Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 11 - Vibrationers inverkan vid metallers stelnande, av Bertil Rydstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Bly fördelningen i
svarvmässing på olika nivåer
i ett koniskt
göt;-ovibrerat. –-vibrerat med 10 Hz,
3,00 mm amplitud,.....
största blyhalt.
Genomsnittlig sammansättning 58,2 °/o
Cu, 2,86 Vo Pb, rest. Zn.
Fig. 4. Fosfor- och tennsegring
i fosforbrons, - ovibrerad,
–-vibrerad med 48 Hz,
uppifrån och ned 0,3, 0,15 och 0,08
mm amplitud; t.v. fosforhalten,
t.h. tennhalten. Proven tagna 160
mm från kokillbottnen.
Felgrän-scr ±0,1 °/o Sn, ±0,002 °/o P.
konstant genom hela provtvärsnittet i
ovibrerat prov, tycktes den i vibrerat göt ha maxima
med olika lägen på skilda nivåer.
Drar man kurvor genom punkterna för största
blyhalt i ett vertikalt delat göt (fig. 3) synes de
gå i gränsskiktet mellan opåverkade och
påverkade kristaller. I den del, där metallen håller
sig flytande längst och kornförfiningen
inverkar mest, hinner de tyngre blyrika delarna av
smältan sjunka till den botten, som bildas av
redan stelnad metall. De lättare kristallerna
skulle alltså trängas undan och stiga mot ytan.
Av den mikroskopiska undersökningen
framgår dock ej skillnader i blyfördelning.
Segringar
De segringar som förekommer är normal
seg-ring och omvänd segring. Gravitationsegring
kan man belt bortse ifrån. Normal segring
beror på ofullständig diffusion och ger upphov
till högre legeringslialt vid dendritytan än i
centrum och vid makrosegring till större
legeringslialt i götcentrum.
Den omvända segringen antas bero på, att
sedan vissa delar av smältan stelnat, sprickor
uppstår mellan dendriterna och smälta med
högre legeringslialt sugs in i sprickorna. Den
ger alltså högre legeringslialt vid götytan iin i
centrum. Segringen beror på
jämviktsförhållanden i legeringen, smält- och
gjutningsför-hållanden samt stelningssättet. Omvänd segring
förekommer endast i legeringar med stort
smältintervall.
Segringen studerades i en legering med
sammansättningen 91 % Cu, 9,0 % Sn (och 0,02 %
CuP) med stort smältintervall (860—1 010°C)
ocli benägenhet för segring. För påvisande av
segringen bestämdes tenn och fosfor i göten
samt uppslipades mikroprov.
Av analysen framgår att segringen tilltar med
ökande vibrationseffekt och med ökad
amplitud vid konstant frekvens, även om kurvorna
(fig. 4) icke är belt entydiga. Med 10 Hz ocli
3,00 mm amplitud uppnås något starkare effekt
än med 48 Hz och 0,15 mm amplitud men
svagare än med 48 Hz och 0,30 mm amplitud.
Verkan av vibrationen synes följa samma lagar
som kornförfiningen.
Den metallografiska undersökningen ger vid
handen, att större mikroporer bildas i
vibrerat än i ovibrerat göt, speciellt vid götytan.
I litteraturen anges ett samband mellan
porig-het och omvänd segring i ovibrerade göt,
varför tendensen synes fullt klar. De tryckvågor,
som uppkommer i ett vibrerat göt, ökar
sannolikt restsmältans möjligheter att tränga in i
porigheter samtidigt som genom
kavitations-effekten större porighet kan tänkas
uppkomma. Vibrerade göt kyls snabbare, vilket också
kan ge upphov till ökad sprickbildning och
porighet.
Erfarenheterna stöds av litteraturen. Så har
t.ex. Rostoker & Berger8 vibrerat
Al-Cu-lege-ringar och funnit större omvänd segring.
Mekaniska egenskaper
På det framställda försöksmaterialet liar än så
länge inga teknologiska prov utförts, men i
litteraturen anges att större hårdhet och
hållfasthet erhållits hos vibrerade aluminium- och
mässinglegeringar. Engelsmännen Jones &
Hinchliff11 liar gjutit gasturbinblad av Cr-Ni-stål
och därvid vid 48 Hz och 0,13 mm
ompli-tud erhållit följande förbättringar:
ökning,
minskning
®/o
Brotthållfasthet ............. +1(5
Sträckgräns ................. +34
Förlängning ................ +24
Kontraktion ................. +33
Slagsegliet .................. +35
Kornstorlek .................— 67
Dessutom anges att inga kallflytningar
uppkommit ens i formens tunnaste delar.
Slutord
Värdet av vibrationernas förbättrande
inverkan, minskning av kornstorleken ocli ökning
av hållfastheten och hårdheten, får givetvis
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
