Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 15 - Teknisk forskning med statliga medel, av Nils Gralén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk forskning
med statliga medel
Professor Nils Gralén, Göteborg
001.891(485)
Under de sista decennierna har staten visat
allt större intresse för forskningsverksamheten
på olika områden. Detta intresse har löpt
parallellt med industrins ökade insatser för
denna del av vår kultur, dock med någon
fördröjning. I alla kultursamhällen har emellertid
forskning och högre utbildning varit till stor
del ett statens intresse, då staten har större
och gemensamma resurser att sätta in för
kulturens utveckling. Vi har storslagna exempel
därpå, t.ex. från 1600-talet, då Gustav II Adolf
skänkte de gustavianska arvegodsen till
Uppsala universitet för att ge det ekonomisk
ryggrad och självständighet för fritt odlande av
forskning, och då svenska staten år 1666, trots
den fattigdom som följde efter långa
förödande krig, skapade Lunds universitet för att
främja svensk kultur i de nyligen från
Danmark erövrade södra provinserna. I statligt
hägn utvecklade sådana stormän som Linné
och Berzelius sina vetenskaper.
Staten har i detta hänseende ett ansvar, som
ingen enskild kan ta på sig, och dessutom i
våra dagar avsevärt större ekonomiska
möjligheter än den enskilde individen eller det
enskilda företaget. Staten bör satsa pengar på
att upprätthålla vår kulturella standard. Till
detta kommer också en ökande insikt om att
vår materiella standard ytterst beror på de
tekniska framstegen. För att inte takten i
framstegen skall minskas, fordras allt större
insatser av forskning, främst teknisk forskning,
givetvis med naturvetenskaplig forskning som
bakgrund.
Det är glädjande att iaktta, hur medvetandet
därom trängt allt djupare ner i folklagren, och
— utan något politiskt ställningstagande —
tycker jag man bör ge vår nuvarande regering,
särskilt dess stats- och ecklesiastikministrar,
en eloge för att de så kraftigt utnyttjat sin
position till att bidra till spridningen av dessa
tankar.
Forskningen får emellertid inte bara bli en
kulturgärning som en fjäder i hatten för ett
land. En viss del av den måste vara det, t.ex.
Föredrag i Tekniska Fysikers Förening den 17 februari 1959.
en del av den historiska och arkeologiska
forskningen och även en del annan
grundläggande forskning, men allt eftersom
forskningsvolymen växer, måste mer ekonomiska
synpunkter läggas på forskningen. När en stor del
av den statliga budgeten går till forskning,
måste statsmakterna även se affärsmässigt på
dessa pengar.
Det statliga systemet för kontroll av
statsmedels användning är tyvärr mycket mer formellt
än reellt. Statens kontroll är
ämbetsmannamäs-sig, man inriktar sig på löneklasser och
löne-reglementen, antal befattningar, och en rent
fiskal inordning av arbetstider etc., men den
har ringa möjligheter att bedöma värdet av
resultatet av en forskningsverksamhet. Den
enskilda industrin har större möjligheter att
genom avskedanden uttrycka sitt missnöje med
en dålig arbetsinsats och att genom
löneförhöjningar uttrycka sitt välbehag.
Vi måste nog finna oss i denna skillnad i
sakernas tillstånd. Somliga föredrar det ena
systemet, andra det andra. I varje fall gäller
det att göra det bästa möjliga av den situation
man befinner sig i, och även inom
statsförvaltningen finns vissa möjligheter att använda en
del av de fördelar, som ligger i det industriella
systemet. Särskilt på forskningens område liar
detta uppmärksammats, och den statliga
byråkratin har i viss mån mjukats upp.
Forskningen måste vara fri, är det gamla slagordet, och
det gäller fortfarande, dvs. forskaren får inte
hindras att utveckla sina tankar fritt. Å andra
sidan innebär det inget intrång på
forskningens frihet, om forskaren och anslagsbeviljande
myndigheter pålägger sig vissa band, när det
gäller att utstaka forskningens mål.
Universitet, högskolor och akademier
De äldsta statliga organisationerna för
forskning är universitet och högskolor. Teknisk
forskning bedrivs vid universiteten och de
båda tekniska högskolorna, KTH i Stockholm och
CTH i Göteborg, samordnade under
överstyrelsen för de Tekniska Högskolorna. Universiteten
är samordnade under Universitetskanslern.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 357
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
