Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 14 - Gasol som motorbränsle, av Sven Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar i proportionerna 25/75, 50/50 och
75/25 av propån och butan. För jämförelse
har bensin använts vid vissa försök. Proven
har omfattat mätningar vid olika
blandningsförhållanden, s.k. "metkrok", samt fullgas- och
delgasprov. Dessutom har tändinställningsprov
gjorts.
Försöksanordning
Vid proven användes en Penta fyrtakts
vattenkyld, fyrcylindrig industrimotor för
bensindrift, med toppventiler, tjrp C22B, med
kompressionsförhållandet 5,5 : 1, cylinderdiametern
87,31 mm, slaglängden 90 mm och slagvolymen
2,2 1.
Gasolen har levererats i transportflaskor av
Svenska Skifferolje AB. Bränslet är i
vätskefas i transportflaskorna. För reduktion av
trycket och förångning användes en för
ångareregulator Marvel-Schebler, typ U-725
(fig. 1), vilken arbetar som en tvåstegs
reduceringsventil och reducerar trycket på gasen
till atmosfärtryck.
Värme till bränslets förångning erhålles
genom att en del av motorns kylvatten cirkulerar
genom regulatorn.
Från regulatorn strömmar gasen till motorns
"förgasare", där det blandas med luft.
"Förgasaren" består här av en injektorliknande
blandare med ställbart munstycke (fig. 2).
Såsom bränsletankar användes transportflaskorna,
vilka ställdes upp- och nedvända för att man
skulle kunna ta ut bränslet i vätskeform.
Mellan flaska och regulator inkopplades en
bränslevåg.
Luftförbrukningen bestämdes med mätfläns,
varvid en behållare var insatt före motorn för
att utjämna luftströmmen genom mätflänsen.
Framför inloppsröret mättes luftens
temperatur och relativa fuktighet (fig. 3).
Provningsmetodik
Vid olika blandningsförhållanden mättes med
helt öppet spjäll och vid 1 700 r/m.
Munstycket i "förgasaren" omställdes successivt från
mager till fet bränsleluftblandning. För varje
munstycksläge anpassades lasten så, att
varvtalet hölls konstant vid 1 700 r/m, varefter
vridmoment, bränsleförbrukning och
luftförbrukning uppmättes. För de uppmätta värdena
gjordes diagram över specifik
bränsleförbrukning och blandningsförhållande som funktion
av effekten.
Med ledning av kurvorna inställdes sedan
blandningsförhållandet på 14,2—14,4, vilket
även angivits som lämpligt värde av Svenska
Skifferolje AB.
Med helt öppet spjäll utbromsades maximala
momentet vid varvtal mellan 2 200 och 800
r/m. Intervallet mellan mätpunkterna var 200
r/m. Samtidigt mättes bränsle- och
luftförbrukning.
För olika spjällägen mättes vid 1 700 r/m
moment och bränsleförbrukning. Härav har
erhållits diagram över specifik
bränsleförbrukning som funktion av effekten.
För att utröna tändinställningens inverkan
mättes momentet vid olika tändinställningar
och helt öppet spjäll för en serie olika varvtal.
Härav erhölls en skara kurvor över effekten
som funktion av tändinställningen vid
konstanta varvtal (fig. 4).
Förvärmningsanord-ningen ("hot-spot") var vid dessa försök
inställd för bensindrift.
Effekt
Fig. 4. Tändinställningens inverkan på effekten för
propån; utan skärmplåt.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 335
Fig. .3. Mätning
av luftmängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
