Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 7 - Produktion av tungt vatten, av Kåre Hannerz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Produktion av tungt vatten
Tekn. lic. Kåre Hannerz, Västerås
Det svenska reaktorutvecklingsprogrammet är
som bekant baserat på användning av
naturligt uran som bränsle och tungt vatten som
moderator. Om detta utvecklingsprogram
realiseras i full kommersiell skala kommer
behovet av tungt vatten att bli avsevärt ocli
tung-vattenfabrikation kommer att bli en relativt
betydande industri i landet. Man kan nu i stort
sett se hur mycket tunet vatten som erfordras
Fig. 1. Erforderlig svensk tungvattenproduktion i
hypotetiskt fall av kraftproduktionens ökning genom
byggande av tungvattenreaktorer.
546.212.02
i en kraftreaktor per installerad megawatt
el-effekt. Det rör sig 0111 0,5—1 t/MW.
Ekonomisk bakgrund
Hittills har man i Sverige räknat med en
ökning av elkraftkonsumtionen på ca 6 % per år.
På grund av konjunkturnedgången har denna
siffra på sista tiden icke uppnåtts, men det kan
ändå vara av intresse att granska det behov av
tungt vatten som skulle uppstå om det
nytillkommande kraftbehovet skulle täckas med
tungvattenreaktorer. Antas att det åtgår 0,8 t
D.,0 per kW installerad nettoeffekt och vidare
att 4 % per år av tungvattenmoderatorn
förloras genom läckning och missöden av olika
slag, kan man erhålla en kurva, som visar det
totala tungvattenbehovet i ton per år (fig. 1)
under åren fram till 1975.
Det antas dessutom att utbyggnaden med
tung-vattenmodererade kraftreaktorer påbörjas 1965,
då den utgör 25 % av den totala utbyggnaden,
och att den fortsätter och övertar en större
del av utbyggnaden så att andelen 1975 är
75 %. Vidare antas att reaktorerna drivs med i
genomsnitt 75 % utnyttjningstid.
De antagna förutsättningarna är ju mycket
artificiella. Kurvan ger endast en uppfattning
om behovets storleksordning. Det är också
tänkbart att andra reaktortyper kommer att
göra sig gällande på den svenska marknaden.
Investeringen i en anläggning för produktion
av tungt vatten torde bli av storleksordningen
1 Mkr. per årston produktionskapacitet. Den
nödvändiga investeringen i
tungvattenanlägg-ningar representeras då av derivatan på den
visade kurvan. Den årliga investeringen är
återgiven i fig. 2, men i realiteten skulle
man givetvis bygga ut kapaciteten stegvis med
relativt stora anläggningar. Den nödvändiga
investeringen får givetvis göras ett par år innan
produktionen kan gå i gång.
Som synes blir man tvungen att binda ganska
stora kapital i hjälpanläggningar, om man
väljer tungvattenmodererade kraftreaktorer som
bas för den svenska kraftutbyggnaden. Man
blir också relativt hårt bunden till ett visst
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
