Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 9 - Behovet av forskning inom persontrafiken, av Bo Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förflyttad till cn plats för upplevelser av olika
karaktär till att njuta av resandet i sig själv.
Marknadens önskemål är emellertid aldrig
stationärt utan förändrar sig som modet med
smak och intressen ocli kan i sig själv
påverkas utifrån av propaganda och
försäljningsteknik. Kännedom om dessa förändringar i
inriktningen är väsentlig för planering av
service-anläggningar av skilda slag.
De kommersiella resorna kan för det första
vara av privat karaktär, antingen för uppköp
för hushållen eller i samband med
yrkesutövningen; de senare speciellt för fria
yrkesutövare som läkare, konsulter, handelsagenter
etc. Studieresor kan också hänföras till denna
kategori. Den andra gruppen av kommersiella
resor utgöres av affärsresor, där vederbörande
på uppdrag av sin arbetsgivare uppsöker och
tar kontakt med andra företag och
organisationer inom ramen för de normala
kommersiella förbindelserna. I princip grundar sig
alla dessa resor på nödvändigheten av att
sammanföra köpare och säljare, vare sig detta
gäller utbyte av tjänster eller produktion och
försäljning av varor.
Det moderna samhället med en ständigt ökad
differentiering av näringslivet skapar
automatiskt ett ständigt ökat behov av de kommersiella
resorna. Även de privata kommersiella resorna
tilltar, och detta sker i viss relation till en höjd
levnadsstandard. Denna medför som regel ett
ökat behov hos den enskilde av variation i
konsumtionen och därigenom totalt en ökad
omsättning.
Grunden för resorna hem—arbetsplats har
skapats av industrialismens genombrott med
den ökade differentiering av produktionen och
den därmed uppstående citybildningen i de
större städerna. Ju större tätorten blir, och ju
kraftigare citybildningen utvecklas, desto
snabbare växer resbehovet. Hur och i vilken
relation till de trafikalstrande faktorerna detta
sker, skall häri inte beröras, men att finna
villkoren för denna form av resebehov är av vital
betydelse för en riktig stadsplanering.
De trafikalstrande faktorerna
Grunden för de individuella resorna varierar
sålunda från fall till fall, även om man
schematiskt kan klassificera dem i vissa kategorier.
Vi känner endast ofullständigt de faktorer, som
i dag skapar trafikbehovet. Hur skall man
under sådana omständigheter kunna bedöma den
framtida trafiken? Här krävs ökad forskning
och hjälpmedlet härvidlag är i främsta
rummet de normala metoderna för
marknadsundersökning med intervjuer och
stickprovsanalyser. På den grundvalen, där man fått
kännedom om trafikpotentialen och de
trafikalstrande faktorerna, kan man sedan gå vidare i
sin prognosticering och planering i stort. Nästa
steg blir att analysera de trafikalstrande
faktorernas inverkan på resemarknaden, dess
relativa betydelse i dagens situation och för
framtiden och den möjlighet samhället och trafik-
företagen själva har att påverka och leda
utvecklingen.
Utan tvekan gäller här som för de flesta
föremålen för privat konsumtion, att priset på
varan är den mest avgörande faktorn för
konsumtionens storlek. Inom persontrafiken
varierar priselasticiteten i hög grad från de privata
nöjesresorna till de dagliga resorna mellan
arbetsplats och bostad. Hur de varierar är
forskningens uppgift att klarlägga. Full kännedom
härvidlag är ett företagsekonomiskt behov för
att trafikföretagen skall nå optimalt ekonomiskt
resultat, men det är också nödvändigt för att i
planeringen kunna avväga utbudet till den
beräknade efterfrågan på transportkapacitet.
Ur samhällsekonomisk synpunkt är det
betydelsefullt att veta följderna av ändringar i
trafikskatter och andra pålagor, och för den
potentielle resenären är det inte minst viktigt
att för den egna planeringen värdera
kostnaderna för transporterna. Variationer i taxor
eller trafikens beskattning kan ha samma
sociala konsekvenser som instabil prisnivå på andra
konsumtionsutgifter. Konstruktionen av taxor
och tariffer bör baseras på trafikekonomiska
studier och icke påverkas av partipolitiska
synpunkter.
Med kännedom om det totala resandebehovet
och dess relation till de trafikalstrande
faktorerna kan vi gå vidare i analysen.
Fördelningen mellan transportmedlen
påverkas förutom av prisrelationen av de sekundära
men icke mindre betydelsefulla faktorerna:
säkerhet, hastighet, regularitet samt service och
komfort.
Den resande allmänhetens behov och
reaktionen för vad de olika transportmedlen
erbjuder är den bestämmande faktorn, och för den
samhällsekonomiska planläggningen är en
detaljerad kännedom härom nödvändig.
Avvägningen mellan investeringarna och
bedömningen av deras kapacitet och räntabilitet kan
endast baseras på tillförlitliga prognoser.
Mono-polistiska tendenser med restriktioner på grund
av felaktig planering hämmar en sund
utveckling och drabbar den enskilde konsumenten.
Det är de planerande funktionernas skyldighet
att kunna möta allmänhetens behov och
önskemål, och kunskap genom forskning är det
väsentliga hjälpmedlet härvidlag.
Vinster av forskning
Forskning ger kunskap och kännedom om
trafiken, men vilka direkta vinster kan den ge
upphov till? Jag skulle härvidlag vilja nämna
fyra områden i första rummet: räntabiliteten i
investeringar och anläggningar,
kostnadssänkning i transporterna, tidsbesparing samt ökad
trafiksäkerhet.
Räntabilitet
Investeringarna i transportväsendet
motsvarar ca 25 % av Sveriges totala investeringar
eller 4 500 Mkr. Räntabiliteten av dessa i
fordon och anläggningar nedlagda jättebelopp
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
