Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 23 - Sveriges tillgång på naturenergi i vattenkraft, av Thure Berglund och Sven Olof Larsson - Vilka krav ställs på en nyutexaminerad civilingenjör? av WS - Orderläge och sysselsättning i verkstadsindustrin, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 2. Naturenergi och utbyggnadsvärd
vattenkraft i några europeiska länder
Natur- Utbyggnadsvärd
energi- vattenkrafttillgång
tillgång i abso- i
rela-luta tal tion till [-natur-energitillgången-]
{+natur-
energi-
tillgången+}
TWh/år TWh/år °/o
Rumänien ....................64 22 34
Jugoslavien ..................206 66 32
Österrike ......................153 40 26
Frankrike ....................255 60 24
Schweiz ........................144 30 21
Turkiet ........................536 90 17
begäran av ECE, som ämnar sammanställa
sådana kartor över hela Europa.
I en kalkyl av det slag som redovisats blir
noggrannheten hos resultatet större ju fler och
mindre ytsektioner som varje älvs
nederbördsområde indelas i. Här har av praktiska skäl
sektionerna ibland gjorts förhållandevis stora.
Eftersom nederbörden är störst i de högsta
fjällområdena, blir resultatet ett något för lågt
värde på naturenergitillgången.
Även om det hydrologiska statistikmaterialet,
som använts i beräkningen, kan betraktas som
mycket gott, är det givetvis behäftat med vissa
fel. Dessa omständigheter gör, att det torde
vara berättigat att som slutsats av
inventeringen ånge naturenergitillgången i vattenkraft i
Sverige till avrundat 200 TWh/år.
Andelen utbyggnadsvärd vattenkraft
Den ekonomiskt utbyggnadsvärda
vattenkrafttillgången i Sverige beräknas uppgå till 80
TWh/år (Torne älv icke medräknad), vilket
innebär att totalt 43 °/o av naturenergitillgången
är utbyggnadsvärd (tabell 1). Denna andel
sjunker från 40—50 % i de stora
norrlandsälvarna till något mer än 30 % i de sydsvenska
vattendragen.
Det kan vara av intresse att se hur andelen
utbyggnadsvärd vattenkraft varierar i olika
europeiska länder. Tyvärr är nu tillgängliga
uppgifter begränsade och särskilt beklagligt är
att uppgift ännu saknas från vårt grannland
Norge. Man kan emellertid konstatera att
andelen 43 % som framräknats för Sverige är
högre än för något annat land på europeiska
kontinenten (tabell 2). Det är emellertid
troligt att andelen för Norge är i varje fall minst
lika hög.
Litteratur
1. Melin, R: Sveriges vattenkrafttillgångar. Medd. Statens
Meteorol.-IIydrol. Anst. 5 (1930) h. 6.
2. Melin, R: Atlas över Suerige. Svenska Sällskapet för
Antropologi och Geografi, Stockholm 1957.
3. Melin, R: Vattenföringen i Sveriges floder. Medd. SMHI
ser. D 1955 h. 6.
4. SMHI:s årsbok 19i5, bd 3, Hydrologi och Hydrografi,
Stockholm 1947.
Vilka krav ställs pà en nyutexaminerad
civilingenjör I Det klagas ibland på att specialiseringen
drives för långt vid de tekniska högskolorna och att
den nyutexaminerade civilingenjören har alltför liten
förståelse för många av de områden inom vilka han
kan komma att arbeta. Där genomtänkta och
allvarliga synpunkter lägges på denna fråga torde man
dock vara överens om att djupgående kunskaper
inom några avsnitt som är grundläggande för visst
tekniskt område är det som framför allt
karakteriserar en högskoleingenjör och att dessa djupgående
kunskaper är omistliga. Encyklopediska kunskaper
i tillämpade ämnen måste ingenjören därför, om
hans studietid inte skall bli orimligt lång, räkna
med att till största delen skaffa sig genom
fortbildning efter civilingenjörsexamen. Detta gäller även
sådan cncyklopedisk kunskap som det är högst
sannolikt att han kommer att få kontakt med under sin
praktiska verksamhet efter examen.
Det är för övrigt från industrin som de kanske
starkaste kraven på djupgående kunskaper i
grundläggande tekniska ämnen gjort sig gällande. Man är
där fullt på det klara med att utbildningen i
tillämpningsämnen är något som i stor utsträckning måste
åvila industriföretagen, och man har också inrättat
sig härefter.
De krav som sålunda numera ställes på den
nyutexaminerade civilingenjörens kunskaper, har sedan
länge satt sin prägel på utvecklingen av
studieplanerna på de tekniska högskolornas olika
fackavdelningar. Studierna har mer och mer koncentrerats på
de för varje fackavdelning och studieriktning
centrala ämnena. Det sekundära stoffet från
kringliggande fackområden har mer och mer måst dras
samman till orienterande sammanfattningsämnen,
där de inte helt måst slopas. Många gånger har dessa
åtgärder genomförts endast med stor tvekan och
mött ett kraftigt motstånd.
Teknikens utveckling och kravet på gedignare
kunskaper inom de centrala områdena har dock varit
så starka, att man med hänsyn till den begränsade
platsen på schemat för en fyraårig
civilingenjörsutbildning inte haft något val (STF:s remissyttrande
om civilingenjörsutbildningen på
atomenergiområdet). WS
Orderläge och sysselsättning i
verkstadsindustrin (jfr Tekn. T. 1958 s. 1206). Orderstockens
storlek mätt i arbetstimmar har inom
verkstadsindustrin utom varven vid utgången av februari 1959
beräknats vara drygt 10 °/o mindre än i februari
1958. Jämfört med augusti 1958 har orderstocken
minskat med 4 °/o. En försatt minskning av de
inneliggande orderna kan noteras för samtliga
delbranscher. 1 de elektriska verkstäderna har
orderstocken minskat med ca 20 % sedan februari 1958.
I järn- och metallmanufakturbranschen var
nedgången något mindre, 15 °/o, medan de mekaniska
verkstädernas orderstock sjönk med 7 °/«. Varvens
inneliggande beställningar var ca 20 %> mindre än
ett år tidigare. Sammanlagt i hela verkstadsindustrin
inklusive varven sjönk orderstocken med ca 15 °/o.
Orderingången september 1958—februari 1959
ökade i hela verkstadsindustrin utom varven med 8 °/o
jämfört med september 1957—februari 1958.
Sammanlagda orderingången i hela verkstadsindustrin
inklusive varven september 1958—februari 1959 steg
med 9 °/o jämfört med motsvarande period ett år
tidigare.
Exportordernas andel av orderstocken minskade
kraftigt i de elektriska verkstäderna, men steg i de
övriga branscherna från februari 1958 till februari
1959 (enl. Industriens Utredningsinstitut). WS
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
