Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 12 - STF februari - Böcker - Reaktionskinetik för explosivämnen, av Wll - Reläer och reläskydd i eldistribution och industri, av B Hellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M Roy, chef för Office Nationale d’Etudes et de
Recherches Aéronautiques ("Onera") gav glimtar
av den franska flygtekniska forskningens resurser
och resultat. På materialområdet arbetade man
bl.a. med utmattningsprov vid 90 000 Hz. Kobolts
språngvisa fasomvandling vid ca 500°C, "crackling’,
visades med en ljudfilm i färg, där det klirrande
ljudet tydligt hördes. Vidare visades vackra
färgfilmer över strömningsförlopp, bl.a. för studium av
stötvågor. Bland forskningsutrustningen kan
nämnas en vindtunnelanläggning med en av en 60 MW
vattenturbin direkt driven kompressor samt en
mindre vindtunnel med magnetisk upphängning av
modellen.
Sifeo hade fullsatt sal den 23 februari då Bert
Lindström från Grängesbergsbolaget talade om
investeringskalkyler och investeringsbedömning. Man
kan i huvudsak skilja mellan två typer av
investeringar, nämligen dels större sådana, t.ex. för ny
fabrik eller en i väsentlig grad ökad produktion,
dels rationaliseringsinvesteringar.
Investeringskalkylen har till uppgift att dels ge besked om vilken
avkastning investeringen ger så att rätt val kan
träffas, dels ligga till grund för en planering av
arbetet i detalj. Man bör först göra upp en
preliminär investeringskalkyl eller grovkalkyl och först
därefter en detaljerad investeringskalkyl.
För större investeringar måste framtida utgifter
och inkomster kunna bedömas. Marknaden måste
bedömas till storlek och priser, varvid det är farligt
att låta sig påverkas av aktuella priser. Det är viktigt
att kunna bedöma det framtida
kapacitetsutnyttjandet. Bedömningen av priser och
kapacitetsutnyttjande är företagsledningens svåraste uppgift i detta
sammanhang. Vad utgiftssidan beträffar, föreligger
risk att alla utgifter icke medräknas.
Konsekvensinvesteringar kan uppstå, vilka man ej medräknat,
t.ex. investeringar i elektrisk utrustning,
verkstadslokaler och igångsättningskostnader i samband med
nv produkt, t.ex. för reklamkampanjer. I kalkylen
bör också medräknas investeringar i reservdelar och
omsättningskapital såsom råmaterial och lager.
Vanligtvis tar man hänsyn till dessa
konsekvensinvesteringar på så sätt att man gör ett procentuellt
till-lägg på 5—20 °/o. För beräkning av inflationistiska
prisstegringar bör lämpligen företaget centralt tala
om vad det tror.
Vid rationaliseringsinvesteringar använder en del
företag formulär vilka skall fyllas i av personalen.
Härigenom uppnås alt vederbörande tvingas
planera sin investering och vidare erhålles jämförbara
kalkyler.
Olika typer av investeringar ger olika räntabilitet.
Konsten är att välja bland dessa. Lämpligen gör
man först klart för sig hur stor investeringsram man
kan tänka sig för de närmaste åren, och därefter
utser man de mest lönsamma investeringarna.
Lindström varnade för att gå fram på det motsatta
sättet. Räntabilitetskravet är olika för olika typer av
investeringar. Före skatt räknar man vanligtvis med
följande räntabilitetskrav:
skogsvård ..................................................................3— 5
kraftverk .....................................................7— 8
aktier ..........................................................................7—14
expansionsinvesteringar ......................................12—20
rationaliseringsinvesteringar ............................20—30
Investeringsprojekten bör väljas så att företaget
som helhet blir så slagkraftigt som möjligt. Det är
svårt att i en investeringskalkyl få med en värdering
av den faktor som anger vad som händer, om
investeringen i fråga icke göres.
Reaktionskinetik för explosivämnen, utgivet av
Svenska Nationalkommittén för Mekanik,
Specialsektionen för Detonik och Förbränning.
Stockholm 1958. Säljes endast genom sekreterare
Jan Hansson, Foa 1, Sundbyberg 4. 286 s., ill.
15 kr. för enskilda, 40 kr. för industrier,
institutioner o.d.
Sektionen för Detonik och Förbränning inom
Svenska Nationalkommittén för Mekanik, som har till
uppgift att befordra forskningen om explosivämnen
och deras verkan, anordnade i mars 1957 en
konferens om reaktionskinetik för explosivämnen och
speciellt om deras stabilitet och förbränningen.
Samtliga 21 föredrag och efterföljande diskussioner har
jämte bildmaterial samlats i föreliggande
kompendium.
I föredragen behandlas dels mer allmänna frågor,
såsom kedjereaktioners kinetik, förbränningens
övergång till detonation samt olika mätmetoder, även
helt nya sådana, dels redogörs för resultaten från ett
flertal experimentella undersökningar.
Diskussionerna utgör en värdefull komplettering till föredragen.
Wll
Reläer och reläskydd i eldistribution och
industri, kompendium av Sture Colding. Statens
Hantverksinstitut, Stockholm 1958. Erhålles
endast genom SHL 80 s„ 20 fig. 15 kr.
Enligt kompendiets företal behandlas här de
teoretiska grunderna för den tillämpade relätekniken
på starkströmsområdet, omfattande såväl
högspännings- som lågspänningsanläggningar. Innehållet är
uppdelat i två avdelningar. Den första, avseende
anläggningar för högspänning, behandlar reläskyddets
ändamål, definitioner, reläskyddets komponenter,
kontaktteori och reläskyddens allmänna
uppbyggnad samt tillämpningar i form av viktigare skydd
och speciella reläer. Slutligen har också medtagits
praktisk relätjänst samt ekonomiska synpunkter.
Den andra avdelningen, som rör anläggningar för
lågspänning, behandlar distributionsnät och skydd i
lågspänningsinstallationer inklusive en översikt över
smältskydd.
Även om kompendiet i stort sett innehåller vad som
hör under dess titel, har man svårt att inhämta
kunskaper ur det. Orsaken är både ett något oklart
framställningssätt, och att de olika kapitlen inte
alltid innehåller de upplysningar man behöver.
Under kapitlet om komponenter får man t.ex. ingen
överblick över generella egenheter hos olika
relätyper, eftersom blott några exempel från vissa
fabrikat medtagits. Mättransformatorer behandlas
så kortfattat, att man endast med svårighet kan dra
slutsatser om kraven på dem.
Av större värde är beskrivningen av olika skydd.
Genom att det relativt komplicerade,
likriktarkopp-lade differentialskyddet valts som huvudexempel
under transformatorskydd, försvåras dock inläran-
TEKN ISK TI DSKRI FT 1959 01
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
