Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 16 - Bloodhound till svenska luftförsvaret, av BMW - Fartvarnare - Luktämnen i konstgödsel - TIG och MIG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilka bränslet pumpas genom turbindrivna
pumpar. Motortypen ger den billigaste driften
— även minsta bränslelasten — och den
genomgår vid Bristol en ständig utveckling.
Den fartgräns man tidigare angivit för
motortypen, motsvarande machtalet 4—5, försöker
man förskjuta mot 10 genom att låta luften
dissociera i motorn och sedan återvinna
dissocia-tionsenergin vid motorns utlopp. För den
svenska leveransen anges farter motsvarande
machtalet 2,2, räckvidd större än 40 km samt
vikt ca 2 t.
Skrov
Roboten innehåller i stort målsökare,
servo-styrningar, sprängladdning samt bränsle för
rammotorerna. Målsökaren finns i nosen under
den strömlinjeformade radarhuven och den
styr med ledning av radarreflexer från
belysningsradarn. Sprängladdningen är tillräckligt
stor för säker nedskjutning av bombflygplan
inom bombavståndet, vilket är det sannolika
avstånd med vilket roboten kan missa målet
om kursen måste ändras snabbt omedelbart
före träffen.
Flygkroppens yttre är utformat efter senaste
aerodynamiska rön och har monoplanform för
vingsystem och stjärtparti. Orsaken härtill är
inte känd, men troligen blir tack vare denna
konstruktion styrningsproblemen lättare att
lösa. Flygkroppen är byggd av lättmetall,
medan vingar och roder är byggda av
sandwichskivor med ytskikt av lättmetall.
Lavett
Lavetterna utgörs av vridbara
utskjutningsram-per monterade på cementplattor vid
robotförbandens skjutstationer. Varje förband har ca
30 lavetter och dessa uppställs skylda i
terrängen. För exercisändamål torde dock enstaka
förband uppställas öppet och samlade så att
den rutinmässiga arbetsgången snabbt kan
inläras innan de fältmässiga övningarna
påbörjas.
Styrning
Målet belyses av belysningsradarn och roboten
inriktas mot målet. När robotens målsökare
känner belysningsradarns reflexer låser den
på målet varefter roboten avskjuts och styrs
automatiskt. De automatiska räknemaskinerna
i manöverrummet räknar ut målets kurs, fart
och höjd samt sänder dessa uppgifter till
roboten för uttagning av framförhållningsvinklar.
Styrimpulserna överförs till servon, vilka
vrider vingarna för rörelser kring längd- och
tväraxlarna. Dessa styrningar är tillräckliga
för robotens flygning varför sidstyrning
saknas.
I den elektroniska utrustningen används
miniatyrrör, enär dessa är motståndskraftigare
mot vibrationer än normala rör; på de mest
utsatta platserna har man infört transistorer.
Stridsledning
Robotförbanden infogas i ett
stridsledningssystem. Det anflygande målet inmäts av
spaningsradarstationer i luftbevakningssystemet.
Rapport ingår till närmsta luftförsvarscentral
som ger order till viss stridsledare att följa
målet för närmare bedömning av anfallsmetod
— jaktflyg eller robot —,
luftförsvarsrobotför-banden erhåller förvarning och förbandens
belysningsradar kan efter dessa förvarningar i
tidigaste möjliga läge fånga målet och därmed
överta själva anfallet, om stridsledarens beslut
blir detta.
En kedja av robotlörband under ständig
övning med personal förlagd till
uppställningsplatserna medger en sekundberedskap som
torde vara nödvändig i det kalla krigets
kupp-artade småkrigsoperationer BMW
Litteratur
1. Higginson, F W: Guided missiles. Anglo-Swedish Review
1959 jan. s. 9.
2. Developing the Bloodhound. The RAF’s first SAGW
station. Aeroplane 1958 nov. 7 s. 674.
3. Far rar, D J: The Bloodhound. J. Royal Aeron. Soc. 1959
jan. s. 35.
Fartvarnare har en bilfabrik i Detroit utrustat
vissa av sina bilar med. Vid över 50 km/h fart säger
en röst i apparaten: "Körde ni nu i en stad, vore
er hastighet för hög." Vid 120 km/h frågar rösten:
"Är era bromsar i skick? Behärskar ni ännu
vagnen?" Den sista varningen, vid 150 km/h, lyder:
"Har ni betalt livförsäkringen?"
Luktämnen i konstgödsel använder man i USA,
ibland för att maskera en obehaglig lukt, ibland för
att ge luktlös gödsel en arom av fuktig jord, humus,
torv, nyslaget hö eller gödselstad. En del
trädgårdsodlare lär anse att en luktlös gödsel inte är gödsel.
TIG och MIG är i Frankrike och Schweiz införda
beteckningar för gasbågsvetsning med
volframelek-trod resp. konsumerbar elektrod.
Fig. 2.
Stridsledningssystem
för
försvars-roboten Bloodhound.
402 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
