Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 8 - Hydrostatiska beräkningar av fartyg, av Joachim Lentz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som framgår av tabellerna verkar
avvikelserna vara små, åtminstone vad gäller program 2.
De bör i regel kunna accepteras. Beträffande
deplacementet kan man dock inte utan vidare
godta ett fel på exempelvis 0,5 % vid
kon-struktionsdjupgåendet. För ett 40 000 tdw
tankfartyg skulle detta innebära en avvikelse på
ca 250 m3, vilket med nuvarande uppläggning
av kontrakt, charterbestämmelser etc. är vida
mera än vad som kan accepteras. En lekman
kommer kanske att beteckna denna inställning
som orealistisk, förmodligen inte utan en viss
rätt. Emellertid är det ett ofrånkomligt
faktum, att varvet är bundet gentemot sina kunder
till en mera rigorös fastställning av
deplacement och dödvikt. Det konventionella
beräkningsgrundlaget är sedan gammalt allmänt
accepterat och utgör underlaget för alla
kontrakt på detta område. I nuvarande läge är alltså
varvet tvingat att kräva, att resultaten av
konventionella och sifferinaskinsberäkningar på
denna punkt visar absolut överensstämmelse.
Vid konventionella beräkningar av
deplacement integrerar man ofta såväl långskepps
som i höjdled, dvs. både spantareor och
vattenlinjeareor. Mellan dessa integrationer
erhålles i regel en skillnad på 1—1,5 %»• Man
brukar då korrigera det slutgiltiga
deplacementet med hänsyn till denna differens.
Siffran 1—1,5 °/oo torde kanske kunna betraktas
som ett mått på noggrannheten i
deplace-mentsberäkningen. Självfallet gäller detta dock
endast för den geometriska definitionen av
fartygsskrovet.
Man kan fråga sig, om man med de hittills
använda programmen överhuvudtaget skulle
kunna åstadkomma en bättre överensstämmelse
med de konventionella beräkningsresultaten än
0,2—0,5 % på deplacementet. Svaret måste
förmodligen bli nej, eftersom dessa program
använder andra uppmätningar av fartygsskrovet
än vad som är specificerat i utslagstabellerna.
Uppmätningar, som på det ena eller andra
sättet avviker från utslagstabellernas värden,
måste med nödvändighet ge en mindre
noggrannhet i beräkningsresultatet. För att kunna
uppnå fullständig överensstämmelse är det
således antagligen nödvändigt, att
siffermaskin-programmen använder utslagstabellerna på
precis samma sätt som den konventionella
metoden, och att beräkningsmetodiken i övrigt
är densamma. Detta har inte varit fallet med
något av de båda här aktuella programmen.
Man kan på detta sätt knappast göra
siffer-maskinerna full rättvisa, eftersom deras stora
möjligheter, hela deras "konstruktionsfilosofi",
inbjuder till eller rent av kräver en helt annan
metodik än den konventionella. Denna nya
metodik existerar dock inte ännu. För några
år framåt kommer vi att vara tvungna att nöja
oss med att låta maskinerna räkna på
konventionellt sätt, tills en ny metodik har vuxit fram.
Frågan är då, hur vi i mellantiden skall kunna
använda maskinerna på bästa sätt.
I de båda relaterade fallen rörde det sig om
standard- eller biblioteksprogram, som förelåg
i färdigt skick när företaget skulle använda
dem.
Tabell 1. Jämförelse mellan resultat av hydrostatiska beräkningar för ett lastfartyg om ca 8 800
tdw, utförda manuellt och med siffermaskin. Program 1
VL h VL 1 Vattenlinjeläge VL 2 VL 3 VL 4 VL 5 VL 6
Deplacement ........ m3 Manuellt 856,8 1 942,6 4 421,2 7 136,0 10 051,7 13 165,3 16 481,2
Maskin 635,6 1 793,7 4 266,6 6 990,3 9 911,0 13 030,7 16 362,0
Differens — 221,2 — 148,9 —154,6 — 145,7 — 140,7 —134,6 — 119,2
Fel %> — 25,8 — 7,66 — 3,50 — 2,04 — 1,40 — 1,02 — 0,72
Deplacementtyngdpunkt Manuellt 0,831 0,486 0,072 — 0,442 — 1,076 — 1,793
från L/2............ m Maskin 0,74 0,44 0,02 — 0,51 — 1,15 — 1,76
Differens — 0,09 — 0,05 — 0,05 + 0,07 + 0,07 — 0,03
Deplacementtyngdpunkt Manuellt 0,890 1,765 2,637 3,516 4,406 5,305
över underkant köl .. m Maskin 0,98 1,83 2,70 3,57 4,46 5,36
Differens + 0,09 + 0,06 + 0,06 + 0,05 + 0,05 + 0,05
Tvärskeppsmetacenter- Manuellt 15,34 9,67 8,15 7,83 7,99 8,40
höjd1 .............. m Maskin 16,62 10,04 8,35 7,96 8,09 8,48
Differens + 1,28 + 0,37 + 0,20 + 0,13 + 0,10 + 0,08
Fel °/o + 8,34 + 3,83 + 2,45 + 1,66 + 1,25 + 0,95
Vattenlinjearea ...... m2 Manuellt 1 263,4 1 438,1 1 621,9 1 749,5 1 871,5 1 999,0 2 112,8
Maskin 1 267,2 1 439,5 1 622,6 1 750,1 1 871,6 1 998,7 2 113,6
Differens + 3,8 + 1,4 + 0,7 + 0,6 + 0,1 + 0,3 + 0,8
Fel %> + 0,30 + 0,10 + 0,04 + 0,03 + 0,01 + 0,02 + 0,04
Trimmoment1 .... tonsm Manuellt 184,99 234,07 278,12 328,51 392,17 454,89
(1 016 Mpm) Maskin 180,73 228,30 271,36 320,90 383,18 444,99
Differens — 4,26 — 5,77 — 6,76 — 7,61 — 8,99 — 9,90
Fel °/o — 2,30 — 2,47 — 2,43 — 2,32 — 2,29 — 2,18
1 Manuell beräkning inkluderar roder, propellerhylsa, slingerköl. Maskinberäkning innefattar ej dessa tillägg.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
