- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
193

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 8 - Nya metoder - Anslutning av telefonsvarare och talregistreringsmaskiner till abonnentanläggningar, av GAH - Bogstråleroder, av CFo - Småindustri i kinesisk järnhantering, av G Bg - Separering på magnetisk väg av förbrukat jonbytarmaterial, av E R-s - STF januari

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samt av en speciell väljare V för anslutning av en
anropande ledning i taget till telefonsvararen T och
talregistreringsmaskinen R. Växling mellan
anslutningsöverdrag och ordinarie svarsorgan sker med
individuella omkastare O.

Enär endast ett anrop i taget kan betjänas, måste
man räkna med att vissa anrop kan utsättas för
relativt lång väntan. Väntande anrop kan över
utrustningen anslutas till en speciell telefonsvarare,
som lämnar beskedet "Var god vänta".

Antalet ledningar, som kan anslutas till
anläggningen, bestämmes av anropsfrekvensen och den
genomsnittliga tiden för betjäning av ett anrop. Skulle i
något fall en anläggning ej räcka för trafiken, dvs.
ge för långa väntetider, kan flera kompletta
anläggningar anordnas. Härvid får varje anläggning
betjäna en lämplig del av ledningsparken (Bertil
Bjuhel i Tele 1958 h. 4 s. 254). G AH

Bogstråleroder

Ett fartyg med vanligt roder kan vid låg fart ha
mycket dålig eller obefintlig styrförmåga. Detta kan
avhjälpas med ett bogstråleroder, fig. 1. En tysk
firma har efter fyra års arbete i samarbete med
skeppsprovningsanslalten i Hamburg fått fram ett
dylikt roder. Dessutom finns ett stort antal andra
konstruktioner och patent. Den aktuella
konstruktionen består av två motroterande propellrar,
varigenom hög verkningsgrad erhålles. Rodret måste
vara väl dimensionerat, 11,5 resp. 15,6 kp tvärkraft
per nr av lateralplanet nämnes som exempel för
två fartyg (C JastrAiM i ett föredrag i
Schiffbau-technische Gesellschaft nov. 1958; Schiff und Hafen
dec. 1958 s. 1044—1045). CFo

Detta sätt att öka stålproduktionen anser vi inte
vara rationellt, men det ligger en väl genomtänkt
plan bakom. Tidsfaktorn och kapitalsidan har
redan berörts. I ett så folkrikt land som Kina är det
inte avgörande, om metoderna är arbetsbesparande:
alla måste ändå ha mat. Psykologiskt har det en
mycket stor betydelse för den enskilde att känna
sig delaktig i en för landet viktig produktion.
Belastningen på trafiknätet ökas obetydligt, särskilt
som en stor del av stålet sannolikt kommer att
förbrukas på orten.

Det är en paradox, att man för att totalt kunna
nå ett tekniskt framåtskridande måste tillgripa
primitivare metoder; tillämpbarheten av en metod
beror dock alltid av förutsättningarna (P Trippe i
Time & Motion Study dec. 1958 s. 32—33). G Bg

Separering på magnetisk väg
av förbrukat jonbytarmaterial

En magnetisk separationsteknik för avlägsnande av
förbrukade jonbytarhartser ur en pulp håller på
att utexperimenteras i USA. Metoden går ut på att
blanda in så mycket magnetiskt material i
jonbytar-hartset att den förbrukade jonbytaren lätt och
ekonomiskt kan skiljas från.

Metoden är ännu på laboratoriestadiet. Dess
fördelar uppges bl.a. vara att behovet av förtjockning
och klarning av lösningar i jonbytesanläggningar
helt undviks, att vattenbehovet och
lösningsförlusterna för processerna minskas, att besvärliga
sikt-ningsprocesser undgås och nödvändiga
kapitalutlägg minskas avsevärt. Ett företag tänker utarbeta
processen för användning i sin
uranmalmslaknings-och jonbytarmetod under det att ett annat försöker
generellt anpassa den för olika jonbytesprocesser
och jonbytarapparater (Engineering & Mining
Journal nov. 1958 s. 144, 147). E R-s

Småindustri i kinesisk järnhantering

Är det alltid bäst att arbeta effektivt? Mången är
säkert böjd att oreflekterat svara ja på denna fråga,
men i Kina har man för lösandet av ett viktigt
tekniskt problem kommit till motsatt uppfattning.

Det nya Kina behöver stål — mycket stål— för att
tillgodose den allmänna tekniska utvecklingen. Om
import av olika skäl visat sig olämplig, skulle i
Västerlandet ett sådant behov leda till utbyggnad
av befintliga stålverk och anläggandet av nya.
Sådant kräver kapital och tar tid. I många av de
kinesiska provinserna finns lokala fyndigheter av
järnmalm och stenkol, och på många ställen har sedan
länge funnits små järn- och stålverk, ungefär som i
Sverige före de moderna götstålsmetodernas
genomförande.

Man har nu stimulerat byggandet av små
masugnar och stålverk i en fantastisk skala och på så
sätt fått fram en välbehövlig och ingalunda
föraktlig ökning av stålproduktionen. I Shan
Tung-provin-sen har man t.ex. på sista tiden byggt inte mindre
än 61 000 ugnar och liknande siffror rapporteras
från andra håll. Den största delen av arbetskraften
är oskolad, men skolor och universitet har lagt om
undervisningen för att tillgodose behovet av tekniskt
kunnig personal. Kvaliteten hos stålet uppges vara
god.

januari

I glatt medvetande om att de allra flesta gamla
vattenföroreningsproblem fortfarande är olösta tog
SVR den 12 januari itu med ett nytt —
atomdriften och våra vattendrag. Inledare var Sören Lindhe
vid AB Atomenergi och Bengt Gustafsson vid AB
Vattenbyggnadsbyrån.

Lindhe berättade först om R 3/Adam vid Ägesta
(Tekn. T. 1958 s. 1177). Man har ansökt om att få
släppa ut radioaktivt vatten i Magelungen i
Ty-resåns sjösystem. Sjön har en medeltillrinning om
0,7 m8/s och rymmer 10 milj. m3. Man skall skilja
olika grader av aktivt spillvatten från ej aktivt
vatten i separata system. Normalt, ej aktivt
spillvatten passerar en kontroll före utsläppet.
Högaktiva vätskor leds genom jonbytare för rening.
Efter indunstning skall de aktiva torrprodukterna
förvaras i särskilda tankar i berg för att
regelbundet tömmas i speciella fordon för transport till
en isoleringsplats, någonstans i Sverige.

En spridningsledning, 900 m lång, i Magelungen
skall jämte tillsatt rent utspädningsvatten sörja

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51

Fig. 1.
Bogstråleroder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free