Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 11 - Andras erfarenheter - Alkylenkarbonat, av SHl - Litiumkatalysatorer, av H Me - Kombinationsrör för transport av tjockflytande vätskor, av Magnus Smedberg - Böcker - Kylteknisk nomenklatur, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Etylenkarbonats hydrolys påskyndas starkt av
alkalier, mindre starkt av syror. Tekniskt
etylenkar-bonat innehåller vanligen litet etylenglykol som det
är svårt att avlägsna genom destillation.
Med etylenkarbonat kan man i många fall erhålla
samma hydroxietylderivat som med etylenoxid.
Fenoler och tiofenoler reagerar särskilt lätt med
etylenkarbonat, t.ex. enligt
CH»0-
CH2O-
• CO + CßH-OH
CßH.OCH CHoOH + CO„
Med ammoniak, alifatiska aminer och många
sekundära aminer reagerar etylenkarbonat till karbamat
(CH20)2C0 + NH3—► H2NCOOCHXH„OH
När aminen är en svag bas behövs ganska hög
temperatur för alt reaktionen skall komma i gång;
härvid hydroxietyleras aminokvävet
(CH20)2C0 + C0H5NH2 —► CaHENHCH2CH2OH + C02
Åtskilliga andra reaktioner kan genomföras, t.ex.
med alifatiska alkoholer, alifatiska och aromatiska
syror. Propylenkarbonat reagerar i stort sett på
samma sätt som etylenkarbonat.
Alkylenkarbonaten är utmärkta, starkt polära
lösningsmedel. Etylenkarbonat är sålunda ett ovanligt
gott lösningsmedel för polyakrylnitril, nylon,
poly-etylentereftalat och polyvinylklorid. Spinnlösning
av polyakrylnitril har framställts med
etylenkarbonat. Vid rumstemperatur flytande blandningar av
detta med propylenkarbonat har också använts.
Etylenkarbonat har vidare föreslagits för selektiv
extraktion av aromatiska kolväten ur blandningar
med alifatiska.
Då etylenkarbonat reagerar med många ämnen
under koldioxidutveckling, har det föreslagits till
blåsmedel vid tillverkning av skumplaster. Det har
använts som stabiliseringsmedel i syntetiska
smörjoljor av estertvp; det reagerar nämligen med fria
syror.
Alkylenkarbonat framställs nu i halvstor skala
genom en kontinuerlig process vid vilken /,2-epoxider
bringas att reagera med koldioxid vid 150—175°C
och 70—105 kp/cnr tryck. Som katalysator används
en kvaternär ammoniumhalogenid ( W J Peppel i
Industrial & Engineering Chemistry maj 1958 s.
767—770). SHl
Litiumkatalysatorer
Dispersioner av litium och litiumhydrid samt
lösningar av litiumalkyler, innehållande högst 0,1 %>
syrehaltiga föroreningar, har framställts i USA. Tack
vare den låga halten av syre, som förgiftar
litiumkatalysatorer, är dessa lösningar lämpliga vid
katalytiskt arbete. Den höga renhetsgraden medför även,
att induktionstiden för en reaktion, som kan uppgå
till flera timmar, praktiskt taget har eliminerats.
Dessutom har risken för explosioner och bränder,
som alltid föreligger vid arbete med dessa
katalysatorer, minskat.
Katalysverkan har ökats genom att man inte
behöver använda dispersionsmedel såsom oljesyra och
stearinsyra. Litium dispergeras i kolväten, som
befriats från syre- och kvävehaltiga föreningar, genom
kraftig omröring vid ca 200°C till en partikelstorlek
av 15—50 [x. Litiumhydrid- och
litiumalkyllösning-arna framställs direkt ur litiumsuspensionen, i
senare fallet genom tillsats av alkylhalogenid, i en
inert atmosfär.
Svårigheten är att transportera dessa lösningar på
ett betryggande sätt. Till skillnad mot vanligt litium
Fig. 1.
Aluminiumrör
med
mellanvägg.
förbränns det kolloidala omedelbart vid närvaro av
fukt. De nya lösningarna väntas få användning vid
katalytisk polymerisering samt vid Ziegler-,
Grig-nard-, Wurtz-, Friedel—Crafts- och andra synteser
(Chemical & Engineering News 3 november 1958
s. 40). H Me
Kombinationsrör för transport
av tjockflytande vätskor
För transport i rörledning av trögflytande vätskor,
såsom tjockolja, asfalt, sirap, saluföres
aluminiumrör i dimensionerna 25—200 mm med en mellanvägg,
fig. 1. Det mindre genomloppet är avsett för ånga
eller hetvatten, och det transporterade godset flyter
i det större genomloppet. God värmeöverföring, lätt
montering och hög motståndsförmåga mot
korro-derande angrepp uppges vara utmärkande
egenskaper för denna konstruktion (Compressed Air
Maga-zine dec. 1958 s. 32). Magnus Smedberg
böcker
Kylteknisk nomenklatur, 2:a uppl., utgiven av
Kyltekniska Föreningen, Stockholm 1959.
Erhålles endast genom Kyltekniska Föreningen. 111 s.,
ill. 10 kr.
Första upplagan av "Kylteknisk nomenklatur" gavs
ut 1947, och en omarbetning av denna påbörjades
1954 inom Svenska Kyltekniska Föreningens
Tekniska Nämnd. Vissa av de i denna upplaga använda
benämningarna och definitionerna hade TNC ställt
sig skeptisk mot, vilket man vid omarbetningen tagit
hänsyn till, så att man i den nu utgivna upplagan
fått en terminologi som helt godkänts av TNC och
som antagits av Svenska Kyltekniska Föreningen.
Titeln "Kylteknisk nomenklatur" är kanske väl
blygsam. Boken innehåller nämligen även
ritnings-symboler, beteckningar för olika storheter och
förteckning över måttenheter (i mks-systemet). De
olika benämningarna är åtföljda av utförliga
förklaringar samt belysande skisser och diagram.
Svenska Kyltekniska Föreningen och alla som
medverkat i detta arbete är att gratulera till ett
förnämligt resultat. Wll
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
