Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 17 - Händelser - Administrativ vidareutbildning vid Handelshögskolan i Göteborg - Internationell kongress för galvanoteknik och ytbehandling - Svetstekniken inom energiförsörjningen - Vochema blir Machevo - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mått i ledningens tjänst; företagens
finansierings-problem; teknisk och administrativ rationalisering;
traditionella tvistefrön i företagets organisation;
investering i ledande personal — företagens viktigaste
tillgång; nya metoder i ledningens tjänst.
Internationell kongress för galvanoteknik och
ytbehandling. International Council for
Electro-deposition and Metal Finishing håller sin femte
kongress den 15—18 juni 1959 i Detroit, USA, i
samband med American Electroplaters’ Society’s
50-års-jubileum. De internationella
ytbehandlingskongresserna hålls numera vart femte år; föregående
kongress hölls 1954 i London.
Upplysningar om kongressen, vilken är öppen för
alla intresserade, erhålles genom Institute of Metal
Finishing, 32 Great Ormond Street, London WC 1.
Svetstekniken inom energiförsörjningen är
generaltemat för en stor svetsteknisk kongress, öppen
för alla intresserade, vilken anordnas den 23—
26 juni 1959 i Berlin av Deutscher Verband für
Schweisstechnik e.V. Kongressen skall arbeta på
fyra sektioner: de viktigaste atomreaktortyperna,
deras material och svetsproblem; specialproblem vid
elektrisk kraftöverföring; svetstekniken vid
byggandet av rörledningar; nyheter från tillverkningen av
stora turbiner och generatorer. Alla föredrag hålls
på tyska.
Upplysningar erhålles genom Deutscher Verband
für Schweisstechnik, Dusseldorf, Harkortslrasse 23.
Vochema blir Machevo. Vochema, den
internationella utställningen i Utrecht för kemisk industri,
livsmedels- och läkemedelsindustri, har ändrat sitt namn
till Machevo, tydligen för att ej bli förväxlad med
sin tyska motsvarighet. Machevo 59 hålles den 12—
20 oktober 1959 i Utrecht.
Upplysningar erhålles genom K. Nederländska
Industrimässan, Utrecht, Nederländerna.
problemhörnan
Problem 2/59 lydde: "Tre räta linjer i samma plan
går genom en och samma punkt. Utanför linjerna
är tre punkter givna. Upprita en triangel vars hörn
ligger på de tre linjerna och vars sidor går genom
de givna punkterna!"
I figurerna har de tre givna punkterna betecknats
P, Q och R. De givna räta linjerna (x, y och z) i
iz
Fig. 1.
Fig. 2.
fig. 1. må tillfälligt betraktas som axlar i ett
rymdkoordinatsystem med origo i 0, varvid punkterna P,
Q och R anses ligga i vartdera av de tre
koordinat-planen. Den sökta triangelns sidor kan då uppfattas
som spårlinjerna för ett lutande plan genom de
givna punkterna. Konstruktion: Bestäm
fotpunkterna Px och av P och R på æy-planet och dra
Pai?i. Linjen OQ skär P±RX i Tv Bestäm den punkt
T på linjen PR till vilken Tx är fotpunkt. Dra Q T
och förläng denna linje, så att skärningspunkten
z0 med z-axeln erhålles. Fullborda triangeln ZoPy0Qx0,
som är den sökta.
Bevis kan anses överflödigt, eftersom man direkt kan
se att konstruktionen stämmer. Fig. 2. återger
motsvarande lösning för det fall att man drar ut
koor-dinataxlarna (x1, y\ z1 )åt det negativa hållet. Man
kan få ytterligare 4 lösningar om det tillåtes att
någon av punkterna faller på förlängda triangelsidor.
Denna lösningsmetod har angivits av K J E
Westerberg (problemförf.) samt sign. cri. En analog
stereometrisk lösning, vid vilken punkten O tänkes
motsvara spetsen hos en tresidig pyramid, har angivits
av G Sjödin.
Annan metod, jfr fig. 3. De givna linjerna är
här betecknade Lx, L2 och L3. Välj t.ex. på L^ en
godtycklig punkt AJ och dra PAU som träffar L2 eller
dess förlängning i Bv Dra härpå BXQ, som träffar
L3 i Cv Dra C±AX och förläng denna linje så att den
i S träffar den förlängda föreningslinjen mellan P
och Q. Linjen SR får härefter bestämma punkterna
A och C. Dra slutligen .4P och CQ och förläng dem
tills de skär varandra i B. Triangeln ABC är
självfallet den sökta, om man kan visa att B ligger på
linjen L2.
I trianglarna ABC och A1B1C1 skär varandra de
"homologa" sidorna AB och AJi^, BC och Bfi^, AC
och AXCX, varvid resp. skärningspunkter är P, Q
och S. Dessa ligger i rät linje. Enligt "Desargues
sats" kommer då homologa hörns
sammanbindningslinjer att bilda ett knippe (och omvänt), dvs.
linjerna AAt, BBX och CC± måste mötas i en enda
punkt (O). Härav följer att OB är identisk med L2.
Metoden nr 2 har tillämpats av H Hägglund, L E
Lindfors (Helsingfors), sign. POO och ög. En variant
till den har angivits av H Bergman (Montevideo).
P.S. till problem 1/59 ("Bygglådan", Tekn. T. 1959
s. 244). K Victorin har gjort den iakttagelsen, att
varje term i n-serien synes kunna skrivas som
summan av två kvadrater, t.ex.
5 = 22 + l2
29 = 52 + 22
169 = 12a + 52
985 = 29s + 122
Kan m-serien måhända uttryckas på något analogt
sätt?
Problem 4/59. Inskriv i en ellips en triangel med
största möjliga yta. -4 Lg
452 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
Fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
