Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 26 - Forskning och utvecklingsarbete inom industrin, av Halvard Liander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Forskning och utvecklingsarbete
inom industrin
Direktör Halvard Liander, Västerås
001.891(485)
62.001.6(485)
Man har på senare tid allt oftare ställt frågan
hur det kommer sig att vi i Sverige kan
upprätthålla en så hög teknisk nivå på våra
industriprodukter och dock offra så små belopp
på forskning och utvecklingsarbete. Man
hänvisar särskilt till att Universitetsutredningen i
sitt betänkande "Forskningens villkor och
behov" uppger de årliga utgifterna för forskning
i den svenska industrin till endast 60 Mkr.
Detta skulle ju inte motsvara mycket mer än 1 °/m
av försäljningsvärdet. Från andra länder får
vi som bekant till livs siffror, som är många
gånger högre.
Visserligen har Universitetsutredningen
framhållit, att "begreppet forskning avser natur-
Föredrag vid STF:s årsmöte den 5 maj 1959.
Fig. 1. Forskningens omfattning i Sverige (Sv)
jämfört med i Storbritannien (St) och USA; t. v. totala
forskningskostnaderna i °lo av nationalprodukten, i
mitten hela industrins forskningskostnader i °/o av
förädlingsvärdet, t. h. verkstadsindustrins
forskningskostnader i °/o av förädlingsvärdet; Q
forskning speciellt för flygindustrin, //// övrig forskning.
vetenskaplig och teknisk forskning och skall
tagas i inskränkt bemärkelse. Det skall
sålunda inte innesluta utvecklingsarbete i
halvstor skala". Man har därför inom industrin
säkerligen varit ytterligt försiktig i
uppskattningen av sina forskningskostnader och i
vördnad för forskningen med stort F tagit till
alldeles i underkant.
Men denna förklaring räcker inte. En
utredning har nyligen gjorts inom Sveriges
Mekan-förbund över forskningens omfattning i
Sverige jämfört med vad den är i England och
USA, fig. 1. De totala forskningskostnaderna
i relation till nationalprodukten är för Sverige
0,45 %, medan motsvarande siffra för England
är 1,58 % och för USA 1,95 %. Den industriella
forskningen utgör i Sverige 0,36 % av
industrins förädlingsvärde, i England åtta gånger
så mycket eller 2,78 % och i USA en tretton
gånger så stor andel eller 4,63 %. Även om vi
tar bort utgifterna för forskning och
utvecklingsarbete för flygplan, robotar o. d., som
representerar en avsevärd del av de totala
utgifterna i England och USA — de övre
partierna av staplarna i fig. 1 — blir jämförelsen
mycket nedslående för vår del.
Ingen tror väl heller att det kan ligga så illa
till. Det förhåller sig helt enkelt så, att det är
omöjligt att göra rättvisande jämförelser över
kostnaderna för forskning och
utvecklingsarbete mellan olika länder, mellan olika
branscher inom samma land, ja, t. o. m. mellan
olika företag inom samma bransch. Ty allt
beror ju på vad man inrymmer i begreppen
forskning och utvecklingsarbete.
Grundforskning och målbunden
forskning
Den uppdelning man brukar göra mellan
grundforskning och målbunden forskning —
eller kortare målforskning — är inte lycklig.
Det är bättre att såsom Edy Velander gör skilja
mellan fri och målbunden forskning (Tekn. T.
1959 s. 637), ty grundforskning ingår ofta som
ett väsentligt moment även i målforskningen.
Vill man ha ett kompletterande begrepp till
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 657
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
