Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 16 - Aluminium och dess bearbetning, av Vilhelm Christiansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aluminium
och dess bearbetning
Överingenjör Vilhelm Christiansen, Finspång
Användningen av aluminium växer snabbt.
Världsproduktionen har, sedan metallen
omkring senaste sekelskiftet började få teknisk
betydelse, snabbt ökats, särskilt hastigt efter
omkring 1935, fig. 1. Under andra världskriget
uppstod stor efterfrågan på aluminium, i första
hand för krigsändamål. Stora summor
investerades i nyanläggningar, och produktionen steg
hastigt. Efter krigsslutet uppstod oro för
avsättningen, särskilt med tanke på de stora
mängder som var lagrade i USA. Mindre
räntabla anläggningar nedlades därför.
Inom många industrier hade man emellertid
Föredrag i Föreningen för Bergsvetenskap den 23 januari
1959.
Fig. 1. Världsproduktionen av aluminium och aluminiumpriset på New-
York-börsen i årliga genomsnittspriser; - verkligt pris, - • - prisets
utvecklingstendens, o verklig produktion,–-produktionens
utvecklingstendens.
669.71
lärt sig att handskas med aluminiummaterial
och värdesätta dessas goda egenskaper. De
vunna erfarenheterna började man tillämpa på
nya produkter, och till mångas överraskning
hölls efterfrågan väl uppe. I stället för
överflöd uppstod snart brist på aluminium. Härtill
bidrog även, att aluminium vann marknad på
bekostnad av andra metaller, på vilka rådde
knapphet. En våldsam expansion av
aluminiumtillverkningen började ånyo och pågår
alltjämt. Redan 1952 var världsproduktionen
uppe i ca 2 Mt och uppgick 1957 till 3,4 Mt.
Bland metallerna intar numera aluminium
platsen närmast järn i producerad viktmängd
och har sålunda distanserat koppar, bly och
zink.
Av intresse är aluminiumprisets fluktuationer
under årens lopp. För tiden 1930—1958, fig. 1,
har valts det årliga genomsnittspriset på New
York-börsen i ct/lb. Därigenom undgår man de
kastningar i kurvans förlopp som skulle
uppstå, om någon för devalvering utsatt europeisk
valuta använts. Sett på detta sätt blir
aluminiumpriset i dag ungefär detsamma som före
andra världskriget. Detta är i hög grad
anmärkningsvärt, ty om man jämför med stål
och andra metaller, finner man, att dessa
undergått mycket större prisfluktuationer. Detta
gäller den amerikanska marknaden. Med
hänsyn till den penningvärdesförsämring, som ägt
rum under denna tid, kan man t.o.m. säga, att
aluminium i själva verket blivit billigare och
kommit i ett väsentligt gynnsammare läge än
tidigare vid prisjämförelse med andra metaller.
Med ledning av faktisk konsumtion och
ingående studium av marknaden för aluminium
i framtiden har prognoser utarbetats av bl.a.
Paley-kommissionen, Alcoa, Kaiser och
Rosen-zweig. Kaiser och Alcoa tillhör de största
aluminiumproducenterna i USA. Alla dessa
prognoser, fig. 2, pekar mot en stark ökning av
aluminiumkonsumtionen. Med anledning härav
utbygges många anläggningar samt utföres nya
för framställning av aluminium. Sammanlagt
beräknas dessa få en produktionskapacitet som
kan fylla behovet till framemot år 1965, fig. 2.
Aluminiumförbrukningens fördelning på olika
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
