Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 24 - Böcker - Proceedings of the Third U.S. National Congress of Applied Mechanics, av Wll - Über das Verhalten von extrem schnelläufigen Axialmaschinen, av Olof Söderberg - Schweissen von Gusseisen, av R Gunnert - Metal industry handbook and directory 1959, av Wll - Händelser - Sigvard Eklund Dragon-chef - Normalfrekvenssändingar från Foa - Tekniska Museets nya skogsindustriavdelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom sina områden. Boken synes därför vara av
största intresse för ingenjörer arbetande inom det
mekaniska och det byggnadstekniska området. WIl
über das Verhalten von extrem schnelläuflgen
Axialmaschinen, av Peter G Bühning.
VDI-Forschungsheft 468. VDI-Verlag, Düsseldorf 1958.
44 s., 75 fig., 1 tab. 15 DM.
Denna skrift är en sammanfattning av förf:s
doktorsavhandling vid Tekniska Högskolan i Karlsruhe
1957. En analys av problemet att välja
huvuddimensioner, rotordiameter och varvtal för axialmaskiner
med extremt höga specifika varvtal framläggs, för
några fall bekräftad med experiment.
Resultaten, uttryckta både som formler och kurvor,
ger en relation mellan specifika varvtalet och
specifika diametern vid olika utföringsformer och
medger därför lätt en bestämning av den kombination
av varvtal och diameter som ger en maximal
verkningsgrad, då övriga specifikationer, såsom
tryckstegring, genomströmningsmängd och
inbyggnads-sätt är givna. Lämpligheten att använda en ledskena
efter löphjulet är även undersökt, och resultatet
härav är presenterat som en gränskurva för sambandet
mellan specifikt varvtal och specifik diameter. Vid
samtliga beräkningar har antagna värden på glidtal
för löphjul och ledskenor använts.
De många figurerna gör skriften lättläst. Den kan
rekommenderas till konstruktörer av
axialkompres-sorer, fläktar och propellrar. Olof Söderberg
Schweissen von Gusseisen. 2:a uppl. Fachbuch-
reihe Schweisstechnik h. 4. Vieweg, Braunschweig
1958. 107 s., 135 fig. 22,80 DM.
Ett flertal goda författare har här bidragit med var
sina kapitel. Första kapitlet ägnas åt metallurgiska
och metallografiska synpunkter på gjutjärn och
dettas svets- och skärbarhet. Tillvägagångssättet vid
varmsvetsning av materialet med gassvetsning och
bågsvetsning exemplifieras, svetsföljder och
svets-tider anges i några fall. Varmsvetsning och
kallsvetsning jämföres och riktlinjer för den senare metoden
uppdras. Kallsvetsningens användande på stora,
svårt skadade objekt behandlas.
Icke-järnmetaller och austenitiskt kromnickelstål
kommer ofta till användning som tillsatsmaterial
trots sitt högre pris. Lödning med brons behandlas,
men egendomligt nog icke lödning med
speciallegerat gjutjärn. Ett kapitel behandlar svetsning av
adu-cergods.
Boken rekommenderas varmt till verkstadsmän,
soin sysslar med gjutjärnssvetsning. R Gunnert
Metal industry handbook and directory 1959,
48:e årg. Iliffe, London 1959. 586 s. 21 sh.
Oinfånget av årets upplaga av denna välkända
handbok om icke-järnmetaller är 26 s. större än 1958
års upplaga.
Boken är liksom förut indelad i fyra
huvudavdelningar. Den första (308 s.) behandlar de olika
metallernas fysikaliska och kemiska egenskaper, ocli
den andra (92 s.) innehåller allmänna data och
tabeller, bl.a. metallpriser under åren 1931—1958.
I den tredje avdelningen (38 s.) redogörs för
elek-troplätering och liknande processer, och i den sista
avdelningen (125 s.) lämnas en alfabetisk
förteckning över varunamn och en redogörelse för
brittiska föreningar och institutioner, som är
vei’ksam-ma inom Området, vidare en lista över brittiska
tillverkare av olika material samt adressregister. WI/
händelser
Sigvard Eklund Dragon-chef. Styrelsen för det
inom Enea (Tekn. T. 1958 s. 59, 1150) framsprungna
atomreaktorprojektet "Dragon" höll den 1 juni 1959
sitt första sammanträde i Winfrith Heath i Dorset,
där reaktorn skall byggas. Till ordförande i
styrelsen utsågs Sigvard Eklund, direktör i AB
Atomenergi, Stockholm, och till viceordförande Sir John
Cockcroft (vilken från den 1 juli 1959 efterträdes
av Sir William Penney), London. Till verkställande
chef för projektet utnämndes C A Rennie från
Ato-mic Energy Research Establishment, Harwell.
"Dragon", som blir en gaskyld
högtemperaturreak-tor, uppförs gemensamt av medlemsstaterna i
Sex-land och De Yttre Sex (Tekn. T. 1959 s. 356).
Normalfrekvenssändningar från Foa. En
nor-malfrekvenssignal på 150 MHz utsändes varje
helgfri fredag kl. 12—12.30 från Försvarets
Forskningsanstalt i Stockholm. Under sändningens första och
sista fem minuter ges tecken bestående av
sekundimpulser, som fasmodulerar bärvågen med 1 000 Hz.
Vertikalantennen är rundstrålande och den
tillförda effekten är 10 W.
Den omodulerade frekvensens stabilitet är bättre
än ± 5 • 10"10 och avvikelsen relativt absolutvärdet
(cesium-spektrallinjen 9 192 631 770 Hz) är ej större
än 1,5 • 10~8. Genom förfrågan per telefon
Stockholm 63 15 00/215, forskningsingenjör C Åbom, kan
ett noggrannare värde för den vid visst tillfälle
utsända signalens frekvens erhållas. Vid
försökssändningar har konstaterats, att sändningen kan tas
emot med tillräcklig styrka inom
stockholmsområdet.
National Physical Laboratory i England sänder
sedan mars 1959 via MSF Rugby på 16 kHz, 2,5
MHz, 5 MHz och 10 MHz bärvåg tills vidare
normal-frekvenssignaler, vilkas frekvens ligger — 1,7 • 10"s
± 5 • 10~® relativt det tidigare nämnda
absolutvärdet.
Tekniska Museets nya skogsindustriavdelning,
"Skog, trä, cellulosa och papper", öppnades i
samband med Sveriges Industriförbunds årsmöte i april
1959. Den nya permanenta avdelningen, som
kommit till främst på initiativ av tekn. dr. Gunnar
Sundblad, har ekonomiskt möjliggjorts genom anslag
från Svenska Cellulosaföreningen, Svenska
Pappers-bruksföreningen. Svenska Trävaru-Exportföreningen
samt genom bidrag av prisutjämningsmedel.
Dessutom har ett stort antal industriföretag ekonomiskt
understött arbetet och hjälpt till med olika bidrag
in natura.
Avdelningens största svenska dyrgrip är ett prov
på papper enbart av sågspån, gjort 1751 i
Hälsingland av faktor Stakel vid östanå pappersbruk. Ur
internationell synpunkt sett är det finaste numret
det äldsta lumppapperet i världen, från omkring
250 e. Kr., funnet av Sven Hedin och lånat till
Tekniska Museet från Etnografiska Museet.
Prov på den första i industriell skala tillverkade
TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
