Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 19 - Andras erfarenheter - Asymmetrisk dimetylhydrazin, av SHl - Jäsning av stärkelse till mannan, av SHl - Skräddarsydda cyanosilikoner, av SHl - Tryckluftsladdning av borrhål med AN-sprängmedel, av Magnus Smedberg - Värme- och strålningsstabila polymerer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
salpetersyra som drivmedel. Systemet används också
för åstadkommande av pålitlig tändning av
icke-hypergoliska drivmedel. Man utnyttjar vidare
dime-tylhydrazin som tillsats i andra drivmedel för att
gynna dessas jämna förbränning. Dimetylhydrazin
ingår i drivmedlen för bl.a. Nike, Rascal och
Van-guard.
Priset på asymmetrisk dimetylhydrazin har stadigt
sjunkit. Före 1954 var det 15—30 $ lb; 1954 var det
4,50 $/lb; under 1955 och 1956 sjönk det till 4 resp.
3 $ilb. Dagspriset för tankvagnskvantiteter är 2 $/lb
(ca 23 kr/kg), och man anser att 0,50 $1 lb är
tänkbart vid stortillverkning (W G Strunk i Chemical
Engineering Progress juli 1958 s. 45—48). SHl
Jäsning av stärkelse till mannan
Vid Department of Agriculture har man med en
nyupptäckt mikroorganism jäst modifierad stärkelse
till fosforylerad mannan som är en ny polysackarid
med betydande industriella möjligheter. Produkten
är en högviskös klibbande polymer, liknande de
typer av polysackaridgummi, t.ex. gummi arabicum,
som erhålls ur växter och används inom
livsmedels-och läkemedelsindustrierna.
Medan stärkelsens grundstruktur inte ändras vid
kemisk modifiering, kan mikroorganismer framställa
helt nya ämnen av grundmaterialet. När Hansenula
holstii får växa på stärkelse innehållande dextros,
bildas sålunda fosforylerad mannan i 37 °/o utbyte.
Då polvsackariden erhålls i vätskan och inte i
jästcellerna kan den lätt isoleras och renas. Till skillnad
från andra, hittills kända polysackarider har ca 20
%> av produkten en kemiskt bunden fosfatgrupp.
Mannanens struktur är ännu inte utredd, men man
vet att den är helt olika andra kända ämnens. Vid
hydrolys erhålls mannos som enda, neutrala
kolhydratprodukt. Mannanen innehåller 3,3 °/o P, 4,2
°/o K och 12,6 »/o aska. Den har en
monokaliumfos-fatgrupp på fem anhydromannosenheter.
Fosforylerad mannan är lättlöslig i vatten och ger
härvid en klar, viskös lösning som har helt andra
kolloidala egenskaper än en stärkelselösning. Den
reagerar med borax varvid dess viskositet och
klibbighet ökas. Fosfatgrupperna kan ge metallsalter,
t.ex. av järn och koppar, och derivat med alkoholer,
organiska baser och liknande ämnen (Chemical &
Engineering News 22 sept. 1958 s. 71). SHl
Skräddarsydda cyanosilikoner
En ny typ av silikoner, innehållande
cyanoalkyl-grupper, lär ge elaster som behåller sina
gummi-liknande egenskaper inom ett stort
temperaturområde. Dessa cyanosilikoners viskositet, resistens
mot lösningsmedel och värmestabilitet kan varieras
inom vida gränser varför man kan framställa
material, skräddarsydda för speciella ändamål (jfr Tekn.
T. 1957 s. 343).
Genom ändring av molvikten kan man sålunda
erhålla produkter från lättflyktiga vätskor till gummi.
Ändring av cyanoalkylgruppens struktur påverkar
produktens resistens mot lösningsmedel och
stabilitet vid låg temperatur.
Cyanoalkylgruppen kan bindas vid kiselatomen
t.ex. genom addition av en silan till en omättad
ni-tril; triklorosilan kan sålunda adderas till
akrylnitril. Cyanoalkylklorosilaner hydrolyseras och
kondenseras antingen ensamma eller tillsammans med
andra organoklorosilaner till delvis kondenserade
siloxaner. Ytterligare kondensation ger
cyanosilikoner.
Två sorters cyanosilikongummi lär bli tillgängliga
i USA under 1958. Den ena produkten är ett
metyl-silikongummi med 10—50 °/o av metylgrupperna
ersatta med cyanometylgrupper. Den sägs vara
resistent mot oljor och lösningsmedel och behålla sina
gummiliknande egenskaper mellan — 70 och mer än
+ 260°C. Den kostar 15 $/lb (ca 172 kr/kg). Den
andra gummitypen är troligen en
cyanopropylmetyl-silikon. Den uppges förbli gummiliknande mellan
— 100 och + 250°C.
Cyanosilikonelaster är färglösa viskösa polymerer
som till utseendet liknar dimetylsilikonelasler. De
kan bearbetas enligt vanliga gummitekniska
processer. När alkylgruppen ändras från metyl till etyl
och propyl avtar produktens resistens mot
oxidation vid förhöjd temperatur mycket, särskilt om
cyanogruppen står i a-ställning.
Oxidationsresistensen förbättras, om cyanogruppen är bunden vid en
ß- eller y-kolatom i stället för vid en ct-kolatom.
Sampolymerisat innehållande 7-cyanopropylgrupper
har t.ex. lika god oxidationsresistens som
metyl-silikon.
ökas t.ex. mängden cyanopropylmetylsilik,on i ett
sampolymerisat med dimetylsilikon, minskas
produktens svällning i lösningsmedel. Vid 20 vikt-°/o
cyanopropylmetylsilikon är svällningen mindre än
för dimetylsilikon och vid 35 vikt-°/o är den ungefär
lika liten som för de mera lösningsmedelsresistenta
organiska gummisorterna (Chemical & Engineering
News 18 aug. 1958 s. 26, 22 sept. 1958 s. 73;
Chemical Engineering 22 sept. 1958 s. 94; Materials in
Design Engineering okt. 1958 s. 139—140). SHl
Tryckluftsladdning av borrhål
med AN-sprängmedel
Vid den av IVA nyligen arrangerade
bergsprängningskonferensen (Tekn. T. 1958 s. 559) tilldrog sig
de svenska försöken med ammoniumnitrat och
dieselolja (eller fotogen) som sprängämne påtagligen
ett stort intresse. I USA har AN-sprängämnet sedan
flera år fått en allt bredare användning. Ett flertal
firmor saluför antingen enbart nitratet eller en
färdig blandning av nitrat och tillsatsmedel av olika
slag.
För att förbilliga själva laddningsarbetet har
åtskilliga gruvföretag utvecklat olika tryckluftdrivna
aggregat. De tjänar som regel både som blandare
för nitrat och olja och som laddningsaggregat.
Tryckluftladdning ger bättre laddningstäthet än
handladdning. Aggregatet kan dessutom användas
för inblåsning av förladdning av sand, vilken enligt
uppgift packas hårdare än vad som är möjligt att
göra för hand. Ett av dessa laddningsaggregat, döpt
till Jetloader, har under 1958 provkörts i 13 olika
gruvor och därvid laddat ca 18 000 kg
AN-spräng-ämne och 2 000 kg sandförladdning. Ett större
aggregat, kallat Bandut och närmast avsett för
stor-skott i dagpallar, uppges kunna ladda 100—150 kg
i vertikala hål på 20 s (Coal Age nov. 1958 s. 86,
104). Magnus Smedberg
Värme- och strålningsstabila polymerer
Aromatiska fluorkolväten har varit en försummad
ämnesgrupp därför att de kunnat framställas bara
enligt omständliga, farliga och dyrbara metoder. Vid
National Bureau of Standards har man emellertid
nu utarbetat nya processer och modifierat gamla,
varigenom de aromatiska fluorkolvätena blivit av
intresse för polymerkemin.
Man anser att hexafluorobensen lovar att bli ett
synnerligen användbart ämne då det kan användas
som utgångsmaterial vid syntes av nya monomerer
506 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
