Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 7 - Atomkraftens nuläge, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. i. Princip för tryckrörsreaktor. Moderatorn ocli
kylmediet är skilda ät och står under olika tryck.
terfenylen något av den radioaktiva strålningen
varför nytt kylmedel ständigt måste tillföras.
Grafitmodererade, gaskylda reaktorer
De första reaktorerna var grafitmodererade ocli
gaskylda, bl. a. Storbritanniens
plutoniumpro-ducerande Windscale-reaktorer. Genom att
utnyttja erfarenheter från dessas drift liar man
med relativt litet utvecklingsarbete kunnat
bygga kraftproducerande reaktorer av
liknande typ. Denna väg har valts i Storbritannien
där man på grund av bränslesituationen
snarast möjligt vill utnyttja atomenergi för
kraftproduktion (Tekn. T. 1958 s. 1089).
De brittiska Calder Hall-reaktorerna liar nu
varit i drift i flera år med gott resultat (Tekn.
T. 1958 s. 1055). De har naturligt uran som
bränsle, kapslat i en magnesiumlegering, och
kyls med koldioxid under tryck (Tekn. T. 1957
s. 991). Fyra kraftverk av samma typ byggs i
Storbritannien, bl. a. i Bradwell ocli Berkeley
(Tekn. T. 1957 s. 142). Utmärkande för denna
reaktortyp är den stora volymen.
Reaktortankens diameter är sålunda av storleksordningen
20 m mot 3—4 m för lättvattenreaktorer med
samma uteffekt.
Calder Hall-typen anses ha vissa
utvecklingsmöjligheter vilket bestyrks av Hinkley
Point-verket som är under byggnad (Tekn. T. 1957 s.
964, 1120). Det får två reaktorer på
tillsammans 1930 MW värme och 500 MW eleffekt
netto; totalverkningsgraden blir alltså ca 26 %.
Komplicerade reaktortyper
Genom att skilja kylmedel och moderator åt
kan man uppnå vissa fördelar. Med tungt
vatten som moderator kan man t. ex. använda gas
som kylmedel vilket diskuterats bl. a. i Sverige.
Då moderator och kylmedel måste hållas
strängt åtskilda både termiskt och materiellt,
blir emellertid reaktorkonstruktionen relativt
komplicerad.
T ung vattenmoder er ad tryckrörsreaktor
Man eftersträvar så hög temperatur som möjligt
hos det utgående kylmediet, men härvid växer
i allmänhet trycket i den primära kylkretsen.
Man kan emellertid dimensionera ledrören i
en vattenkyld reaktor för tryck och hålla
moderatorn vid låg temperatur (fig. 4).
Reaktortanken behöver då inte göras för högt tryck,
men moderator och kylmedel måste hållas
åtskilda.
Detta system, som har studerats bland annat
i Kanada och Sverige, liar utan tvivel
fördelar men bjuder också på besvärliga
konstruktionsproblem samt värmetekniska och
kärnfy-sikaliska problem. Tryckrören absorberar
sålunda neutroner varför de måste göras av
lämpligt material och så tunnväggiga som
möjligt. Man måste därför använda mindre väl
kända material, såsom zirkonium eller
beryllium.
En relativt komplicerad säkerhetsapparatur
behövs därför att tryckrörens värmekapacitet
blir liten i förhållande till det i bränslet
utvecklade värmet. Reaktorer av denna typ
verkar bli mycket känsliga för dynamiska
störningar, beroende på obalanser i effekten eller
kylningen.
Tungvattenmodererad, gaskyld reaktor
En till synes mycket lovande reaktortyp
erhålls, om man i en tungvattenreaktor byter ut
kylvattnet mot gas. Denna konstruktion har
diskuterats i Sverige (Tekn. T. 1958 s. 503) och
studeras ingående i USA där man räknar med
att bygga en sådan reaktor 1963—1964. Man
framhåller dock att många svåra
konstruktionsproblem återstår att lösa.
Den regenerativa reaktorn
I en regenerativ reaktor (en breeder-reaktor)
bildas mera nytt klyvbart material än som
samtidigt förbrukas vid driften, beroende på att
icke klyvbara isotoper (fertilt material)
övergår till klyvbara genom absorption av
neutroner. Det fertila materialet kan vara uran 238
som ger klyvbart plutonium 239 eller torium
232 som ger klyvbart uran 233. Den förra
processen utförs bäst med snabba neutroner i en
reaktor utan moderator, den senare bäst med
termiska neutroner.
Hittills har man ägnat det största intresset åt
den snabba, regenerativa reaktorn (Tekn. T.
1958 s. 131). I USA byggs sålunda en sådan
reaktor, Enrico Fermi-reaktorn, för 100—150
MW eleffekt, som väntas bli färdig 1960. I
Storbritannien byggs en prototyp i Dounreay för 60
MW värmeeffekt och 15 MW eleffekt; den
torde komma i drift under 1959. Denna reaktortyp
är mycket avancerad och kommer kanske som
kraftreaktor på 1970-talet. Många anser
nämligen att de enkla reaktortyperna skall
dominera fram till början av 1970-talet.
När den regenerativa reaktorn blivit
industriellt användbar kan det vara fördelaktigt att
köra en sådan reaktor tillsammans med två
eller tre reaktorer för svagt anrikat bränsle. Den
13fi TEKNISK TIDSKRIFT 959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
