes’
lag beräkna vilket största korn, som kan
passera en sådan trumma, under förutsättning av
helt laminär strömning och full medrotation.
Man får förhållanden liknande dem i en
fallkammare men med den skillnaden, att acce-
lerationen genom rotationen kan bringas upp
i 200—500 gånger tvngdaccelerationen, som vi
har i en fallkammare.
Teoretiskt kan en avskiljare av denna
konstruktion vid måttliga gasmängder avskilja
stoftpartiklar ner till en ekvivalent kornstorlek av
5 ii eller mindre. Förf. har vid ett tillfälle haft
möjlighet att närmare diskutera
avskiljnings-resultatet från en föreslagen konstruktion,
baserad på denna princip. Mikrofotografier av
stoftet i rengasen efter en mindre provapparat
visade, att den gav mycket god avskiljning
utan några överkorn i rengasen och att
gränskornen låg i samma storleksordning, 4—5
fallhastighetsekvivalent korndiameter, som
teoretiskt kunde beräknas.
Vid en roterande trumavskiljare kringgås
den begränsning i avskiljningsgrad och
centri-fugalverkan, som en gränsskiktsavlösning
utgör för andra typer av centrifugalavskiljare.
Häri ligger förklaringen till att det med
roterande avskiljare är möjligt att få bättre
avskiljning än med centrifugalavskiljare.
Man frågar sig, varför en så högklassig
avskiljare ej vunnit större kommersiell
användning. Anledningarna därtill är flera.
Anläggningskostnaderna för en roterande
trumavskiljare ställer sig relativt höga. Stora massor
skall hållas i rotation vid ett relativt högt
varvtal. Vidare blir kraftförbrukningen för
att hålla trummorna i rotation betydande, för
att icke säga helt ruinerande för ekonomien.
Driftförhållandena med regelbundet
återkommande avställning och start sätter stora krav
på de elektriska motorerna. Dessa synpunkter
sammantagna gör, att framtidsutsikterna för en
trumavskiljare ej kan bedömas som särdeles
ljusa, trots att avskiljningseffekten klart
överträffar vad som kan uppnås med de bästa
driftmässigt använda cyklonkonstruktionerna.
Jämförelse mellan olika avskiljare
Ett försök att betygsätta de diskuterade
avskiljarekonstruktionernas olika egenskaper har
gjorts i tabell 1. Härvid har använts en be-
Tabell i. Jämförelse mellan olika stoftavskiljaretyper. Betyg 1
motsvarar en undre kvalitetsgräns och betyg 5 en övre sådan
[-Av-skilj–]
{+Av-
skilj-+}
Effekt-
Platsbehov behov
[-Igensatt–]
{+Igen-
satt-+}
Slitage
Studs-ning
ning ning
Axcyklon ............. 1 4 2(4*) 4 4 1
Conodyn (K-filter) . .. 2 4 4 3 2 2
Centriklon SKD 50 ... 2 3 2 3 4 2
van Tongeren 435-10 . 3 3 2 4 4 3
van Tongeren 435-5 . 4 3 2 4 4 3
Bahcos batteri CSK-63 4 3 2 4 3 3
Duodyn ............... 5 3 3 3 4 4
Paraklon .............. 5 2 3 5 3 3
Amerclone ............ 5 2 3 3 3 3
Bahco multicyklon 5 2 3 4 2 4
Vid inbyggnad i gaskanal minskas platsbehovet.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
