Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 13 - Modellstudier av väg- och gatutrafik, av Väino Jaanivald - Nybyggen - Vattenbyggnadslaboratoriet vid NTH, av S Angelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en d (sekunder per fordon), som erhållits som
resultat av försöken, lyder
tq-Åy x» . nR,/Ml (2+5A)
2(1 — A lf) 2 gr (1 — k) t)
där k = q/Xc.
De två första delarna av denna formel har en
reell, teoretisk innebörd, medan den tredje
termen har erhållits helt empiriskt. Att man
med endast fyra obekanta får en formel av
denna längd ger en antydan om vilka
komplicerade uttryck man kunnat vänta, om inte
problemet gått att hyfsa i den grad som här
har skett.
På basis av formeln utvecklas sedan uttryck
för optimal omloppstid, för kölängder, som
med viss sannolikhet kan uppstå m.m. Dessa
samband återges delvis även i diagram- och
tabellform, alla av stort praktiskt värde även
i de länder, där gatsignaler huvudsakligen är
fordonsstyrda. Under perioder av
maximitra-fik arbetar en fordonsstyrd signalanläggning
nämligen oftast som tidstyrd.
Vilken tidenhet och fordonshastighet som har
använts vid simuleringen framgår inte av
redovisningen.
För arbete i en specialbyggd siffermaskin
(tabell 1, G 4) förutsätter man konstant
fordonshastighet. Hänsyn tas till motriktad trafik
och fotgängares störande inverkan. Hastigheten
är den högsta av alla apparattyper:
förhållandet modelltid till verklig tid är ca 1 :104 för en
gatkorsning med tvåfilsgator. På minuskontot
för typen står den relativt höga
anskaffningskostnaden.
Som angivits i det föregående är den
kontinuerligt arbetande modellen (tabell 1, G 6)
inte lämplig i de fall då man önskar detaljerad
information för en korsning. Däremot kan den
användas om man önskar studera inverkan av
trafikreglerande åtgärder i grova drag över ett
stort område. Den kontinuerligt arbetande
modellen är relativt billig att bygga och arbetar
med god hastighet.
Utvecklingsmöjligheter
Att modellstudier av trafik har en stor uppgift
att fylla inom den teoretiska och praktiska
trafiktekniken är ställt utom allt tvivel. Vilka
typer av modeller, som därvid kommer att
användas, och på vilket sätt kommer framtiden
att få visa. Ett sätt är att försöka behandla
de vanligen förekommande fallen en gång för
alla och framlägga resultatet i handboksform.
En annan tänkbar väg är att ha tillgång till
flexibla modeller, på vilka man kan pröva och
jämföra sina trafikförslag innan de utföres —
en möjlighet som för närvarande högst
kännbart saknas. Erfarenheter från arbete med
tra-fikefterbildningen kommer med säkerhet även
att kunna utnyttjas oin man i framtiden skall
låta automatiska räknemaskiner direkt styra
stora sammankopplade signalsystem,
omfattande hela stadsdelar för att uppnå bästa möjliga
trafikavveckling.
Man kan på goda grunder anta, att man här
i Sverige — där man ju har uppnått
uppmärksammade resultat inom den besläktade
telefontrafikens område —- bör ha goda teoretiska och
tekniska förutsättningar att utveckla de
fysikaliska modellstudierna av trafikförhållanden.
Litteratur
1. Wardbop, J G: The capacity of roads. Operations Res.
Quarterly 5 (1954) h. 1 s. 14—24.
2. Trautman, D L m.fl.: Analysis and simulation of
vehicu-lar traffic flow. Inst. Transportation and Traffic Engineering,
Univ. California, Res. Rep. 20. Rerkeley 1954.
3. Gerlough, D L & Mathewson, J II: Approaches to
operational problems in street and highway traffic. — A
Review. Operations Res. i (1956) h. 1 s. 32—41.
4. Gerlough, D L: Simulation of freeway traffic by an
electron computer. Highway Res. Board Proc. 35 (1956) s.
543—547.
5. Goode, H H, Polxmar, C H, Wright, J B: The use of a
digital computer to model a signalized intersection. Highway
Res. Board Proc. 35 (1956) s. 548—557.
6. Webster, F V: Traffic signal settings. Road Res. Lab.
Road Res. Tech. Pap. 39. London 1958.
7. Highway capacity manual. Highway Res. Board.
Washington 1950.
v.v.Lv
nybyggen
Vattenbyggnadslaboratoriet vid NTH
Den 30 augusti 1958 invigdes ett nytt
vattenbyggnadslaboratorium vid Norges Tekniske Högskole i
Trondheim. De alltmer otillräckliga utrymmen som för
ca 30 år sedan provisoriskt inreddes till
laboratorium i en källarlokal i högskolan har därmed ersatts
av moderna och ändamålsenliga.
Fig. 1. Interiör
av
laboratoriehallen.
*320 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
