Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 6 - Vattenfall 50 år, av Folke Petri och Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
milj. ms jord- och stenfyllning. Väsentligt större
är den 1945—1952 byggda Harsprångsdammen,
som med 47 m höjd innehåller 1,33 milj. m3
jord- och stenfyllning. Ett ytterligare steg har
tagits med nu pågående utbyggnad av Messaure,
vars damm beräknas innehålla 10,2 milj. m3
jord- och stenfyllning. Denna
byggnadsteknikens starka utveckling har inte bara minskat
anläggningskostnaderna utan även ökat de
ekonomiskt utnyttjningsbara
vattenkrafttillgångarna genom att tidigare såsom outbyggbara
betraktade fallsträckor nu för en rimlig kostnad
kan koncentreras till utbyggnadsvärda
stationer.
Vattenfall har endast i begränsad omfattning
behövt tillgripa värmekraft såsom komplement
till vattenkraften. Det är därför naturligt, att
verket på värmekraftteknikens område ej kan
inta en lika framträdande roll som inom
vattenkrafttekniken. Betydande egna insatser har
trots detta gjorts, speciellt vid konstruktion av
ångpannor. Anmärkningsvärt är även
värme-kraftaggregatens snabba effektökning (fig. 6).
Det första aggregatet i Västerås på 7 MW
utgjorde 4 % av verkets då tillgängliga totala
installerade generatoreffekt. Den 50 MW
ångturbin, som installerades i Västerås 1932, utgjorde
däremot hela 12 % av den totala
generatoreffekten, medan den första maskinen i
Ste-nungsunds ångkraftverk på 150 MW, som tas i
drift hösten 1959, blir 5 % av totaleffekten.
Trots tendensen till stora maskin- och
stationsenheter har driftsäkerheten på
elkraftsystemet högst väsentligt förbättrats (fig. 7). I
dag drabbas Vattenfalls elkonsumenter i
genomsnitt endast av 45 min avbrott per år,
medan motsvarande avbrottsfrekvens för 40 år
sedan var ca 20 h.
Ett för Vattenfall, liksom även för andra
svenska kraftföretag, karakteristiskt drag är
det goda samarbetet mellan kraftföretaget och
den tillverkande industri, som förser
elkraftindustrin med utrustning av de mest skilda
slag. Endast tack vare detta samarbete har den
här skisserade tekniska utvecklingen
möjliggjorts. Det har även haft stor betydelse inte
bara för den närmast berörda industrin utan
även för hela landet genom den stimulans, som
erhållits för exportindustrin inom detta
område.
Framtidsutsikter
Elbehovens utveckling
Liksom i andra industrier bestämmes
Vattenfalls framtidsutsikter i första hand av
utvecklingen av efterfrågan på produktionen, i detta
fall elektriciteten. Under de gångna 50 åren
har elbehoven stigit kontinuerligt med
kortvariga avbrott under krisperioder. De
drivande faktorerna bakom denna gynnsamma
utveckling har främst varit landets ökade
produktion och stigande materiella
levnadsstandard samt den i jämförelse med
konkurrerande energiformer gynnsamma prisutvecklingen
för elektriciteten.
Fig. 7. Procentuell bortkoppling au abonnerad effekt.
Goda förutsättningar finns för att
elektriciteten även under de närmast kommande
decennierna skall kunna framgångsrikt konkurrera
med andra energiformer. Bestämmande för de
framtida elbehoven synes därför främst bli
landets totala energibehov, som intimt
sammanhänger med produktionsutvecklingen inom
näringslivet, framförallt inom industrin. Under
1958 har den under hela efterkrigstiden
gynnsamma produktionsutvecklingen avbrutits, och
för närvarande karakteriseras hela
näringslivet i Sverige liksom i större delen av
Västeuropa av stagnation. Sett på längre sikt bör
emellertid produktionsutsikterna vara
gynnsamma mot bakgrunden av de väldiga
materiella konsumtionsbehov, som föreligger i
flertalet av jordens länder. Under förutsättning att
sund realism får avgörande inflytande på den
ekonomiska politiken i landet, bör därför
långtidstrenden för produktionsutvecklingen även
i framtiden peka stadigt uppåt. Då kommer
elbehoven åtminstone under de närmaste 10—20
åren att utvecklas ungefär i samma takt som
hittills.
Ett enda exempel kan räcka för att ånge de
stora elbehov, som ännu återstår att täcka. De
svenska hushållen förbrukade under 1957 i
genomsnitt ca 1 500 kWh. Motsvarande värde
för hushållen i USA låg vid 3 200 kWh och i
vissa stater var genomsnittssiffran över 5 000
kWh. Trots detta anser man de amerikanska
hushållens elbehov långtifrån mättade och
förutser att de under de närmaste 18 åren
kommer att trefaldigas.
Vattenkraft
I det utbyggnadsprogram, som Vattenfall
framlade hösten 1958 och som i 1959 års
statsverksproposition i huvudsak godtagits av
regeringen, förutses för perioden 1959—1963 en ökning
av vattenkraftstationernas
produktionskapacitet under dessa fem år med inte mindre än
6 700 milj. kWh, motsvarande ca 50 % ökning
av den nu befintliga kapaciteten. Huvuddelen
av de nya vattenkrafttillskotten kommer från
Lule älv.
Även under den senare hälften av 1960-talet
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
