Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 17 - Nordiska granntidskrifter - Kinas oljeproduktion, av Wll - Utveckling av den svenska skrothanteringen, av G Bg - Zirkonium och mangan i magnesium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björk, H: Driftsäkerhetsarbetets detaljer. Tekn.
Forum 1959 h. 4 s. 75—76, 83.
Grunfeld, P: Reservkraft. Tekn. Forum 1959 h. 4
s. 77—82.
Skåre, E: Fylkesgrensene som trafikkgrenser.
Tekn. Ukebl. 1959 h. 10 s. 193—195.
Swalm, R O, & Sødahl, L O: Linecer
programmering. Tekn. Ukebl. 1959 h. 10 s. 197—201.
Rand, Chr.: Flyplassprojekteringens
grunnprinsip-per. Tekn. Ukebl. 1959 h. 10 s. 203—209.
Nilssen, B: Spredning av vitenskapelig og teknisk
informasjon til små og middelstore bedrifter. Tekn.
Ukebl. 1959 h. 10 s. 211—214.
Palmström, R T: Försvaret, teknikken og
inge-niørene. Tekn. Ukebl. 1959 h. 11 s. 217—229.
Nødtvedt, H: Navigasjon i dyreriket. Tekn. Ukebl.
1959 h. 12 s. 241—244.
Jansen, E: Skipsfart med atomdrevne fartøyer.
Tekn. Ukebl. 1959 h. 12 s. 245—252.
Andersen, O W: Bruk av elektronisk regnemaskin
for ingeniørberegninger. Tekn. Ukebl. 1959 h. 12
s. 253—255.
Norsk kraftutbygging. Tekn. Ukebl. 1959 h. 12
s. 255.
Norsk ingeniørvirksomhet i Etiopia. Tekn. Ukebl.
1959 h. 13 s. 261—270.
Jansen, E: Konstruksjon og utvikling av
atomreak-torer. Tekn. Ukebl. 1959 h. 13 s. 271—275.
Sommerfeldt, T: "Salgsingeniøren"s
merkantil-tek-niske kvalifikasjoner. Tekn. Ukebl. 1959 h. 13 s. 276.
Kinas oljeproduktion. Kina hade 1958 med sin
folkmängd på över 600 milj. människor en
oljeförbrukning på endast 3—4 Mt dvs. ungefär samma
som Danmark med en befolkning av 4,5 milj. Man
räknar med att råoljeproduktionen i Kina 1958
omfattade ca 1,6 Mt naturlig råolja och 0,6 Mt olja ur
skiffer och kol. Produktionen av naturlig råolja
har fördubblats jämfört med 1957, medan
produktionen av övrig olja är i stort sett oförändrad.
En stor del av Kinas råolja — antagligen över
hälften — kommer nu från det 1939 upptäckta
Yumen-fältet i provinsen Kansu, ca 1300 km väster
om Peking. Fältet har nu fått järnvägsförbindelse
med östra Kina, och produktionen fortsätter att öka.
Nya oljereserver upptäcktes emellertid 1958 i
centrala Szechuan, där man sedan en tid tillbaka
producerat naturgas, och dessa anses nu vara landets
största. Man hoppas producera över 3 Mt/år råolja
i centrala Szechuan fram till mitten av 1960.
Kina har ytterligare två viktiga oljeområden,
Dzun-gariet i Sinkiang, där det stora Karamai-fältet
ligger, och Tsaidam i provinsen Tsinghai.
Exploateringen har emellertid gått ganska långsamt på
grund av att dessa trakter är mycket otillgängliga.
Produktionen vid Karamai kommer dock att ökas
kraftigt (3 Mt 1962) sedan man dragit fram den
järnvägsförbindelse, som beräknas vara klar i
slutet av 1959. I Tsaidam-området hoppas man kunna
producera 500 000 t under 1959, en siffra som
väntas öka om ett par år, då också detta område fått
järnvägsförbindelse med östra Kina.
I Dzungariet upptäckte man olja för första gången
1937. Ryssarna utförde en stor mängd borrningar
under de närmast följande åren och lämnade 25
plomberade brunnar efter sig, när de evakuerade
området i början på 1940-talet. Oljefynd har också
gjorts i Tarim-bäckenet — i en ännu avlägsnare del
av Sinkiang — och en mindre produktion har sedan
flera år hållits i gång i Shansi-bäckenet, öster om
Kansu. Kinas sedimentärbäcken täcker sammanlagt
över 400 000 km2, eller ungefär en tolftedel av
landets areal.
Exploateringen av de nya fälten åtföljs av
anläggandet av nya raffinaderier, både stora anläggningar
och ett flertal små, som skall tillgodose lokala
behov. Två stora projekt, som avslutas inom kort är
ett nytt raffinaderi i Lanchou för 1 Mt/år, som skall
raffinera råolja från Yumen och Karamai, samt
utbyggandet av en anläggning i Shanghai för att öka
årskapaciteten från 0,25 till 1 Mt/år. Dessa två
raffinaderier är nu landets största, men ett raffinaderi
för 3 Mt/år med petrokemiska anläggningar håller
på att uppföras i Nanking för bearbetning av råolja
från centrala Szechuan — som ligger över 800 km
österut — medan ett raffinaderi för 0,3 Mt/år håller
på att uppföras vid Nanchung nära de nya fälten i
centrala Szechuan. Arbetet har nu avslutats på
Kinas första råolje-ledning, som är 147 km lång och
förbinder Karamai-fältet med ett raffinaderi vid
Tushantzu, som också ligger i Sinkiang.
Huvuddelen av landets skifferoljeproduktion
finner man i Mandsjuriet, där den grundades under
den japanska regimen. Man har emellertid funnit
skifferoljereserver längst ned i södra Kina och i
andra delar av landet, och det ivras på många håll
för anläggandet av små retortugnar för utvinning
av skifferolja, som man hoppas skall bidra till att
öka den sammanlagda skifferoljeproduktionen till
2 Mt/år.
Man hyser också planer på att öka produktionen
av olja ur kol, vilket skulle innebära uppförandet
av över 200 smärre anläggningar i koldistriktet
Shansi med en total kapacitet av 185 000 t/år.
Att maximalt utnyttja alla tillgängliga resurser är
kontentan av Kinas nuvarande expansionspolitik, i
vilken kostnadsfrågor är av liten betydelse.
Kineserna har ej tillräckligt med moderna redskap och
maskiner, men de har under tidernas lopp förvärvat
en stor färdighet i att borra — ända ned till något
tusental meter — med egenhändigt tillverkade
borrutrustningar (BP Information nr 119, 1959). Wll
Utveckling av den svenska skrothanteringen.
Den höjda levnadsstandarden i Sverige har dragit
med sig en allmän ökning av tillgången på
avfallsråvaror, bland vilka järnskrotet är den största och
ekonomiskt viktigaste. Sedan efterkrigstiden har den
inhemska skrottillgången fördubblats, och man
räknar med en under år 1958 omsatt mängd av 445 000 t
järnskrot. I gengäld har importen min:,kat; samma
år importerades endast 46 000 t.
Inte endast kvantitativt utan även kvalitativt har
en förbättring inträtt, så att en stigande del av
skrotet levereras sorterat och därmed mera användbart
för järnbruken. Skrotbranschen har organiserats
bättre och handeln har blivit effektiverad. Flera
företag har kommit till och ett ökat antal personer
har blivit sysselsatta inom branschen under senare
år. Skrothandeln måste i framtiden vara beredd att
vid behov lägga om sin sortering allt eftersom det
fallande skrotet får annan karaktär. Man räknar
t.ex. med att ganska snart bilskrotet kommer att
spela en allt väsentligare roll (SBK-meddelanden
mars 1959). G Rg
Zirkonium och mangan i magnesium lär ge
metallen finare korn resp. större kryphållfasthet.
Ter-nära legeringar sägs bli finkorniga, mer
kryphåll-fasta och betydligt mera resistenta mot korntillväxt
vid förhöjd temperatur än binära legeringar.
Liknande förbättringar kan man nå med Zr i
Mg-Th-Mn-legeringar.
426 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
