Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 16 - Nybyggen - Passamaquoddy tidvattenskraftverk, av AB - Varvsbygget i Arendal, av C Fo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bay genom ett stort antal öar, fig. 1. Alltsedan
1920-talet har man här planerat att på olika sätt utnyttja
tidvatten-variationerna för elgenerering men de
tekniska undersökningarna kom på allvar igång först
1956 och har sedan dess utförts av ett
samarbetsorgan för de bägge länderna, International
Passa-maquoddy Engineering Board.
Tidvattensvariationerna innebär att under en
spring-flodsperiod ca 3 300 milj. m3 rinner in i och ut ur
de två vikarna med en medelvattenföring av ca
145 000 m3/s. Man kan tänka sig att utnyttja dessa
strömmar efter en- eller tvåmagasinsprincipen.
I enmagasinsaltemativet skiljer en damm med
kraftstation viken från havet och man erhåller en stor
oregelbundenhet i produktionen även om både flod
och ebb utnyttjas.
I tvåmagasinsalternativet utföres tre dammar, en
som skiljer ett övre magasin från havet och
innehåller luckor för fyllning, en som skiljer ett lägre
magasin från havet och innehåller luckor för
tömning och en tredje damm som skiljer det övre
magasinet från det lägre och innehåller kraftstationen.
Det övre magasinet fylls när det har ett lägre
vattenstånd än havet och det lägre magasinet töms när
dess vattenstånd är högre än havets. Fallhöjden
som härigenom kan utnyttjas mellan de bägge
magasinen får två maxima och två minima per
tidvattenperiod, maxima när havet har maximum och
minimum och minima när havet har passerat
medelvattenståndet under perioden, fig. 2.
Fördelen med tvåmagasinsalternativet är en
jämnare produktion, som dock får betalas med mer
komplicerad utformning och en absolut sett mindre
produktion än i enmagasinsaltemativet. Trots detta
föredrar man tvåmagasinsalternativet och
Passama-quoddy Bay har utsetts till övre och Cobscook Bay
till lägre magasin. Den förras yta är 36, den
senares 13 kma.
Dammarna, fig. 2, skulle få sammanlagt 12 km
längd, med största djup i vatten 90 m, krönbredd
18 m, fribord 6 m ovan medelvattenytan och
släntlutning i allmänhet 1 : 1,75. Kraftstationen vid
Carrying Place Cove skulle innehålla 30
maskinaggregat och dammarna skulle få 110 luckor för
fyllning och 70 för tömning samt fyra slussar för
sjöfart. Bestämningen av optimalt antal luckor och
maskinaggregat har varit komplicerad, varför
beräkningarna härför utförts på en automatisk
räknemaskin. Luckorna skulle bli ca 9 X 9 m plana och
vertikala och skulle sitta under vattnet i en
Ven-turi-konstruktion av betong.
Den erhållna effekten skulle komma att variera
mellan 100 MW vid nipflod och 375 MW vid
spring-flod. Den årliga produktionen uppskattas till 1 820
Fig. 2. Vattennivå och kraftproduktion enligt tvåmagasinsalternativet;
-havsnivå,–-vattennivå i övre och nedre
magasinet,-kraftproduktion.
MkWh. Projektet skulle komma att få en stor
inverkan på den omfattande fiskerinäringen i dessa
trakter. Undersökningarna pågår alltjämt, men det
antas att de kommer att slutföras under 1959.
Undersökningskostnaden har beräknats till 3,3 M$
(Engineering Journal okt. 1958 s. 67). AB
Varvsbygget i Arendal
Götaverken har börjat anlägga ett nytt varv med två
byggdockor i Arendal utanför Göteborg för fartyg
på upp till ca 100 000 tdw, fig. 1. Varvsområdet
omfattar ca 100 ha och är nära fyra gånger så stort
som det gamla. Till en början kommer ungefär en
tredjedel av området att tas i bruk. Den nya
varvsanläggningen är kostnadsberäknad till ca 150 Mkr.
och skall enligt planerna stå färdig i slutet av 1962.
För att modernisera och förbilliga
fartygsbyggandet skall man vid det nya varvet bygga med "raka
produktionslinjer" och förlägga så mycket som
möjligt av varvsarbetet under tak i verkstäder. Vidare
har man i största möjliga mån eftersträvat fasta
arbetsplatser för de olika arbetarna.
Från den helt mekaniserade plåtgården sker alla
transporter på rullbanor genom plåt- och
profilverkstäder ner till svetsverkstäderna. Byggdockor,
svets-verkstäder, stålbearbetningsverkstäder,
utrustnings-verkstäder etc. har i förhållande till varandra
placerats så, att alla transporter kan ske med ett
minimum av varandra korsande rörelseriktningar och
med korta direkta vägar.
Genom att de olika verkstäderna i huvudsak ligger
uppradade efter produktionslinjen, som nertill
avslutas med byggdockorna, blir varvsanläggningen
Fig. 1.
Götaverkens planerade
varvsanläggning
vid Arendal.
410 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
