Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 17 - Gasverkens framtid, av Rolf Lindskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sälj ning av gas av ca 7 • 10" nr/år. Den totala
försäljningen skulle då uppgå till 10 • 10" m3/år.
Den gasmängd, som går till
hushållsförbrukning, medför en maximal dygnsbelastning av
0,35 9o av årsförbrukningen eller ca 12 000
TO*/dygn. Gasen för värmeändamål kan
beräknas ge en maximal belastning av 40 000 m3/
dygn. Totala belastningen blir då 52 000 m3/
dygn.
För att producera denna gasmängd kan man
installera tre oljeförgasningsverk vart och ett
med en kapacitet av 26 000 nr/dygn, varav ett
ständigt kan hållas i reserv. De två
oljeförgasningsverk, som hålles i drift, kan sommartid
drivas med ett skift, under
övergångsperioderna kanske två skift ocli endast under den allra
kallaste säsongen med tre skift. Därigenom blir
driften givetvis avsevärt billigare än vid den
kontinuerliga drift, som är nödvändig vid ett
kolgasverk, och framförallt löses semester- och
skiftavbytarfrågan på ett enkelt sätt. Den
producerade gasmängden kan också anpassas
efter behovet mycket snabbt.
Genom det föreslagna gasverket ökas
visserligen gaskvantiteten i förhållande till den nu
distribuerade gasmängden, men vissa delar av
gasverkets anläggningar blir mindre belastade
än vid ett kolgasverk. Den gas som går till
fastighetsuppvärmning behöver knappast någon
gasklocka för dygnsutjämning.
Veckoutjämningen sker enkelt genom
produktionsanläggningens flexibilitet, och utnyttjningen av
distributionsnätet i övrigt är också bättre för den
gas som levereras till värmeändamål för vilket
utnyttningstiden rör sig om ca 4 000 h/år, än
för gas för kokändamål med en utnyttjningstid
av kanske 3 000—3 500 h/år.
Den komplettering av gasrörnätet, som blir
nödvändig för att möjliggöra gasleveranser till
fastigheterna, kan säkerligen utan svårighet
finansieras genom en anslutningsavgift, som tar
i anspråk en del av den besparing, som
fastighetsägarna gör genom att installera en
gaspanna i stället för en dyrare oljepanna. I Örebro
liar en anslutningsavgift av 1 000 kr. per
fastighet utgått.
De årliga inkomsterna för det skisserade
gasverket kan bli följande: 3 • 10s m3 hushållsgas à
37 öre/nr 1 110 000 kr., 7-10° nr gas för
fastighetsuppvärmning à 15,8 öre/m3 1 016 000 kr.
Summa inkomster 2 126 000 kr.
Om man ansluter sig till Ljungdahls
utredning kan man konstatera, att i denna utredning
distributionskostnaderna är beräknade till
100 000 kr/år. Genom den ökade
gasomsättningen kanske denna siffra bör ökas till 200 000
kr/år. För gastillverkningen har man i
utredningen räknat med en underhållskostnad av
60 000 kr/år. I denna kalkyl räknas med
100 000 kr/år.
Kostnaden för olja till oljeförgasningsverken
kan beräknas enligt följande. Den totalt
konsumerade värmemängden är 10’10°-4 000 =
4 • 10to kcal/år. Om man antar, att
oljegasverket liar verkningsgraden 80 %,
distributionsnätet förlusten 5 % och den använda oljan vär-
mevärdet 9 500 kcal/1., blir oljeförbrukningen
ca 5 600 nr/år. Om man anlägger en tillräckligt
stor oljecistern vid Linköpings hamn, torde
man kunna köpa oljan i tankbåt till ca 110
kr/m3, fritt levererad. Den totala oljekostnaden
skulle sålunda vara 620 000 kr/år.
Förbrukningsmaterialkostnaden borde bli
densamma som vid kolgasverket, i varje fall
inte högre. Kostnaden för löner och pensioner
blir säkerligen avsevärt lägre än vid
kolgasverket. Man har där räknat med 290 000 kr/år. I
denna kalkyl räknas med 250 000 kr/år.
Skall gasverket utvecklas, måste man givetvis
räkna med vissa försäljningskostnader. I
denna kalkyl räknas med försäljningskostnaden
100 000 kr/år, varav t.ex. 50 000 kr. för reklam,
vilket skulle göra det möjligt att annonsera var
tredje dag med kvartssidesannonser i de två
dagstidningar, som täcker samtliga hushåll i
Linköping. En väl upplagd reklam av denna
omfattning torde relativt snart ge tillbaka
förtroendet för gasen i Linköping.
För administrationskostnaden räknas med
samma belopp som i utredningen, nämligen
60 000 kr/år.
De totala årskostnaderna blir då:
Distributionskostnad 200 000 kr.
Gastillverkningskostnad: underhåll 100 000, olja 620 000,
förbrukningsmaterial 40 000, löner och pensioner
250 000 = 1 010 000 kr. Försäljningskostnader,
därav reklam 50 000, 100 000 kr.
Administrationskostnader 60 000 kr. Summa kostnader
1 370 000 kr.
Eftersom inkomsterna var 2 126 000 kr/år, ger
denna kalkyl ett bruttoöverskott av 756 000
kr/år. Enligt föreliggande prisuppgifter kostar
tre oljeförgasningsverk för även den tjockaste
olja med en kapacitet av 26 000 m3/dygn
mindre än 2 Mkr. Montering av anläggningarna samt
komplettering av reningsapparaturen torde dra
mindre än 1 Mkr. Totalt kan denna del av
anläggningarna sålunda beräknas kosta 3 Mkr.
Eftersom den delvis blir av den typ, som
brukar avskrivas på 20 år, torde det vara
tillräckligt att räkna med avskrivning och medelränta
på sammanlagt 10 %. Kapitalkostnaden blir då
300 000 kr/år.
Eftersom vid detta gasverk ugnarna ocli
anläggningarna för koks- och kolhantering samt
kol- och kokslager faller bort, kan
återanskaff-ningsvärdet av de övriga delarna av gasverket
knappast uppgå till mer än högst ca 3 Mkr. ocli
sålunda dra en kapitalkostnad på
återanskaff-ningsvärdet av ca 300 000 kr/år. Detta verk
skulle sålunda ge en affärsvinst på 100 000—
200 000 kr/år. Det ekonomiska resultatet skulle
givetvis avsevärt förbättras i den mån
gasförsäljningen ytterligare kunde ökas.
Slutord
Nästan alla de utredningar, som under senare
tid har gjorts för bedömning av gasverkens
framtid, liar varit mer eller mindre negativa.
Man har som självklart utgått från att
elektriciteten skall utvecklas och kommer att utveck-
424 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
