- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
619

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 24 - Databehandlingsmaskiner i industrin, av Alois Kohl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slutligen har man trendanläggningen med vilken
man kan studera avsnitt av tillverkningen.

Anordningarna för kvalitets- och
kvantitetsrapportering såväl som trendanläggningar
redovisar inte bara mätvärden utan även
bearbetade värden, t.ex. för lönsamhet och
verkningsgrad, eller också löser de invecklade
integral- och differentialproblem och redovisar
resultaten omgående. Naturligtvis kan
resultaten föras tillbaka in i produktionen som
inställningsvärden, varvid de tjänar till reglering av
andra ordningen.

I en databehandlingsanläggning av detta slag,
fig. 2, skrivs rapporter ut på särskilda
skrivmaskiner, som gör upp till 20 anslag per
sekund. Sinnrika konstruktioner borgar för
störningsfri drift. Det finns maskiner, som
arbetar ännu snabbare, men för normalt
industriellt behov är det tillräckligt med dessa.

Kvantitetsrapport

Kvantitetsrapporten är en utskrift av alla
förbruknings- och produktionssiffror, som gäller
för på förhand bestämda tidpunkter enligt ett
fastställt program. Först skrivs tiden
automatiskt ut, och sedan följer värdena i bestämda
kolumner. Förbrukningen av kol, ånga, elström,
kemikalier m.m. skrivs ut, och inom
tillverkningen såväl mängden mellanprodukter som
färdigprodukter, arbetstider, ackordslöner o.d.

Redan här må betonas att
databehandlingsmaskinen efter önskan kan utföra matematiska
operationer och beräkningar med ingångna
värden som grund. Underhandsuppgifter kan
rapporteras i klarskrift, och man kan även
erhålla summerade timrapporter, vecko- eller
månadsrapporter i klarskrift samtidigt som de
automatiskt registreras på hålkort eller
hålremsor. Om driftledningen så önskar, räknas
resultaten ut och redovisas efter det en inställd
tidsperiod löpt ut.

Kvalitets- och alarmrapporter

Vid kvalitets- och alarmrapportering avsöks
alla för produktionen intressanta mätvärden
av systemet inom en mycket kort
tidsperiod. För varje mätställe finns gränsvärden
vilkas maxima och minima kan ställas in efter
önskan. Värden, som över- eller underskrider
inställda gränsvärden, skrivs omedelbart ut på
en särskild alarmmaskin.

Detta betyder exakt övervakning samtidigt
som man får skriftliga dokument utfärdade. Så
länge det hela löper inom önskade värden, är
händelseförloppet ointressant för
driftledningen. Så snart ett gränsvärde överskrides, börjar
alarmskrivmaskinen att skriva ut en
kvalitetsrapport, vilket kan ske med klartext, hålkort
eller hålremsa.

De här systemen lämpar sig särskilt väl för
övervakning av stora anläggningar samt för
statistisk felundersökning såväl som till
forskning och utvecklingsarbete.

Trendanläggningen

Trendanläggningen, fig. 3, möjliggör
inkoppling av godtyckligt valda mätpunkter inom
alarmsystemets hela program och erhållande
av motsvarande värden, utskrivna med siffror
eller i analogiform.
Pappersmatningshastigheten och visarutslagets storlek kan regleras.
Man får en grafisk bild av sambanden mellan
valbara driftvärden, som man önskar välja ut
för närmare studium. Särskilt vid start och
stopp av maskiner är det lämpligt att koppla
in trendanläggningen.

Konstruktion



Databehandlingsmaskinen har utvecklats
under senare år, men trots att den är relativt ny,
har den vunnit insteg inom så gott som alla
industrigrenar. Till en början har den
utvecklats i riktning mot prov- och
undersökningsanordningar, således apparater avsedda att
användas diskontinuerligt för bearbetning av ett
omfångsrikt siffermaterial. Så småningom har
driftsäkerheten ökats i så hög grad, att
kontinuerlig drift blivit möjlig även inom
livsviktiga produktionsgrenar, och att driftstörningar
inte behöver befaras i nämnvärd grad.

Till en början var apparaterna sammansatta
av element från teletekniken. För 5—6 år
sedan var de ännu utrustade med reläer, rör och
rörliga delar. I dag används tryckta kretsar
och transistorer. Rör och rörliga delar
undvikes så gott som helt och hållet.

illustration placeholder
Fig. 4. En

databehandlingsmaskin hopbyggd av

utbytbara element.


En modern anläggning är fullständigt
transistoriserad och har tryckta kretsar. Den är byggd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free