Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 8 - Hydrostatiska beräkningar av fartyg, av Joachim Lentz - Svensk järnhantering 1958, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig är, att problemets siffermässiga omfattning
är stor eller att det rör sig om ständigt
återkommande likartade beräkningar. Inget av
dessa villkor är uppfyllt för hydrostatiska,
stabilitets- eller tankvolymsberäkningar så länge
man inte har funnit ett sätt att beskriva hela
fartygsskrovet matematiskt, och så länge
varvsindustrin inte har en gemensam räknecentral
med för alla varv gemensamma program.
Det, som hittills har gjorts på detta område,
är egentligen inget annat, än att man har
använt de elektroniska maskinerna som
förstorade bordsräknemaskiner. Detta innebär inget
tillfredsställande tillvaratagande av
siffer-maskinernas möjligheter. Maskinerna är
byggda för att i en enda sammanhängande
operation utföra de beräkningar, som vi hittills har
utfört etappvis, efter varandra. I vårt fall
skulle vi ha nått lösningen av våra problem,
när vi kan låta maskinen beräkna
utslagstabellerna för fartygsskrovet. Vi skulle då inte
längre ha några bekymmer med en lämplig
presentation av ingångsdata, och alla hydrostatiska
data skulle maskinen själv kunna beräkna i
samband med beräkningen av utslagstabellerna.
Ingångsdata för hela denna beräkningscykel
skulle vara en approximativ utslagstabell från
en linjeritning i liten skala. Självfallet måste
maskinen då inte bara kunna representera en
given kurva numeriskt, utan den måste
verkligen kunna "tura" hela skrovet i tre
dimensioner. Det kommer dock antagligen att ta
ganska lång tid, innan vi har nått dithän, och
för den närmaste tiden består vårt problem i
att använda siffermaskinen så att en rejäl
besparing av tid och pengar kan uppnås.
Beträffande hydrostatiska, stabilitets- och
tankvolymsberäkningar är vårt önskemål då
att utslagstabellerna måtte kunna användas
direkt som ingångsdata, med så få
kompletterande uppmätningar som möjligt. Dessa
tabeller kommer alltid att behöva finnas på varvet,
då de utgör ett nödvändigt hjälpmedel för hela
konstruktionen av fartyget. De utgör också den
mest exakta geometriska beskrivningen av
skrovet, som vi för närvarande har, och vi får
dem så att säga gratis för dessa
beräkningsändamål. Varje annan form för presentation av
ingångsdata betyder för vår del ett merarbete,
som rimmar dåligt med siffermaskinernas
snabbhet. Varje annan uppmätning av skrovet
innebär dessutom mindre noggrannhet.
Apropå presentation av ingångsdata kan det
kanske också vara på sin plats att påpeka, att
ifyllandet av datablad också är ett tråkigt
arbete, varigenom den "psykologiska effekten"
av att kunna slippa tråkiga räkningar i någon
mån försvagas.
Det har ofta talats om att siffermaskinen
räknar noggrannare än människan. För de här
omtalade beräkningarnas del beror
noggrannheten dels på uppmätningsnoggrannheten, dels
på det matematiska underlaget för maskinens
program, exempelvis den använda
integrationsformeln. Dessa förutsättningar är exakt
desamma som gäller för den manuella beräkningen.
I princip kan därför den maskinella
beräkningen aldrig ge exaktare resultat än den
manuella, om underlaget och metodiken i båda
fallen är lika.
En tanke bör kanske också ägnas
siffermaskinernas snabbhet och samarbetet mellan kunden
och räknecentralen. I de relaterade fallen
sparade vi inte mycket tid genom att utföra
beräkningarna med maskiner, beroende på att
kommunikationen med räknecentralen tog tid.
Argumenten angående den nya
beräkningsmetodens snabbhet förlorar också något av sin
tyngd, om man för en beräkning behöver boka
tid några dagar eller veckor i förväg. I varje
fall kommer man här att stöta på
organisatoriska svårigheter. Vad händer exempelvis, om
kunden i efterhand upptäcker något fel i de av
honom lämnade ingångsdata? Vid manuella
beräkningar är det enkelt att rätta till smärre fel,
om man har hela beräkningsunderlaget
framför sig. Vid maskinell beräkning får man då
kanske boka tid hos räknecentralen någon dag
eller vecka senare. Samma svårigheter
uppträder, om en konstruktionsdetalj ändras i sista
stund och denna ändring påverkar de lämnade
ingångsdata.
Hittills har våra program i huvudsak skrivits
av icke-skeppsbyggare. Detta är en av
anledningarna till att programmen ur vår synpunkt
är behäftade med vissa brister. Det hade
emellertid knappast varit möjligt att gå tillväga på
annat sätt, emedan siffermaskinsexperterna
naturligt nog måste komma först på detta område
och varken de eller skeppsbyggarna hittills
riktigt har hunnit med att sätta sig in i
varandras problem. Man kan inte gärna begära, att
siffermaskinsfolket skall lära sig
skeppsbyggeri, därför torde det vara riktigast, att
skeppsbyggarna lärde sig så mycket om maskinerna
att de själva kan programmera sina problem.
De anförda kritiska synpunkterna skall inte
uppfattas som negativitet inför användningen
av elektroniska räknemaskiner inom
skeppsbyggeriet. Jag har försökt peka på några av de
problem, som vi i detta sammanhang har
brottats med för att visa, att vi inte bör nöja oss
med vad som hittills uträttats, utan att vi bör
betrakta de uppnådda resultaten som
mellan-resultat. Det kan kanske vara lite riskabelt att
fastna i ett betraktelsesätt, som går ut på en
användning av siffermaskiner för
konventionella beräkningar på konventionellt vis.
Svensk järnhantering 1958. Exporten av
järnmalm minskade 1958 till 14,8 Mt från 17,5 Mt år
1957 och exporten av järnsvamp från 23 000 till
18 000 t. Tackjärnsexporten steg från 34 000 till
38 000 t. Exporten av massiva ämnen ökade från
81 000 till 99 000 t och av handelsfärdigt järn och
stål från 301 000 till 314 000 t. Exporten av vissa i
statistiken redovisade manufakturerade järn- och
stålvaror gick ned från 70 000 till 66 000 t.
Importen av smidbart järnskrot ökade från 37 000
till 55 000 t och importen av tackjärn från 91 000 till
93 000 t. Totalimporten av handelsfärdigt järn och
stål inklusive massiva ämnen minskade från 813 000
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
