Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 14 - Kommunikationsnät för dataöverföring, av J M Unk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2.
Organisation av en
station i
snabbslingorna enligt
fig. 1.
en gemensam linje, till vilken grupper av
försäljningsställen får tillträde vid ett antal
punkter.
Denna "samtrafik" har förts ytterligare ett
steg vidare. Såsom systemet utvecklats av
Philips kan det transportera annan information i
binär form än den som härrör från
platsbeställ-ningstrafiken, t.ex. ordinarie fjärrskrift och
informationer från andra datamaskiner t.ex. för
avlöningsuträkning.
Sådan trafik släppes in på
kommunikationskanalerna endast då den ej hindrar trafiken
mellan försäljningsställena och den centrala
datamaskinen. Nätet har skilda ingångar för
trafik av olika prioritetsgrader.
För mindre flygbolag skulle avancerade
kommunikationssystem, som uppfyller alla krav på
snabbhet och tillförlitlighet, innebära en dyr
lyx. Utgifterna kan minskas genom att kraven
sänkes, t.ex. kravet på alternativa kanaler.
Kraven på snabbhet kan också sänkas, och de
dyrbara snabbkanalerna slopas.
Nätets form har också stor betydelse för
systemets effektivitet. Ett av de stora
amerikanska flygbolagen, som i första hand
tillgodoser den transkontinentala trafiken, har
huvudkontor i New York, i södra och västra delarna
av USA samt i Europa. Ett lämpligt nät synes
skola stråla ut från New York västerut, mot
öster via en transatlantisk telefonkanal samt
söderut. Detta nät av stjärntyp har emellertid
icke kunnat fås att uppfylla
tillförlitlighetskraven. Även om andra trafikslag från samma
bolag överfördes på nätet skulle
trafikmängden inte bli tillräckligt stor för att en dubble-
ring av kommunikationskanalerna skulle vara
ekonomiskt motiverad. Vid ett nät av stjärntyp
med enkla kommunikationskanaler skulle
avbrott i en kanal paralysera en hel
stationsgrupp.
Man kan därför i någon mån tvivla på att
ett snabbt och pålitligt system för
platsreservation ligger inom räckhåll för de mindre
bolagen. Samtidigt kan man inte komma ifrån att
deras konkurrensläge skulle försvagas om de
skulle sakna ett förstklassigt system för
platsreservation.
Principen om samtrafik skulle kunna bli
lösningen på detta problem. Genom att ett antal
mindre flygbolags reservationssystem
kombineras skulle man få ett ekonomiskt system, som
skulle ge varje anslutet företag fördelarna med
snabbhet och tillförlitlighet. En överföring av
annan trafik på detta nät skulle ytterligare höja
dess effektivitet. Gemensamma nät av denna
typ torde komma att utnyttjas i ökad
omfattning i framtiden. I USA håller flygbolagen på
att gemensamt studera detta problem.
Ett arrangemang av detta slag borde passa
även i Europa. Man kunde t.o.m. tänka sig
en yttersta utveckling innebärande en
sammankoppling av amerikanska och europeiska
nät via telefonkretsar i den transatlantiska
kabeln. Ett dylikt kombinerat nät skulle göra
det möjligt för varje försäljare att omedelbart
få förbindelse med samtliga datamaskiner i
det kombinerade nätet. Han skulle då
omedelbart kunna sälja flyglägenheter för vart och
ett av de anslutna flygbolagens räkning.
Man kan även vänta sig att andra
organisationer inom en nära framtid kommer att anlita
fjärrstyrda datamaskiner. Denna utveckling
kommer att gå hand i hand med
decentraliseringen av större organisationer. Därmed
torde kommunikationsnät för data att få ökad
betydelse.
Philips kommunikationssystem
Nätets allmänna uppbyggnad
Det kommunikationsnät som Philips nu
bygger för United Airlines är grupperat kring en
central mitt i landet, fig. 1. Från denna
central, som inrymmer datamaskinen i
multipelupplaga, strålar snabblinjer arbetande med
1 000 baud mot öster och väster. Varje linje
består av ett antal fast uppkopplade
duplexförbindelser i serie. Centralen är förbunden med
stationen A via kanaler at och a2, medan A är
förbunden med B via kanaler bt och b„ och så
vidare, tills den sista stationen G åter anslutes
till centralen via den duplexförbindelse som
omfattar kanalerna och h2. På detta sätt
bildas två kompletta slingor, en för trafik
västerut och en för trafik österut.
Varje station i den dubbla slingan har sitt
reservationskontor med ett antal
försäljningsställen. De senare kan en i taget anslutas till
trafikslingan via stationens kopplingsapparatur.
Förutom försäljningsställena har varje station ett
antal anknytningslinjer, som uppehåller för-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
