Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 17 - Nybyggen - Pasviks älvs utbyggnad, av RGn - Flygplats i Medelhavet, av AB - Andras erfarenheter - Färg och färgsättning, av LS - Räknemaskin som biblioteksregister, av DH - Biuret ur karbamid, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Plan över
Genuas
flygplats.
Fig. 2.
Betong-kassuner för
vågbrytare.
sidan av älven värderas till 1 Mnkr. och ersättes av
Sovjetunionen när anläggningsarbetena påbörjas.
Den norska kraftstationen vid Skogfoss byggs av
A/S Sydvaranger och kostnaden har preliminärt
beräknats till 90 Mnkr. Anläggningsarbetena påbörjas
sommaren 1959. Även den ryska stationen Boris Gleb
projekteras av ett norskt företag, Nordelektro & Co.,
och norska entreprenörer kommer att ge anbud på
anläggningsarbetena (Teknisk Ukeblad 1958 s. 1121
—1122). RGn
Flygplats i Medelhavet
Genua är den enda italienska storstad som
fortfarande saknar flygplats. Staden är omgiven av
berg och hav varför man valt att lägga flygplatsen
i havet. Fältet får formen av ett L, fig. 1, med en
1 900 m lång landningsbana som senare kan
förlängas till 2 150 m för jetflygtrafik. Ca 230 m
utanför fältet byggs en 2 750 m lång vågbrytare som
även kommer att ge skydd åt en mellanliggande
sjöflygplats.
Kajen kring fältet och vågbrytaren görs av 300
betongkassuner, fig. 2, som gjuts vid stranden,
bogseras ut och sänks på plats. Gjutningen sker med
hjälp av en konstruktion med höj- och sänkbara
plattformar och börjar med högt läge varefter
plattformen får sjunka under vatten tills kassunen flyter.
Kajkassunerna är 5—-6 m breda, 20 m långa och
9-—-12 m höga med vikten 915—4 215 t.
Vågbrytar-kassunerna är större, 14 m breda, 19 m långa och
15 m höga och väger 2 270 t. Kassunerna sänks
genom fyllning av muddermassor. De får vila på
sprängstensbäddar och sticker upp 0,9 m över
vattenytan. Vågbrytaren byggs på med en ca 4 m hög
vägg mot havet. Fyllningen av det långa benet i
L:et kommer att ske med mudderverk, medan det
korta benet fylls med hjälp av lastbilar. Kostnaden
för bela flygplatsen beräknas till 20 MS (Engineering
News-Record 20 nov. 1958 s. 47). AB
andras erfarenheter
Färg och färgsättning
Sverige är ett av världens ledande länder, när det
gäller largkonsumtion; 10 kg per person och år
placerar oss på andra plats efter USA med 13—44 kg.
Med tanke på detta är det helt naturligt, att man
börjar efterlysa en viss ordning i färgvärlden.
Många svenska företag inom
byggnadsmaterialproduktionen har insett detta och arbetar nu på att
anpassa färgsättningen av produkterna till det
"naturliga" färgsystemet (som klassificerar färgerna
med hänsyn tagen till deras styrka, ton och
mättnad).
Detta betyder inte, att alla upptänkliga produkter
kommer att ha en genomgående färgskala, men
något sådant kommer förmodligen att bli fallet inom
närliggande användningsområden. För tillfället
aktuella produkter i detta arbete är tapeter,
plastlami-natplattor, textilier pch golvplattor.
AB Wilhelm Becker i Stockholm har för målning
av innerväggar arbetat fram ett färgsättningssystem
för företagets latex-färger. Produktionen har
begränsats till att omfatta 28 färger jämte vitt, svart och
grått. Genom parvis blandning av vissa av dem
erhålles ytterligare drygt hundratalet, vilket har
ansetts täcka alla normala behov. Plats för egna
experiment finnes givetvis för konsumenten.
Det är ett förtjänstfullt arbete som företaget
utfört, men samtidigt som man berömmer den
enkelhet detta system uppvisar, måste man också
beklaga, att det åtminstone tills vidare blott blir
till-lämpbart på ett enda fabrikat och en färgtyp, även
om dennas användningsområde i och för sig är
mvcket stort. LS
Räknemaskin som biblioteksregister
Applied Physics Laboratory vid John Hopkins
University, USA, har en central för vetenskapliga
beräkningar och databehandling, som betjänar hela
laboratoriet. Denna central är utrustad med två stora
automatiska räknemaskiner. Utöver konventionella
arbetsuppgifter har.man även kodat ett program
som kopplar upp den ena av dessa att tjäna som
biblioteksregister. All litteratur, alla rapporter,
avhandlingar osv. inom laboratoriets intresseområden
klassificeras och kodas för inmatning i maskinens
bandminne. Maskinen är vidare programmerad så.
att en förfrågan om ett visst litteraturområde ger en
utskrift av sammandrag av samtliga tidigare
inmatade rapporter, som klassificerats inom detta
område. DH
Biuret ur karbamid
När karbamid upphettas till en temperatur nära eller
över dess smältpunkt, avger den sakta ammoniak,
och flera nya ämnen bildas så småningom. Om
temperaturen något överstiger karbamidens smältpunkt
(132°C), är biuret huvudprodukt. Den finns därför
TEKN ISK TIDSKRI FT 1959 445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
