Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 23 - Andras erfarenheter - Bindemedel för färger ur tallolja, av SHl - Radioaktiv täthetskontroll, av KJ - Mjukad polyvinylklorids resistens mot radioaktiv strålning, av SHl - Tillsatser för högtemperatursmörjoljor, av SHl - Molybdenbesprutade ferritiska ståls utmattningshållfasthet, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blandas in vid rumstemperatur. Den naturliga oljan
ökar å andra sidan lackfilmens elasticitet.
Rå kinesisk träolja, som tidigare inte kunnat
användas utan särskild värmebehandling, kan t.ex.
ges samma egenskaper som standolja genom tillsats
av syntetisk olja. Kombinationen har till skillnad
från standoljan liten eller ingen benägenhet att ge
rynkiga filmer.
Icke torkande naturliga oljor kan ges ganska goda
torkningsegenskaper genom tillsats av syntetisk
olja. Blandningen kan göras vid rumstemperatur.
Sickativ måste användas i alla blandningar,
innehållande naturliga oljor, men behövs inte i rena
syntetiska oljor (J Weiss i Paint Manufacture
april 1958 s. 112—116, juni 1958 s. 169—172, aug.
1958 s. 243—246). SHl
Radioaktiv täthetskontroll
På en indunstare för produktion av 70-procentig
natronlut har man ersatt den tidigare använda
tryck-och temperaturregleringen med en enda
regleringskrets som direkt mäter lutens täthet och påverkar
tillförseln av 50-procentig lut i önskad riktning.
Priset för den nya regleringsutrustningen är
detsamma som för den tidigare använda. Man kan
med oförändrad investering på detta sätt köra hela
tiden vid fullt vakuum, vilket ger 10 °/o ökning av
produktionen, samtidigt som man bibehåller lutens
koncentration vid 70 ± 0,5 %>.
Täthetskontrollutrustningen består av 100 mC
cesium 137 som y-strålkälla, en jonkammardetektor
och en potentiometerskrivare utrustad med
pneumatiska regleringsdon. Man låter y-strålningen passera
ett av rören i anläggningen varvid dess absorption
blir direkt beroende av den inneslutna vätskans
täthet.
Man har därför inga korrosionsproblem för
instrumenten varigenom underhållskostnaderna för dem
blir avsevärt mindre än för tryck- och
temperaturmätarna som var direkt utsatta för luten. Detta
bidrar också till pålitligheten så att man kan minska
frekvensen av de riskabla provtagningarna av het,
70-procentig natronluft. Personalen får i stället tid
över till underhåll och övervakning (Control
En-gineering dec. 1958 s. 81). KJ
Mjukad polyvinylklorids resistens
mot radioaktiv strålning
Elaster behövs till packningar, folier m.m. i
utrustning för atomkraftverk och tillhörande laboratorier,
t.ex. vid avståndshantering av högaktivt material.
Därför har man i Storbritannien undersökt
resistensen mot radioaktiv strålning hos polyvinylklorid,
försatt med ett antal olika mjukningsmedel. I
praktiken utsätts materialet vid 0—30°C för en intensiv
strålning, av vilken y-strålningen är viktigast.
Man har bestämt materialens brottgräns och
förlängning före och efter bestrålning (tabell 1).
Resultaten visar tydligt att det är stor skillnad mellan
PVC med olika mjukningsmedel. För alla proven
faller brottgräns och förlängning vid bestrålning,
men PVC med tritolylfosfat som mjukningsmedel
är mest resistent. Fosfatet har också fördelen att
vara det minst flyktiga av de gängse, icke-polymera
mjukningsmedlen.
PVC, mjukad med tritolylfosfat, eller
polypropylen-sebacat blir mörkbrun till svart vid bestrålning,
medan PVC, mjukad med di-2-etylhexylftalat eller
-sebacat, blir bara krämfärgad. Synliga skador
uppstår på alla materialen, de största på dem som
innehåller polymert mjukningsmedel.
Tabell 1. Bestrålad polyvinylklorids brottgräns ocli
förlängning
Obestrålad Stråldos Stråldos
50 MR 100 MR
brott- för- brott- för- brott-
förgräns läng- gräns läng- gräns
läng-ning ning ning
kp/mm2 °/o kp/mm2 °/o kp/mm2 "/«
Tritolylfosfat ..................1,50 3,18 1,12 2,08 1,04 1,68
Di-2-etylhexylftalat ... 1,34 3,64 0,47 1,20 0,33 1,16
Di-2-etylhexylsebacat .. 0,92 3,18 0,13 0,44 0,04 0,48
Polypropylensebacat .. 1,44 3,42 1,01 1,58 1,04 0,60
Alla plasterna förorenas vid kontakt med sura
klyvningsprodukter. Vid behandling med
klyvningsprodukter i lösning avtar föroreningen av plasten
avsevärt med stigande stråldos. Detta kan möjligen
hero på att diffusionshastigheten i polymeren
minskas genom tvärbindning framkallad av strålningen
(H Wells & I Williamson i British Plastics juli
1958 s. 310). SHl
Tillsatser för högtemperatursmörjoljor
Vid Stanford Research Institute har man funnit att
en grupp kondenserade aromatiska föreningar med
fyr- och femringar kan användas som
antioxidationsmedel för silikonoljor. De lär vid bara 0,2 °/o
koncentration hindra oljans viskositetsökning vid
upp till 290°C. Man har däremot inte funnit lika
effektiva antioxidationsmedel för mineraloljor eller
silaner.
Bland de bästa hittills funna antioxidationsmedlen
är bensopyren, bensantracen, perylen och
dibensan-tracen. Alla har fyra eller flera kondenserade
aromatiska ringar (Chemical & Engineering News
10 nov. 1958 s. 54). SHl
Molybdenbesprutade ferritiska ståls
utmattningshållfasthet
Vid reparation av slitna eller felaktiga ståldelar
genom sprutning med stål lägger man ofta ett
molyb-denskikt mellan grundmaterialet och det pålagda
stålskiktet för att öka dettas vidhäftning. Det har
nämligen visat sig att skiktet då får god adhesion
även till finbearbetade stålytor varigenom man kan
undvara den förbehandling av grundmaterialets yta,
t.ex. gängning, som avsevärt minskar arbetsstyckets
utmattningshållfasthet genom att
spänningskoncentrationer uppstår i det.
Man har emellertid funnit att beläggning med
molybden ger större minskning av
utmattningshållfastheten än t.ex. kulblästring, gängning eller lettring.
Vid en brittisk undersökning har man nu funnit att
minskningen av materialets utmattningshållfasthet
genom molybdenbesprutning blir stor för ferritiska
stål (ca 9 o/o) men ganska liten för austenitiska stål.
Orsaken härtill tror man vara att ferritiska stål får
lokala inre spänningar genom martensitbildning i
ett tunt ytskikt. Vid sprutningen träffas nämligen
stålytan av mycket heta molybdendroppar och
värms därför upp lokalt varefter värmet snabbt leds
bort genom det underliggande materialet.
Då spänningarna är begränsade till ett mycket tunt
ytskikt, bör man kunna upphäva dem genom att
alstra tryckspänningar i ytskiktet före sprutningen
ined molybden. Det har också visat sig att
grundmaterialets utmattningshållfasthet kan bibehållas
vid sprutning med molybden, om arbetsstycket
dessförinnan kulblästrats lagom mycket (D BiRCHON i
Metallurgia dec. 1958 s. 273—283). SHl
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
