Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 6 - Nya metoder - Påvisande av läckor i gasfyllda kablar, av SHl - Minneselement med 4 ns omslagstid, av DH - Formaldehyd genom luftoxidation av metanol, av SHl - Identifiering av fingeravtryck, av H Me - Böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Minneselementets
liysteresslinga.
emellertid fördelen att inte kondenseras förrän vid
ca 21 kp/cm2 och vanlig temperatur, varigenom
läck-sökningen kan göras vid betydligt högre tryck än
tidigare.
Gasen i kabeln kan därför normalt innehålla den
för läcksökning erforderliga mängden
trifluorokloro-metan, och provning av kabeln kan göras under drift
utan minskning av arbetstrycket. Man kan
naturligtvis vid läcksökningen öka mängden spårgas för
att underlätta lokaliseringen av läckor (Engineers’
Digest aug. 1958 s. 329). SHl
Minneselement med 4ns omslagstid
Ett extremt snabbt minneselement har konstruerats
i USA. Omkopplingstider på 4 • 10"9 s har uppmätts.
Elementet består av ett glasrör, på vars utsida
ligger en hinna av ett ferromagnetiskt material. Hinnan
anbringas genom en elektrokemisk process. På
röret, som har en yttre diameter av ca 0,4 mm,
anbringas två lindningar, en för inskrivningen och en
för läsningen. Rörets längd kan varieras efter
behag. Man kan lägga lindningarna på ett inbördes
avstånd av ca 2,5 mm efter varandra utan att
störande koppling uppstår mellan dem. Ett minne
kapabelt att magasinera 8 000 bit får storleken av ett
cigarrettpaket. Minneselementet har en praktiskt
taget kvadratisk hysteresslinga, fig. 1.
Förhållandet B/H är bättre än 0,95 (Missiles and rockets
8 dec. 1958 s. 39). DH
Formaldehyd genom luftoxidation av metanol
Luftoxidation av metanol är den allmänt använda
metoden för tillverkning av formaldehyd i
industriell skala. I Italien har man emellertid utarbetat
en modifikation av denna metod, som nu tillämpas
i tre italienska anläggningar, en för 11 500 t/år och
två för vardera 25 000 t/år.
Fabrikerna ger en formalin, hållande 37 vikt-°/o
formaldehyd. Som katalysator används "en
blandning av metalloxider", som vanligen lär fungera mer
än ett år; de vanligen använda katalysatorerna
håller i regel betydligt kortare tid. Allt värme som
frigörs vid oxidationen utnyttjas.
Flytande metanol injiceras i en förångare där den
möter luft, förvärmd i en värmeväxlare med de
gaser som avgår från reaktorn. Den erhållna
metanol-luftblandningen går till en reaktor vars temperatur
regleras genom kylning med mineralolja. Det vid
reaktionen frigjorda värmet utnyttjas i en panna
som ger högtrycksånga.
Gaserna från reaktorn kyls i luftförvärmaren och
tvättas sedan med vatten i motström i en kolonn,
delad i tre sektioner. I de båda första cirkulerar
formaldehydlösningen; från den sista tas 37 °/o
formalin ut. I regel lär omsättningen bli över 90 °/o,
och produkten innehåller mindre än 1 °/o myrsyra.
Därför behövs ingen destillationsapparat för
återvinning av metanol och ingen jonbytaranläggning för
avlägsnande av myrsyra.
Fabriken är fullständigt automatiserad varför bara
en man per skift behövs för dess skötsel. Den lär
kunna köras 350 dygn per år. För driften behövs
25 1 vatten och 0,07 kWh elenergi per kg formaldehyd.
Per kg produkt får man 0,35 kg ånga av 19,5 kp/cm2.
Anläggningskostnaden, exklusive lagerbehållare,
uppges i Italien vara ca 300 000 $ vid en produktion
av 25 000 t/år; i USA räknar man med 1 650 000 $
för en lika stor anläggning, arbetande enligt gängse
metod (Chemical & Engineering News 26 maj 1958
s. 58, 60). SHl
Identifiering av fingeravtryck
För att tillvarata fingeravtryck har man utarbetat
en ny metod enligt vilken en snabbtorkande
plastlösning sprutas över det stoftbelagda objektet. Efter
en stund kan plasthinnan dras av. Avtrycket behöver
inte fotograferas utan kan projicieras direkt på en
duk, eftersom plasten är genomskinlig. Metoden har
utarbetats för identifiering av stupade på ett
slagfält. Den bör också kunna användas för åtskiljande
av flera avtryck på en brottsplats (Chemical &
Engineering News 17 november 1958 s. 38). H Me
böcker
Olja till fastighetsuppvärmning. IVA:s
Transp.-Forskn.-Komm. Medd. 40. Stockholm 1958. 73 s.,
23 fig., 11 tab. 10 kr.
I utredningen lämnas inledningsvis uppgifter om
användning av oljeprodukter såsom energikälla och
om importen av oljor under senaste 20-årsperiod,
ävensom en prognos rörande Sveriges
energikonsumtion under de närmaste 25 åren.
Med hänsyn till de långa transportvägarna och de
politiska förhållandena i flera oljeproducerande
länder kan vår tillförsel av olja ej betraktas såsom
helt tryggad och det anses därför att en statlig
beredskapslagring av olja bör kompletteras med
lagring av olika bränslen även hos enskilda
konsumenter. I utredningen visas, att en ökning av
cisternvolymen hos dessa av upp till 20 °/o under vissa
förutsättningar kan vara transportekonomiskt
motiverad.
För uppvärmning av fastigheter liksom för övrig
förbrukning har under senare år skett en övergång
från de tunnare eldningsoljorna 1 och 2 till de
tjockare oljorna 3, 4 och 5, varigenom kostnaderna
kunnat något nedbringas.
Raffineringen av råoljan har under det senaste
decenniet överflyttats från produktionslandet till
raffinaderier i Västeuropa. Endast omkring en femtedel
av den i landet behövliga oljan raffineras i Sverige.
Importen av olja som tidigare ägde rum över ett
fåtal hamnar sker numera över flera dylika längs
hela kusten och transporten från dessa till
konsumenterna sker med järnväg och tankbilar. De senare
har en rymd av 4—13 m3. (I större städer användes
vanligen tankbilar med en kapacitet av ca 8 m3.)
I Stockholm med omnejd har oljecisternerna i
privatvillor vanligen en rymd av högst 3 m3 och i
flerfamiljshus av normal storlek en rymd av 8—10 m3.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
