Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 7 - Bioteknologi, av Gösta V Hultgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bioteknologi
Med. lic. Gösta V Hultgren, Stockholm
331.041
Till en början avsågs med bioteknologi
huvudsakligen maskinens anpassning till människan.
Numera har, åtminstone i vårt land,
begreppet vidgats att omfatta alla faktorer, som
har betydelse för människan i arbetet. I det
stora hela sammanfaller — om man undantar
den sjukvårdande verksamheten —
bioteknologin med den nutida industriläkarens
arbetsområde. I den följande översikten är det
närmast den inom industrin verksamme läkarens
synpunkter och erfarenheter, som kommer till
synes.
Arbetsförmåga och arbetskrav
Arbetsförmågan är beroende av en mängd
faktorer och är således inte något lättåtkomligt
begrepp. Den är avhängig av kön och ålder
och påverkas dessutom av yttre
omständigheter. När läkaren skall fastställa en persons
arbetsförmåga måste han bilda sig en
uppfattning om personens konstitution, psykiska
utrustning, muskelstyrka, tillstånd och funktion
hos de inre organen i kroppen och samspelet
mellan dem. Ofta finner han sjukliga
förändringar eller följdtillstånd efter sjukdomar och
skador, vilka kan medföra tillfälliga eller
bestående inskränkningar i arbetsförmågan.
Stundom kan ingående undersökningar eller
funktionsprov bli nödvändiga, men det går att för
praktiskt bruk fastställa graden av
arbetsförmåga med tillräcklig noggrannhet även om
den slutliga bedömningen ofta inte kan ske
utan att arbetsförmågan sätts i relation till de
aktuella arbetskraven.
I verkligheten ter sig saken på följande sätt.
Man får fram en grupp anställda — den större
— där inga väsentliga arbetshinder föreligger.
Personer i denna grupp kan utan olägenhet
utföra alla förekommande arbeten och kan flyttas
mellan olika arbetsuppgifter utan
inskränkning. De kvarvarande kommer att utgöra en
heterogen grupp av individer behäftade med
något handikap, som i ett eller annat avseende
nedsätter deras arbetsförmåga men på
arbetsplatser med gynnsamma arbetsvillkor saknar
betydelse. Man kallar dem betingat arbetsföra.
Deras antal torde variera i företag av olika
struktur, men att döma av hittillsvarande
erfarenhet utgör de omkring 25 % av de
anställda. Riktig placering är för dem ett absolut
villkor.
För att kunna sätta arbetsförmågan i relation
till arbetskraven fordras en detaljerad
kännedom om förhållandena på varje enskild
arbetsplats. Arbetsplatserna analyseras ur medicinsk
synpunkt, varvid hänsyn tas till de faktorer,
som kan påverka den mänskliga organismen.
Ett flertal analyssystem finns, både enklare och
mer detaljerade. Valet influeras av
arbetsplatsens art och de lokala förhållandena.
Den medicinska arbetsplatsanalysens uppgift
är emellertid inte endast att konstatera
föreliggande förhållanden. Den är tvärt om av
dynamisk natur. En kritisk bedömning av
maskiner och arbetsförhållanden är nödvändig
för att skapa optimala arbetsbetingelser. Det
vanliga är att analyserna i fråga om
arbetsställningar, arbetsteknik och
konstruktionsdetaljer avslöjar mängder av felaktigheter,
vilkas avhjälpande underlättar arbetet och
dessutom ofta verkar direkt produktionsfrämjande.
Vid översikt över bioteknologins olika grenar
är det naturligt och lämpligt att använda
kroppens organsystem som indelningsgrund.
De psykiska funktionerna
Vid arbetsplacering är det även i fråga om
relativt enkla arbeten av betydelse att de psykiska
funktionerna står i rimlig relation till
arbetskraven. Att mäta och uppskatta de psykiska
kvaliteterna är emellertid inte någon lätt
uppgift. Arbetsanpassningen faller till stor del
inom arbetspsykologins område, men den har
också anknytningar till medicin och psykiatri.
De psykiska faktorer, som i detta
sammanhang är åtkomliga, är intelligens, känslomässig
stabilitet och psykisk energitillgång.
Intellektets betydelse ligger i öppen dag. Den viktigaste
faktorn beträffande arbetsanpassningen är
emellertid den känslomässiga stabiliteten. När
det gäller placering på krävande och
ansvarsfulla poster är en god motståndskraft mot på-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
