Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 15 - Andras erfarenheter - Polyisopren redo för användning?, av SHl - Grön potatis, av SHl - Lösningar för ammoniering av gödsel, av SHl - Organiskt värmeöverföringsmedium, av SHl - Fosfinoxid gör bomullstyg resistent mot skrynkling, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vats, men i den nya försöksanläggningen används
Ziegler-katalysator. Man tycks ännu inte veta vilken
av katalysatorerna som är bäst; de har hittills givit
praktiskt taget likvärdiga produkter.
Enligt uppgift ger litium, använt i dispersion eller
som alkvllitium, en polymer som har högre molvikt
än såväl naturgummi som polyisopren, framställd
med Ziegler-katalysator (triisobutylaluminium och
litantetraklorid). Litium ger däremot inte lika långa,
obrutna kedjor av cis-enheter som
Ziegler-katalysa-torn. Mindre avvikelser i strukturen tycks
emellertid vara utan betydelse.
Ett svårlöst problem torde bli tillverkning av den
isopren som behövs för produktion av polyisopren
i stor skala. Isoprenen måste nämligen vara mycket
ren; inte ens små halter av omättade kolväten,
aminer, etrar eller syre kan tillåtas därför att de
allvarligt stör polymeriseringen. För närvarande
tillverkas isopren genom krackning av kolväten med
ånga och omsorgsfull rening av produkten. Ingen
tycks emellertid i dag kunna producera isopren i
den mängd som fordras för gummitillverkning i
stor skala (Chemical & Engineering News 10 mars
1958 s. 43—44; Industrial & Engineering Chemistry
maj 1958 s. 30A—32A). SHl
Grön potatis
Vid US Department of Agriculture liar man studerat
potatis grönfärgning vid belysning, som har blivit
ett problem vid förpackning av potatis i
genomsynliga plastpåsar. Härvid fann man att obetydlig
grönfärgning uppstod vid 3 dagars belysning medan
20—50 °/o av potatisen i 4,5 kg påsar var allvarligt
skadade efter 7 dagars belysning.
Andra undersökningar har visat att potatis i
poly-etenpåsar kan ställas ut i detaljaffärer under 3—4
dagar under normala förhållanden, om ljuset är
släckt under natten. Det är emellertid viktigt att
belysningen hålls så liten som möjligt. Man kan
minska grönfärgningen genom att använda färgade
påsar, men bara om den genomsläppta belysningen
understiger 550 lx. Förpackningen är då inte längre
genomsynlig.
Potatisens benägenhet att bli grön är olika för
olika sorter; den är vidare större för nvupptagen
än för gammal potatis (Packaging with Plastics dec.
1958. Union Carbide). SHl
Lösningar för ammoniering av gödsel
Tillverkare av granulerad biandgödsel använder
lösningar innehållande ammoniak och
ammonium-nitrat. De har olägenheten att nitratet lätt faller ut
vid kallt väder. För att motverka detta kan man
höja ammoniakhalten, men då måste
gödseltillverkaren sätta till mera svavelsyra vid ammonieringen
för att ammoniak inte skall förloras.
I USA har man emellertid nu börjat tillverka
ammonieringslösningar som utom ammoniak och
ammoniumnitrat innehåller karbamid. De har
betecknats Spensol 430 (20—68—6) och Spensol 440
(22—66—6) enligt den amerikanska
konstgödselindustrins nya beteckningssystem. Den första
siffran anger lösningens kvävehalt; siffrorna inom
parentes anger den del i procent av totalt kväve som
ingår i ammoniak, ammoniumnitrat och karbamid
resp.
Spensol 430 innehåller sålunda 43.0 °/o N varav
62 "/o är bundet; salt börjar falla ut vid —10°C.
Spensol 440 håller 44,0 % N varav 59 °/o är bundet;
salt faller ut först vid —28°C (Chemical &
Engineering News 29 sept. 1958 s. 65, 154). SHl
Organiskt värmeöverföringsmedium
I USA har man börjat tillverka ett
värmeöverföringsmedel, kallat Dowtherm 209, avsett för kylning av
stationära förbränningsmotorer med kokande
medium. Den nya produkten, som är en speciell
glykoleter, skall enligt uppgift användas som en 53 vikt-%
vattenlösning. Den ger fullt frysskydd vid ned till
— 40°C.
Kylning med kokande medium har använts i mer
än 50 år men inte i större omfattning på grund av
svårigheter vid kallt väder. Blandningar som
etylen-glykol och vatten ger nämligen inte en konstant
kokande blandning utan destillatet består av bara
vatten som vid låg temperatur fryser i
kondensatled-ningen. Denna olägenhet lär ha undanröjts genom
Dowtherm 209 (Chemical & Engineering News 22
sept. 1958 s. 74). SHl
Fosfinoxid gör bomullstyg resistent
mot skrynkling
Man har vid Department of Agriculture funnit att
tris(/-aziridyl)fosfinoxid (APO) ger ett harts som
gör bomullstyger resistenta mot skrynkling.
Impreg-neringen lär tåla tvättning i maskin; plaggen nöts
inte och blir inte skrynkliga; de behöver därför inte
strykas efter tvätt. Vidare blir tyget mer
svårantänd-ligt än obehandlat bomullstyg.
APO har framställts i Tyskland under åtskilliga
år, men man har använt den för att göra
proteinbindemedlet olösligt vid tryckning av tyger och inte
som impregneringsmedel. APO erhålls i 90 °/o
utbyte genom reaktion mellan fosforoxiklorid och
etylenimin i närvaro av ett syrabindande ämne,
såsom trietylamin eller trietanolamin. Bensen kan
användas som inert lösningsmedel. APO smälter vid
41°C och är löslig i vatten och flera organiska
lösningsmedel. Dess formel iir
CH2
I
CH2
CH 2—CHj
\ /
N
\ I
/N—P=0
7 I
N
/ \
CH 2—CH 2
Att APO inte tvättas ur uppges bero på att den
vid impregneringen först polymeriseras varvid en
av de tre aziridyl-grupperna reagerar. De båda
återstående tros ge tvärbindningar i fibrernas cellulosa
genom reaktion med dennas sekundära
hydroxyl-grupper eller med en väteatom. Hartset blir alltså
kemiskt bundet vid cellulosan.
Vid prov i halvstor skala har man funnit att de
flesta tyger blir skrynkelresistenta genom
impregnering med 5—10 °/o APO. Tyget behöver bara
doppas i en vattenlösning av APO varefter
vätskeöverskottet pressas ur mellan valsar. Plasten härdas
i värme med zinkfluoroborat som katalysator.
En efterföljande doppning i ett mjukningsmedel
förbättrar tygets känsel och skrynkelresistens samt
ökar dess rivstyrka. Vid upprepade tvättningar avtar
dock skrynkelresistensen något, troligen beroende
på att mjukningsmedlet förloras. APO-behandlat tyg
känns något mer elastiskt än obehandlat.
Graden av svårantändlighet beror på mängden
införd plast samt på vävens konstruktion och
tjocklek. Tjocka tyger blir lättare svårantändliga än
tunna. Oberoende av mängden APO blir en svart
seg tjära kvar när tyget brinner (Chemical &
Engineering News 13 okt. 1958 s. 39; Industrial &
Engineering Chemistry nov. 1958 s. 36 A). SHl
362 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
