Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 11 - Nya metoder - Alkylarylsulfonat och fettalkoholsulfat i en process, av SHl - Hydraulisk manövrering av lastluckor på fartyg, av N Lll - Flussmedel för dopplödning av aluminium, av SHl - Sublimation i fluidiserad bädd, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-—~~~
Fig. 1.
Hydrauliskt manövrerade väderdäcks- och
mel-landäcksluckor
på M/S "Gudrun
Bakke".
mindre vid denna process ün vid tillverkning av de
båda detergenterna var för sig. Vidare lär
omsättningen i andra steget bli bättre och den erhållna
produkten mera homogen (Chemical Engineering
25 aug. 1958 s. 56). SHl
Hydraulisk manövrering av lastluckor
på fartyg
För snabb lastning och lossning är lastluckornas
konstruktion av stor betydelse. Man har genom
mekanisering och införande; av täckluckor av stål
lyckats minska tiden för luckornas öppning och
stängning till en bråkdel av vad den var tidigare.
Vid Götaverken har man sedan åtskilliga år
tillbaka ägnat stort intresse åt att utarbeta olika slag
av fartygsluckor. En ny typ av hydrauliskt
manövrerade luckor, där hydraulen är utformad som
gångjärn till luckan, har det på Götaverken byggda
norska linjemotorfartyget "Gudrun Bakke" om
10 500 tdw utrustats med. Här finns både
väderdäcks- och mellandäcksluckor av denna nya typ,
fig. 1. Luckorna är utförda i form av "pontoner’
med heltäckande plåt på såväl över- som
undersidan. På mellandäck ligger luckorna ’flush" med
däcket, så att truckar obehindrat kan köra fram
över dem.
Tidigare användes på Götaverkens fartyg lastbom-
Fig. 2.
Göta-verkens vrid-hy dr aul.
mar med vajrar och vinschar lör luckornas öppning
och stängning, vilket dock tog relativt lång tid. För
manövrering av väderdäcksluckor på malmfartyg
började man använda hydrauler. Detta lyckades
bra. Man har sedan inriktat sig på att även för
mel-landäcksluckorna lösa frågan om individuell
manövrering med hydrauler. Svårigheten har varit att
finna ut en hvdraulik, som fyller alla krav på
såväl styrka som tillförlitlighet, utan att därför stjäla
dyrbart utrymme eller försvåra lastens
handhavande i lastrummen. Efter ett omfattande
konstruktionsarbete torde problemet kunna anses löst i och med
tillkomsten av den "vridhaul", som nu använts
på "Gudrun Bakke".
Vridhvdraulen, fig. 2, är enkel och robust och
beslår av endast fyra sinsemellan rörliga delar. Dessa
utgöres av en axel, två kolvar och ett omslutande
cylinderrör. Hela rörelsen försiggår inne i det
oljefyllda cylinderhuset. Hydraulen har två
tryckkammare, anslutna till ett för flera luckor gemensamt
tryckledningssystem via en manövercentral, varifrån
man dirigerar trycket till endera av hydraulens
kammare, beroende på om luckan skall öppnas eller
stängas. Närmast hydraulen finns en bromsventil,
vars uppgift är att kompensera luckans vikt.
Härigenom har man även eliminerat alla riskmoment
vid ett eventuellt rörledningsbrott.
"Gudrun Bakke" har 7 väderdäcksluckor och 15
luckor i de undre däcken. De 22 luckorna består
av tillsammans 76 delar. Av dessa manövreras 62
av vridhydrauler av den nykonstruerade typen,
medan resterande 14 manövreras med hjälp av
tele-skophydrauler med lyftarm och av samma typ
som Götaverken tidigare använt på malmfartyg.
Vridhydraulerna ger ett moment av 6 000 kpm vid
ett maximalt oljetryck av 100 kp/cm" och medger
90° vridning.
Genom att kontrollerna ordnats i grupper,
manövreras flera luckor från samma central. Pumparna
är så ordnade, att de kan arbeta dels var för sig,
dels som reserv för varandra. De är så
dimensionerade att det tar 45—60 s att öppna eller stänga en
lucka. Fartygets samtliga luckor kan öppnas eller
stängas på ca 10 min (enl. AB Götaverken). N Lll
Flussmedel för dopplödning av aluminium
Som saltbad för dopplödning av aluminium
rekommenderas 20—40 °/o CaCL, 2—15 °/o SrCL eller
10—30 %> av åtminstone en av BeCh, Mg CL och
BaCL samt 50—80 °/o NaCl och KC1. Till denna
smälta kan man sätta en liten mängd av en lämplig
fluorid. Utmärkande för badet är att det inte
innehåller litiumklorid. Det uppges inte ge siam och är
förvånande nog relativt inaktivt som flussmedel.
Badet aktiveras av en liten mängd klor, frigjord
med likström som leds genom det. Arbetsstycket kan
härvid tjänstgöra som anod (Light Metals nov. 1958
s. 343). SHl
Sublimation i fluidiserad bädd
Av de tänkbara förfarandena för separering eller
rening av ämnen har sublimering utan tvivel
utvecklats långsammast under senare år. Dock kan
sublimering (Tekn. T. 1957 s. 135) i många fall
konkurrera med de oftare använda destillation,
kristallisation och extraktion, t.ex. i följande fall:
ämnet är känsligt för värme och syra så att det
måste förångas vid en temperatur under dess
smältpunkt;
ämnet är destillerbart men destillatet stelnar ur
smälta i svårhanterlig kompakt form; sublimering
TFKNISK TIDSKRIFT 1959 259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
